Motivering (skydd): KYRKOMILJÖN - Barne-Åsaka kyrka ligger i utkanten av en kyrkby. Denna ligger vid ett vägskäl i ett kuperat odlingslandskap på gränsen mellan Varaslätten och Edsveden. Kyrkplatsen är medeltida.
KYRKOANLÄGGNINGEN - Kyrkogården består av en äldre och en nyare del. Den äldre delen har kallmurar, smidesgrindar och trädrad från mitten av 1800-talet. På kyrkogården ligger en porträttgravhäll från 1600-talet. Ett flertal gravar har stenramar.
KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING - Salkyrkan från 1844 har en bibehållen exteriör i empirestil med fullbrett rakt kor och sakristia i öster. Tornet i väster kröns av en flack huv med numera sluten lanternin. Arkitekt var Överintendentsämbetets Fredrik Blom. De rundbågade långhusfönstrens nyromanska järnbågar tillkom år 1900. Interiörens ursprungliga nyklassicistiska rymd och stramhet är oförändrad. Inredningen härrör till stor del från 1926 och smälter i sin 1920-talsklassicism väl samman med interiören i övrigt. Detta rör sig om altarring, predikstol och sluten bänkinredning. Läktaren är från byggnadstiden. Orgelfasaden från 1892 smälter väl in. Arvid Bryths färgglada altarrelief från 1968 bildar en kontrast mot rummets ljusa färgsättning. Från 1981 härrör en grund läktarunderbyggnad. Ursprunglig rund predikstol och altarprydnad i form av träkors förvaras i tornet. Från medeltid härrör en dopfuntsfot.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: - Kyrkan ligger i utkanten av en samlad bebyggelse.
- Kyrkans föga förändrade exteriör representerar 1800-talets empirestil inom kyrkobyggandet. - Interiören har, trots vissa ändringar, fortfarande huvudsakligen prägeln av byggnadstidens ideal. - Järnfönster från 1900.
- Bevarad ursprunglig inredning.
- Inredning och dekor från 1920-talets omgestaltning.
- Orgelfasad från 1892.
- Altarrelief av Bryth.
- Medeltida dopfuntsfot.
- Kyrkogårdens stenmur, trädrad, smidesgrindar, 1600-talsgravar och gravar med stenram.
Inventeringsår (1995)
Byggnadsdel (1995): Kor - Fullbrett, Kor - Rakt, Kor - Öster, Sakristia - Öster, Torn - Väster
Inventeringsår (2004)
BARNE ÅSAKA KYRKA - Den nyklassicistiska salkyrkan från 1844 består av ett långhus med fullbrett rakt kor i öster och torn i väster. Öster om koret är en smalare och lägre sakristia.
FASAD - Den något utkragande sockeln är spritputsad och målad med en grå organisk färg. Fasaderna bär en spritputs med ballast av varierande storlek. Denna är försedd med en vit kalkcementfärg. Mellan mittporten och dess överljus sitter en rektangulär kalkstensplatta med en svart inskription som minner om byggnadsår och regent.
FÖNSTER - Alla smygar följer fönstrens form och har vittrade solbänkar av kalksten. De rundbågade långhusfönstren har enkla ytterlufter av järn, målat med blymönja. De härrör från år 1900. Spröjsningen bildar tre rundbågar med en krönande cirkel. De 14 ursprungliga glasrutorna är blåsta. Bågarna sitter i cementfoder. Mittportens överljus utgörs av överstycket till ett dylikt fönster. Sakristian har samma fönster som långhuset, fast i mindre format. Tornets västport har överljus i form av ett liggande fönster från 1968. Detta har 14 rutor i blyspröjs. I tornets andra våning är en lunett med 18 antikglas i blyspröjs. I den tredje våningen är ett rundfönster med åtta rutor i träspröjs. Alla dessa tornfönster är sentida och har öppningsbara enkla lufter. Allt snickeri är gråmålat. I varje sida av tornet är en rundbågad ljudglugg med tjärade sentida träjalusier.
PORT - Båda huvudportarna är raka pardörrar, som utvändigt är klädda med kopparplåt från 1968. Den sannolikt ursprungliga västporten har fyllningar och ett utanpåliggande lås från den gamla kyrkans port. Porten sitter i liv med muren och har överljus. Framför porten är en kalkstenshäll från 1968 med ramp åt norr. Mittporten från 1968 sitter i en rundbågad smyg med överljus och inskription. Framför porten är en kalkstenstrappa. Sakristiporten från 1968 är likaså rak och kopparklädd. Framför densamma är en kalkstenstrappa med samtida järnräcke.
TAK - Långhus och sakristia har sadeltak som täcks av enkupigt lertegel. Torntaket utgörs av en flack fyrsidig huv, vilken bär en fyrsidig sluten lanternin med fasade hörn. I dess sidor är rundbågsblinderingar som knyts samman av en gesims. Ursprungligen var rundbågarna öppna. Lanterninen kröns av ett flackt tak med kors på kula av järnplåt. Torntaket är klätt med galvaniserad järnplåt, målad med blymönja. De ursprungliga takfötterna av gråmålat trä är rikt profilerade. Alla takfall har hängrännor och stuprör av kopparplåt.
BARNE-ÅSAKA KYRKA - Salkyrkan från 1845 består av ett långhus med fullbrett rakslutet kor i öster och en sakristia bakom detta. I väster är ett vapenhus i tornets bottenvåning. Interiören har behållit sin nyklassicistiska rymd och enkelhet. Större delen av inredningen härrör dock från restaureringen 1926, men smälter väl samman med rummets karaktär. Färgskalan är ljus och något kontrastlös med främst vitt och grått.
LÅNGHUS - Det tidstypiskt breda rektangulära långhuset har ingång i väster via vapenhuset och i söder via en mittport med ett grunt vindfång i murens bredd. Rummet har fyra fönsteraxlar, varav mittporten ingår i den ena. I väster är en orgelläktare med underbyggnader, vilket döljer den västligaste fönsteraxeln. Bänkkvarteren uppdelas av en mittgång med tvärgång till mittporten. Över mittgången hänger två mässingskronor. I tvärgången står en korsformad ljusbärare av järn.
GOLV - I gångarna är rektangulära plattor av polerad röd kalksten från 1968. I bänkkvarteren är golvnivån något högre och har fernissade furubrädor från 1926.
VÄGG - De jämna murytorna är slätputsade och bär en flammig ljusgrå färg. Mellan fönstren sitter trälampetter. Läktarunderbyggnadernas väggar består av vitmålad slätspont.
PORT - Till vindfånget mot vapenhuset är en rak parställd balansdörr från 1926 med halvfranska fyllningar, grön lasyr och kopparhandtag. Mittporten har en rak pardörr med samma fyllningsmotiv och ålder, samt en grå bemålning. Handtag och låsplatta är av koppar. Porten sitter i en rundbågad smyg med överljus.
FÖNSTER - De rundbågade innanfönstren härrör från 1968 och har bågar och spröjs av gråmålat trä. De enkla lufterna har en spröjsning som bildar tre mindre rundbågar som kröns av en cirkel. Antalet rutor är 15 stycken. Smygarna föjer fönstrens form och har svagt sluttande fönsterbänkar med kondensrännor. Överljusets lunett utgörs av överdelen av ett dylikt fönster.
TAK - Det ursprungliga flacka tunnvalvet av trä är slätputsat och vitmålat sedan tidigt 1900-tal. Den samtida gråmålade taklisten är av trä och bildar en rundstav och ett hålkäl. I valvets hjässa är en kvadratisk sentida ventil.
KOR - Det raka koret har två symmetriska dörrar i öster, varav den norra går till sakristian och den södra är en blinddörr. Koret har en fönsteraxel. I norr är predikstolen, en korbänk, en gråmålad ambo och ett piano i mörkt träfodral. I söder står dopfunten och ett golvur.
GOLV - Golvet ligger ett trappsteg högre än långhuset och består av rektangulära plattor av polerad röd kalksten, vilka lades 1968.
VÄGG - Som långhus. Taklisten fortsätter horisontalt över östväggen så att en stickbåge bildas. I sydväggen är ett dopaltare av polerad kalksten, över vilket hänger en textil. På samma vägg sitter tre vita radiatorer. Över dörrarna hänger nummertavlorna. Golvlisten utgörs av kalkstensplattor från 1968.
INNERDÖRR - De ursprungliga dörrarna är raka och har halvfranska fyllningar samt grå bemålning. De profilerade fodren bär samma färg. Sakristidörren har utanpåliggande lås.
FÖNSTER - Som långhus.
TAK - Som långhus.
FAST INREDNING
ALTARE - Det väggfasta altaret från 1968 ligger ett trappsteg högre än koret. Det består av polerade gråa kalkstenshällar. Altarskivan är skråkantad och frontens utkragande hörn är lågerhuggna.
ALTARUPPSATS - Altaruppsatsen är skuren år 1968 av Arvid Bryth i Alingsås. Den består av fem fält som bildar ett likarmat kors. I dessa är robusta halvskulpturer utskurna. I mitten är den tronande Kristus. I korsarmarna skildras liknelserna om "Den barmhärtige samariten", "Såningsmannen", "Den förlorade sonen" och "Den rike mannen och Lasarus". I vinklarna är förgyllda strålar. Färgsättningen består av klara pastellfärger som gör att altaruppsatsen blir en livlig kontrast till den annars färgsnåla interiören.
ALTARRING - Den halvrunda altarringen från 1926 står ett litet stycke från väggen. Ringen har kvadratiska halvfranska fyllningar som skiljs av renässansinspirerade pilastrar med äggstavslister. Bemålningen är i gråa nyanser med förgyllda lister. Knäfall och armstöd är stoppade och klädda med guldtyg.
BÄNKINREDNING - Den slutna bänkinredningen från 1926 består av elva rader i söder och 14 i norr. Dessa går ända in till väggen. Mot kor och tvärgång är skärmar med stående halvfranska fyllningar (den mot tvärgång är från 1968). De närmast raka ryggarna är stoppade och klädda med ett smårandigt tyg. På baksidan är bok- och fotbräde samt järnkrokar. Även sitsarna är stoppade och har på undersidan radiatorer. Gavlarna är odekorerade och dörrarna (eventuellt rör det sig om de ursprungliga dörrarna som ombyggts) har stående halvfranska fyllningar. Gångjärnen påminner om äldre bänkdörrar. Utvändigt bär bänkarna en beige lasyr med gråa ramstycken i dörrarna. Invändigt bär de en brun lasyr. Den lilla korbänken är likaså från samma tid och har ett snarlikt utförande. Den saknar dock stoppning och har en ljus bemålning även invändigt.
PREDIKSTOL - Den femsidiga predikstolen från 1926 har ljudtak och åt öster en trappa. På korgens sidor är stående halvfranska fyllningar. På hörnen är renässansartade pilastrar. På krönet står ett något upplyft bokstöd med bladreliefer. På korgens nederkant är rikt skurna girlander. Korgen vilar på en åttasidig fot. I himlen på det sjusidiga ljudtaket är en stjärnrelief och lister som bildar samma form. På takets krön är på sidorna rikt skurna voluter och på hörnen eldstungor. I mitten skjuter ett enkelt kors upp. Trappskärmen har samma utformning som korgens sidor. Predikstolen är målad i gråa nyanser med en rikare polykromering på den skurna dekoren.
ORGEL - Orgeln har två manualer, pedal och 15 stämmor. Den är tillverkad av Nordfors & Co i Lidköping år 1966. Fasaden härrör från 1892 års orgel och har tre rundbågade pipfält med trepasslister i krönen. I svicklarna är lagerbladreliefer. Mittfältet är högre placerat och omges av pilastrar med kannelyrer och korintiska kapitäl. I vinklarna mot sidofälten är genombrutna voluter. På det horisontala entablementet är ett lyrkrön och på sidorna står brinnande urnor. Från hörnen skjuter två sentida lamparmaturer ut. Fasadens bemålning är gjord i gråa nyanser med förgylld dekor.
LÄKTARE - Den ursprungliga läktaren vilar på tre par kolonner kring mittgången och fyra pilastrar. Kolonnerna bär en brun marmorering. Bröstet har kvadratiska fyllningar och är målat i grått med förgyllda lister. Överst är en sentida mässingsstång. Kring trappuppgången är en barriär, klädd med vitbetsade plywoodskivor. I norr har läktaren fyra gradänger och fem bänkrader med raka ryggar. I söder är två rader.
SPECIFIKA INVENTARIER
DOPFUNT - Dopfunten består av två stycken. Den höga rundade granitcuppan härrör från 1952 och har längs krönet en inristad slinga. På livet är en enkelt ristad man i kolt som håller ett ljus. Cuppan är en kopia av den medeltida sandstenscuppan i Kyrkås. Den runda foten av sandsten är medeltida. Den har ett antal enkla vulster av varierande storlek.
NUMMERTAVLOR - De raka gråmålade nummertavlorna från 1926 sitter i ramar med genombrutna volutformade krön med marmorering.
VAPENHUS - Det kvadratiska vapenhuset har port i väster och öster. I norr är en ursprunglig gråmålad trätrappa. Skärmen har stående halvfranska fyllningar och en åttasidig post. Under trappan är elcentralen inrymd. I söder står en sockenkista.
GOLV - Golvet består av slipade grå kalkstensplattor från 1968.
VÄGG - Väggarna är slätputsade och vitkalkade. På sydväggen hänger en väl formgiven anslagstavla av järn. Väggen mot trappskrubben är klädd med gråmålad pärlspont.
PORT - Ytterporten är en rak pardörr som är klädd med stående gråmålad slätspont. Det utanpåliggande låset och gångjärnsbanden härrör från den gamla kyrkan. Porten sitter i en djup rak smyg med överljus. Långhusporten är en rak pardörr från 1926 med halvfranska fyllningar, brun lasyr och kopparhandtag.
INNERDÖRR - Dörren till trappskrubben är klädd med pärlspont och har utanpåliggande lås. FÖNSTER - Portens överljus utgörs av ett liggande fönster med enkel öppningsbar luft från 1968. I denna är 14 rutor i blyspröjs.
TAK - Det plana taket består av brunmålade brädor från 1968.
SAKRISTIA - Den rektangulära sakristian har ingång i öster och dörr till koret via en smyg i nordväst. I norr och söder är fönster. I väster är väggfasta förvarings- och skrudskåp från 1968. Dessa är av vitbetsad plywood. Emellan dem är ett bönealtare i samma utförande. I det sydöstra hörnet är ytterligare ett skåp av samma slag. I nordost står en liggande textilförvaring av ljust trä från 1999.
GOLV - Golvet består av obehandlade smala furubrädor.
VÄGG - Som långhus.
INNERDÖRRAR - Kordörren behandlas ovan. Till ingångens vindfång är en rak gråmålad dörr med halvfranska fyllningar, sannolikt från 1926.
FÖNSTER - De rundbågade innanfönstren härrör från 1968 och har samma utförande som de i långhuset, endast mindre till storleken. Smygarna är likaså av samma slag som ovan.
TAK - I taket är slätspont från 1968 med grå lasyr.
LÄKTARUNDERBYGGNAD - De något indragna läktarunderbyggnaderna tillkom 1981. Norr om den öppna mittgången är ett samtalsrum med en sparad bänk vid västväggen. I söder är ett mot mittgången öppet kapprum. I sydväst är en samtida trappa till läktaren av furu med heltäckningsmatta. Under trappan är längs västväggen fasta förvaringsskåp med vitbetsade luckor. I mittgångens nordvästra hörn står en manöverpulpet utformad som ett lågt skåp med brunlaserade luckor.
GOLV - I mittgången är samma plattor som i långhuset. I övrigt är det fernissade smala furubrädor. VÄGG - Väggarna är ljust gråmålade och bär mot långhuset träfiberskivor. På kapprummets östvägg sitter kapphängare.
INNERDÖRR - Den raka dörren till samlingsrummet ansluter till vapenhusporten med halvfranska fyllningar och brun lasyr.
FÖNSTER - Som långhus.
TAK - Taket består av vitmålade brädor med listverk och härrör från 1926. Över mittgången är en rund målning av Den helige ande i form av en duva från samma tid.
TORN
VÅNING 1 - Bottenvåningen utgörs av vapenhuset.
VÅNING 2 - I öster är en ursprunglig läktardörr med halvfranska fyllningar och utanpåliggande lås. Gångjärnsbanden kan härröra från den gamla kyrkan. I väster är en lunett. Mot trappuppgången i norr är en ursprunglig gråmålad barriär med halvfranska fyllningar och åttasidig post. Golvet består av sentida fernissade brädor. Väggarna är slätputsade och vitmålade. I taket är sentida gipsskivor. I det sydöstra hörnet är en låda för orgelfläkten. I väster är en ursprunglig trappa av obehandlat trä. Denna har en sentida inbyggnad av gipsskivor med en slät vit dörr.
VÅNING 3 - I väster är ett rundfönster och en ursprunglig obehandlad trätrappa. I öster är en sentida gipslucka till vinden. Golvet består av de ursprungliga obehandlade brädorna. Väggarna är som ovan. I taket är sågade bjälkar. Åt norr och söder är små gluggar i muren. I rummet förvaras den ursprungliga runda predikstolen med fyllningar och bemålning i vitt och guld. Likaså står här den ursprungliga altarprydnaden i form av ett förgyllt klöverbladskors av trä med törnekrona.
VÅNING 4 - I ljudgluggarna är de ursprungliga parluckorna bevarade på insidan. Golvet har sentida obehandlade brädor. Väggarna är slammade och målade med en vit organisk färg. Takstolen är öppen och har stegar. Klockstolen är ursprunglig. Storklockan göts hos M A Rönnblom i Jönköping år 1845. Lillklockan göts hos C A Norling i samma stad år 1855.
Fasadkulör (2004): Vit
Antal våningar (2004): 01, 04
Byggnadsdel (2004): Kor - Fullbrett, Kor - Rakt, Kors - På kula, Kor - Öster, Sakristia - Öster, Torn - Väster
Inventeringsår 2001
Kyrkan uppfördes 1844 efter den gamlas brand. För ritningen svarade Överintendentsämbetets arkitekt Fredrik Blom. 1892 försågs kyrkan med en orgel byggd av Johannes Magnusson i Göteborg. 1900 insattes nya fönster av gjutjärn. 1926 renoverades kyrkan av byggnadsingenjör Albert Darén och arkitekt Harry Kjellkvist. Bänkinredningen nygjordes emedan den gamla var för trång och obekväm. Bänkkvarteren fick nytt golv. Altare, altarring och predikstol utbyttes likaså. Kring altarets ursprungliga träkors målades en mandorla av Johan Hedæus i utpräglad i jugendstil. Under läktaren uppsattes ett nytt tak med listverk och målning. Nya dörrblad insattes mellan vapenhus och långhus. Hela interiören ommålades.
1946 drogs elektricitet in för ljus och värme. 1961 målades exteriören. Snart uppstod dock putsspjälkningar, vilka fick åtgärdas vid 1968 års renovering som leddes av arkitekt Adolf Niklasson. Exteriören omputsades med ny kalkcementputs och avfärgades med kalkfärg. Ytterportarna var till stor del rötskadade och deras järnplåtsklädsel var rostig. Mitt- och sakristiport nygjordes och alla kläddes med kopparplåt. Hängrännor och stuprör hade tidigare saknats, varför detta uppsattes. Invändigt så togs den främre bänkraden bort så att ett nytt, utökat korgolv av kalksten kunde inläggas. Sådana golv lades även i gången. Altaret nygjordes och korset lades på församlingens önskemål undan för att ersättas av en altarrelief av Arvid Bryth. Hedæus' mandorla övermålades. Altarringens grindar igensattes och den flyttades från väggen. Korbänkarna ombyggdes något och bänkraden väster om tvärgången borttogs. I sakristian gjordes ny skåpsinredning, för bl.a. textilier, och bönealtare. Ett nytt orgelverk hade färdigställts 1966 av Nordfors & Co.
1981 gjordes en större renovering av interiören för att skapa nödvändiga biutrymmen. Arkitekt var Leif Ahlkvist. En läktarunderbyggnad gjordes med ny läktartrappa, för lättare passage för kantor och kör samt för att knyta samman läktaren mer med kyrkorummet. Vidare anordnades här kapprum med skåpsutrymmen samt samlingsrum. Fem bänkrader fick borttagas liksom fyra bänkrader på läktaren. Interiören ommålades vid detta tillfälle. 1993 installerades högtalaranläggning. 1999 anskaffades nytt textilskåp.
År 1844 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Långhus, kor, sakristia och torn
Arkitekt: Fredrik Blom
År 1845 Specifika inventarier - kyrkklocka
Klockgjutare: M A Rönnblom
År 1855 Specifika inventarier - kyrkklocka
Klockgjutare: C. A. Norling, Jönköping
År 1892 Fast inredning - orgel
Orgelbyggare: Johannes Magnusson
År 1926 Fast inredning - predikstol
Arkitekt: Albert Dahrén
Byggmästare: C A Andersson, Sollebrunn
Arkitekt: Harry Kjellkvist
År 1926 Fast inredning - altarring
Arkitekt: Albert Dahrén
Byggmästare: C A Andersson, Sollebrunn
Arkitekt: Harry Kjellkvist
År 1926 Fast inredning - altare
Arkitekt: Albert Dahrén
Byggmästare: C A Andersson, Sollebrunn
Arkitekt: Harry Kjellkvist
År 1926 Fast inredning - bänkinredning
Arkitekt: Albert Dahrén
Byggmästare: C A Andersson, Sollebrunn
Arkitekt: Harry Kjellkvist
År 1926 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Mandorla kring kors på altarvägg.
Konstnär: John Hedæus
År 1926 Underhåll - målningsarbete, interiör
Arkitekt: Albert Dahrén
Arkitekt: Harry Kjellkvist
Hantverkare - Målare: Oscar Steiner
År 1946 Teknisk installation - el
Belysning och uppvärmning.
Konstruktör: Sigurd Lidén
År 1961 Underhåll - målningsarbete, exteriör
Hantverkare - Målare: Åke Bergqvist
År 1966 Fast inredning - orgel, orgelverk
Orgelbyggare: Herman Nordfors & Co
År 1968 Underhåll - omputsning
Omputsning av exteriör med KC-bruk och avfärgning med kalkfärg.
Arkitekt: Adolf Niklasson
År 1968 Specifika inventarier - textilskåp
Ny inredning i sakristia.
Arkitekt: Adolf Niklasson
År 1968 Fast inredning - altaruppsats
Konstnär - Skulptör: Arvid Bryth
År 1968 Fast inredning - altare
Arkitekt: Adolf Niklasson
År 1968 Fast inredning - port
Nya ytterportar i söder och öster.
Arkitekt: Adolf Niklasson
År 1981 Underhåll - målningsarbete, interiör
Arkitekt: Leif Ahlkvist
År 1993 Teknisk installation - högtalaranläggning
År 1999 Specifika inventarier - textilskåp
År 2014 Underhåll - takomläggning
Båda takfallen är omlagda på långhuset och sakristian med enkupigt lertegel. En ny papp och läkt är lagt samt att en skadad takstol/högben förstärkts med limträbalkar i mitten på södra takfallet.
Antikvariskt-Topografiska Arkivet (ATA).
Johansson, H: Barne-Åsaka förr och nu. 1961..
Johansson, H: Barne-Åsaka förr och nu. 1961..
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka
Öppna på kartan Fler i kategorin