Motivering (skydd): KYRKOMILJÖN - Kyrkås kyrka ligger på en åsrygg vid en uppodlad dalgång i Edsvedens norra skogsbygder. I anslutning till kyrkan finns en välbevarad skolbyggnad från sent 1800-tal.
KYRKOANLÄGGNINGEN - Den lilla kyrkogården är väl sammanhållen och omges av kallmur samt trädrad från sent 1800-tal. På kyrkogården står en tiosidig inklädd klockstapel från omkring 1700, en stavkorshäll och två gravkors från 1600-tal.
KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING - Timmerkyrkan har ett fullbrett rakt kor med sakristia i norr. Koret tillbyggdes sannolikt under 1700-talet, långhusets ålder är osäkert. I väster är ett vapenhus som invändigt är föga förändrat sedan 1902. Interiören präglas av barock, vilket delvis är ett resultat av 1946 års restaurering då bänkinredningen gjordes sluten. Innerväggarna är reveterade i ett försök att efterlikna en stenkyrka och taket har sedan 1902 tredingsform. Draperimålningarna ger vid sidan av predikstolen i senrenässans samt altaruppsatsen i barock mycket karaktär åt interiören. Altarring med grindar och läktare med kraftiga balustrader härrör sannolikt från 1825. Ytterfönstren med tresidiga krön, tät blyspröjsning och luckor är som yngst från denna tid. Dopfunt och madonna är medeltida. Under 1700-talet är kyrkan känd som offerkyrka.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: - Kyrka och f.d. skola bildar en kyrkomiljö.
- Kyrkan är en god representant för skogsbygdernas små timmerkyrkor.
- Äldre fönster med luckor.
- Interiören präglas huvudsakligen av 1700-talets ideal.
- Innerväggarnas revetering och draperingar.
- Altaruppsats och predikstol från 1600- och 1700-talet.
- Medeltida dopfunt och madonna.
- Bevarad inredning från 1825 och 1902 års renoveringar.
- Kyrkogårdens stenmur, smidesgrindar, trädrad, klockstapel, stavkorshäll och 1600-talskors.
Inventeringsår (1995)
Byggnadsdel (1995): Kor - Fullbrett, Kor - Rakt, Kor - Öster, Sakristia - Norr, Vapenhus - Väster
Inventeringsår (2004)
KYRKÅS KYRKA - Timmerkyrkan har en osäker datering. Den består av ett långhus med fullbrett rakt kor i öster, sannolikt tillkommet vid en utvidgning på 1700-talet. Norr om detta är en sannolikt senare sakristia (troligen tidigt 1800-tal) och i väster ett vapenhus.
FASAD - Den något utkragande sockeln är putsad och gråmålad. På denna vilar synliga syllar som avtäcks med plåt, allt är vitmålat. Stommen av liggande ek- och furutimmer är klädd med en vitmålad locklistpanel där listerna ibland närmar sig lockstorlek. Det är troligt att den uppsattes vid reparationen 1825. På långhuset är hammarbanden synliga.
FÖNSTER - Alla foder, bågar och övrigt av trä är vitmålat. Långhusfönstren är tresidiga krön och mittpost. De två ytterlufterna har tio rutor var i blyspröjs. Flertalet rutor är blåsta och är liksom bågarna inte yngre än 1825. Bågarna har stormjärn och ett antal har även hörnbeslag. De två västligaste långhusfönstren har öppningsbara lufter från omkring 1900 med träspröjs. Alla har de parluckor av brädor med fasade krön. Gångjärnsband och haspar talar för att även dessa kan dateras till senast 1825. På utsidan är de brunmålade. I långhusets västgavel är två rektangulära läktarfönster med enkla öppningsbara lufter från omkring 1900. Dessa har sex rutor och vitmålade träspröjs. Vapenhuset har två rektangulära fönster med mittpost och lufter av samma ålder som långhusets. I varje luft är sex handblåsta glas i blyspröjs. Även här har bågarna stormjärn. Fönstren har raka brädluckor i samma utförande som de övriga. I gaveln är ett rektangulärt fönster från omkring 1900 med enkel öppningsbar luft, i vilken sitter fyra handblåsta glas i träspröjs. Sakristian har ett rektangulärt fönster med mittpost och två lufter med tre rutor i varje samt spröjs av trä. På gaveln är en lunett med fyra rutor och träspröjs. Dessa två härrör från omkring 1900.
PORT - Västporten är en rak pardörr från 1999 med oljad fiskbenspanel i ek, dörringar, utanpåliggande lås och oval låsplatta. Framför porten ligger en kalkstenshäll. Sakristiporten är rak och av stående brädor. Den härrör sannolikt från 1825 års renovering och har utvändigt en senare liggande panel av tjärad pärlspont. Framför porten är en kalkstenshäll.
TAK - Långhus och vapenhus täcks av branta sadeltak medan sakristian har ett något flackare. Taktäckningen består i alla fall av enkupigt lertegel. Under taksprånget kan man se den ursprungliga spåntäckningens sågtandade takskägg. Vindskivorna är av trä och vitmålade. På långhuset är de delvis av hög ålder. Alla takfall sakristian har hängrännor och stuprör av vitmålad plåt.
KYRKÅS KYRKA - Timmerkyrkan består av ett långhus med fullbrett rakt kor i öster. Norr om sistnämnda är en sakristia och i väster ett vapenhus. Den intima interiören präglas av barock, vilket bland annat kan tillskrivas restaureringen 1946. De små fönstren och inredningen i brun lasyr gör att rummet är något mörkt.
LÅNGHUS - Det rektangulära långhuset har ingång i väster via vapenhuset. Rummet har tre fönsteraxlar, varav den västligaste delvis skyms av läktaren. Bänkkvarteren delas av en mittgång, över vilken hänger två mässingskronor.
GOLV - Golvet består av fernissade brädor från 1946.
VÄGG - Timmerväggarna är reveterade och bär en slätputs med gräddvit oljefärg. Kring fönstren är med kalkfärg målade gula draperingar i barockstil, sannolikt från 1700-talet. Mellan dem är försträvningar med fasade hörn. Upp till bänkryggarna är en stående träpanel med brun lasyr.
PORT - Porten är en rak pardörr från 1902 med tre par helfranska fyllningar, brun lasyr och samtida handtag samt lås.
FÖNSTER - Fönstren har tresidiga krön och mittpost. De två innerlufterna är från 1946 och har två rutor. Bågar och spröjs är av gråmålat trä. De profilerade fodren och fönsterbänkarna likaså, men dessa är inte yngre än 1825. På läktaren är två rektangulära fönster med enkla ospröjsade innanlufter från 1946.
TAK - Tredingstaket är klätt med vitbetsad slätspont från 1946. Ett ljust målat dragjärn löper tvärs över det. Under läktaren är vitmålade slätspont.
KOR - Det raka koret har i norr en dörr till sakristian och i söder ett fönster. På ömse sidor om altaret är längs östväggen korbänkar. I norr står predikstolen och framför denna ett digitalt piano som helt bryter av mot barockatmosfären. I söder står dopfunten och en ambo av standardtyp.
GOLV - Som långhus. Inom altarringen är det ett trappsteg högre.
VÄGG - Som långhus. Kring altaruppsatsen är en målad drapering av samma slag som ovannämnda, dock ommålad 1946. På ömse sidor om altaret hänger två nummertavlor. På sydväggen sitter en madonna och på nordväggen hänger en synnerligen enkel och medfaren oljemålning, sannolikt från 1700-talet.
INNERDÖRR - Till sakristian är en troligen ursprunglig rak dörr med två halvfranska fyllningar, hasp och brun lasyr. Den omges av ett samtida, profilerat och gråmålat foder med påtaglig bredd.
FÖNSTER - Som långhus.
TAK - Som långhus. Över predikstolen hänger en skuren ängel från sent 1600-tal. FAST INREDNING
ALTARE - Det väggfasta altaret av gråmålad slätspont torde härröra från 1902. ALTARUPPSATS - Det välskurna barockarbetet bär årtalet 1690. Den förkroppade predellan med bibelcitat bär upp två gråmarmorerade kolonner med korintiska kapitäl. Dessa inramar ett rektangulärt fält med den korsfäste Kristus i friskulptur och Maria samt Johannes i halvskulptur. Bakgrunden utgörs av målade dramatiska skyar. Från predellan bär två voluter upp friskulpturer av Herodes och Pilatus. Altaruppsatsens entablement har förkroppningar och kraftig profilering. Den sprängda frontonen kröns av den pinade Kristus som omges av sina gisslare, vilka ligger på gavelsidorna. Hela altaruppsatsen har en stor mängd av hopplister, samt skurna fruktgirlander. Bemålningen är företrädesvis svart.
ALTARRING - Den femsidiga altarringen löper ända in till korbänkarnas skärmar och har två grindar. Den härrör sannolikt från tidigt 1800-tal och består av en balustrad med kraftiga svarvade dockor med brun marmorering. Knäfall och armstöd är stoppade samt klädda med guldtyg.
BÄNKINREDNING - Den slutna bänkinredningen består av tio rader i norr och söder. Mot koret är skärmar med stående halvfranska fyllningar. Raderna löper ända in till väggen. De svagt lutande ryggarna av stående pärlspont och sitsarna är från 1902. På baksidan har de bokbrädor. Gavlarna och de numrerade dörrarna, samt skärmarna, tillkom 1946. Dörrarna har liksom sistnämnda stående halvfranska fyllningar. Dessa fyllningar är marmorerade medan bänkarna i övrigt bär en brun lasyr.
PREDIKSTOL - Den femsidiga predikstolen är ett lugnt och välgjort arbete i senrenässans från 1671. Sidorna och dess fyllningar begränsas av ett stort antal hopplister i svart "bresiljeträ". På gesimsen är beslagformade svarta blinderingar. Ramstyckena av ek är omålade. På krönet är ett bokstöd med utskuret Kristusmonogram och årtal. Invid denna är ett timglas som hålles av en liten ängel. Längs korgens nederkant är enkla kontursågningar. Trappan från 1946 har en skärm med svartmålade halvfranska fyllningar och brunlaserade ramstycken, vilken i färg ansluter till korgen. På skärmen är en brandsläckare fastgjord, vilket påtagligt stör intrycket.
ORGEL - Orgeln har en manual, pedal och fem stämmor. Den tillverkades 1970 av John Grönvall Orgelbyggeri i Lilla Edet. Spelbordet är inbyggt i den enkla fasaden av ek, vilken består av fem stående fält med symmetriskt arrangerade pipor.
LÄKTARE - Läktaren vilar på två pelare och två pilastrar av trä. Dessa har fasade hörn och härrör från 1902. Bröstet är sannolikt från tidigt 1800-tal och har samma kraftiga balustrad som altarringen. På mitten sitter en sentida förgylld lyra av trä. I övrigt bär hela läktaren brun lasyr. Golvet bär heltäckningsmatta och har lösa stolar.
SPECIFIKA INVENTARIER
DOPFUNT - Den tvådelade sandstensdopfunten har en något rundad och nedåt avsmalnande cuppa. Upptill är ett utsparat band med ristad rankdekor. På livet är en enkel ristning av en man som bär ett ljus. Nedtill är en vulst. Foten från 1946 är rund och har en spetsig rand. Funten har uttömningshål och detta i kombination med den unika dekoren talar för en datering till 1200-talets första hälft
MADONNA - Den tronande madonnan med barnet är skuren i ek på 1200-talet. Från dess altarskåp finns den bemålade ryggen och postamentet kvar.
NUMMERTAVLOR - De små svarta nummertavlorna har tresidiga krön med kors. Den ena är från 1778. VAPENHUS - Det rektangulära vapenhuset har port i väster och i öster. I norr och söder är fönster. I norr är en gråmålad trätrappa från 1902. På dess undersida är beklädnad med pärlspont. Öster om trappan är en skrubb. I det sydöstra hörnet är ett sentida väggfast skåp med parluckor som bär halvfranska fyllningar i brun lasyr. I söder står en oförändrad bänk från 1902 med trepasskrönta gavlar.
GOLV - På golvet ligger slipade kalkstensplattor från 1946.
VÄGG - Väggarna är klädda med gråmålad stående pärlspont från 1902.
PORT - Ytterportens inre pardörr är från 1902 och av stående brädor med brunmålad fiskbenspanel på utsidan. INNERDÖRRAR - Till trappskrubben är den ursprungliga ytterporten i form av en bred och rak dörr av tre spontade och svartmålade ekplank.
FÖNSTER - De rektangulära fönstren har mittpost och två lufter som ej är yngre än 1825. Dessa har sex rutor var i blyspröjs. Foder och bågar är av gråmålat trä.
TAK - Det plana taket är klätt med gråmålad pärlspont från 1902.
SAKRISTIA - Den kvadratiska sakristian har ingång i väster och dörr till koret i söder. I öster är ett fönster och i norr en lunett. I det sydvästra hörnet är ett väggfast skrudskåp från 1902 av gråmålade släta träskivor. Dörren har enkla fyllningar. I det sydöstra hörnet är ett motsvarande, något yngre, elskåp med slät dörr.
GOLV - På golvet är en heltäckningsmatta. Nivån är ett trappsteg högre än koret. VÄGG - Väggarna är klädda med ljust gråmålade träfiberskivor från 1946.
PORT - Innanför ytterporten är en rak dörr från 1946 med halvfranska fyllningar och brun lasyr. FÖNSTER - Det rektangulära fönstret har en enkel vitmålad innanluft från 1946 med sex rutor i träspröjs. Lunetten har enkel vitmålad luft med fyra rutor i träspröjs från samma år.
TAK - Det sadelformade taket är klätt med ljusgrått målade träfiberskivor från 1946. LÄKTARHALL - På vapenhusvinden är en liten låg och smal hall med trappuppgång i norr. På sidorna är små skrubbar. I öster är läktardörren och i väster ett fönster. I hallen förvaras två spontade brädor med målad barockdekor, samt en bräda med text till åminnelse av reparationen år 1825.
GOLV - Golvet är belagt med en linoleummatta.
VÄGG - På väggarna är gråmålad pärlspont från 1902.
INNERDÖRR - Till läktaren är en rak dörr från 1902, vilken är klädd med gråmålad pärlspont och har utanpåliggande lås.
FÖNSTER - Det rektangulära fönstret från 1902 har enkel öppningsbar luft med grå bemålning och fyra rutor i träspröjs.
TAK - Tredingstaket är klätt med gråmålad pärlspont från 1902.
Fasadkulör (2004): Vit
Antal våningar (2004): 01
Byggnadsdel (2004): Kor - Fullbrett, Kor - Rakt, Kor - Öster, Sakristia - Norr, Vapenhus - Väster
Inventeringsår 2001
Kyrkås äldre byggnadshistoria är höljd i dunkel. Sitt nuvarande utseende torde kyrkan ha fått under 1700-talet med ett fullbrett rakt kor och draperimålningar i interiören. Sakristian i norr är troligen uppförd något senare, kanske inte förrän 1800-talets första hälft. 1671 fick kyrkan predikstol och 1690 altaruppsats. Innertaket var plant och dekorerat med barockmåleri. Flera källor omtalar Kyrkås som offerkyrka. Såväl heligt träd som källa skall ha funnits i närheten. Resande och sjuka från när och fjärran skänkte gåvor till kyrkan för att bli hjälpta ur nödsituationer. Den lilla skogsbygdskyrkan blev således mycket rik, trots den ringa folkmängden. Offrandet är belagt från 1600-talet fram till omkring 1870 och biskoparnas inställning varierade från Jesper Svedbergs acceptans till fördömande av "avguderi".
1825 reparerades och ommålades kyrkan, varvid troligen en del inredning nygjordes. 1886 vitmålades kyrkans exteriör efter att sedan länge ha varit rödfärgad. 1902 gjordes en större renovering, varvid den slutna bänkinredningen ersattes av en öppen med nygotisk karaktär, nytt golv lades in och läktartrappan revs samt ersattes av en ny i vapenhuset, vilket helt omgestaltades. En orgel installerades på läktaren. Det plana brädtaket ersattes av ett tredingstak, klätt med pärlspont. Kistorna från den murade grav som påträffades, grävdes ned på kyrkogården.
1946 gjordes en restaurering med Ärland Noreen som arkitekt, vilken syftade till att återställa barockatmosfären. Bänkinredningen gjordes sluten, innertaket kläddes med slätspont, korgolvet utökades och södra korbänken slopades för att man skulle få plats med den gamla dopfunten som fått ny fot, väggarnas puts lagades och ommålades, draperingarna konserverades, liksom predikstol, madonna och altaruppsats. Sistnämnda höjdes något, varför bakomvarande drapering fick nygöras. Predikstolen fick ny trappskärm och sakristian fick väggklädnad av masonit samt ny port. Innanfönster och nytt golv ordnades. 1970 installerades en ny orgel. 1972 lagades korfönstret. 1998 lagades interiörens puts och de spjälkande draperingarna konserverades. Året därpå byttes den rötskadade entréporten ut mot en ny i samma stil.
År 1200-1250 Specifika inventarier - dopfunt
År 1671 Fast inredning - predikstol
År 1690 Fast inredning - altaruppsats
År 1700-1799 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Långhus, kor, sakristia och vapenhus
År 1825 Underhåll - målningsarbete
Ospecificerade reparationer utföres.
År 1886 Underhåll - målningsarbete, exteriör
Exteriören vitmålas efter att ha varit rödfärgad.
År 1902 Fast inredning - bänkinredning
Nygotisk, öppen bänkinredning ersätter sluten.
År 1946 Underhåll - målningsarbete, interiör
Putslagning och avfärgning.
Konservator: Olle Hellström
Arkitekt: Ärland Noréen
År 1946 Konservatorsarbeten
Altaruppsats, predikstol, madonna och draperingar. Ny drapering utföres kring altaruppsats.
Konservator: Olle Hellström
Arkitekt: Ärland Noréen
År 1970 Fast inredning - orgel
Orgelbyggare: John Grönvall, Lilla Edet
År 1998 Konservatorsarbeten
Draperingar
Konservator: Anders Darwall
År 1998 Underhåll - målningsarbete, interiör
Byggmästare: Tage Brolin
År 1999 Fast inredning - port
Ny västport.
Antikvariskt-Topografiska Arkivet (ATA).
Janson, Olof, Kyrkås - en liten västgötasocken genom tiderna, 1964
Lagerlöf, Erland, Medeltida träkyrkor II, 1985
Weikert, Monica, I sjukdom och nöd - offerkyrkoseden i Sverige från 1600-tal till 1800-tal, 2004.
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka
Öppna på kartan Fler i kategorin