Motivering (skydd): KYRKOMILJÖN - Bärebergs kyrka har ett dominerande krönläge ovanför Nossans uppodlade dalgång. Den intilliggande kyrkbyn är samlad kring en vägknut.
KYRKOANLÄGGNINGEN - Den ålderdomliga lilla kyrkogården inramas av lövträdsdungar och en hög kallmur med järngrindar och portstolpar. Till karaktären bidrar solur, gravkors och tumba från 1700-talet samt gravar med tumbor och stenramar från tidigt 1900-tal. I en bod finns bl.a. delar av ett dekorerat brädtak från 1764. Kyrkogården är något utvidgad åt nordväst.
KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING - Den ursprungligen medeltida kyrkan har ett breddat och förlängt långhus från 1742 med tresidigt avslutat kor enligt tidens standard. Det oproportionerligt korta och tjocka tornet med sitt framträdande ur är något yngre. Ett nyromanskt drag ges av vimpergkrönta portaler och gjutjärnsfönster från en genomgripande ombyggnad 1905 då även sakristian tillkom. Även skorstenens arkitektoniska överbyggnad är en del av detta. Interiören präglas till stor del av 1905 års renovering med tredingstak, bänkinredning, altare, altarring med skinnklädsel, dopfunt och läktare. Altaruppsats och predikstol i barock minner om kyrkans 1700-talsinteriör.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: - Kyrkan har ett framträdande läge i en sammanhållen kyrkby.
- Kyrkan är en representant för de små medeltidskyrkor som utvidgades
under 1700-talet.
- Medeltida murverk är ett omistligt historiskt dokument.
- Skiffertak är ett regionalt särdrag.
- Tornet med sitt ur är en viktig del av byggnadens karaktär.
- Exteriör och interiör präglas av sekelskiftets stilideal med bevarade portar och järnfönster. - Altaruppsats och predikstol i barock.
- Bevarad inredning från 1905.
- Välbevarade bänkar från 1905.
- Kyrkogård med kallmurar, grindar, solur, gravkors och tumbor.
Inventeringsår (1995)
Byggnadsdel (1995): Kor - Fullbrett, Kor - Polygonalt, Kor - Öster, Sakristia - Norr, Torn - Väster
Inventeringsår (2004)
BÄREBERGS KYRKA - Delar av den medeltida kyrkans västgavel återfinns i den nuvarande. Långhuset med det fullbreda och tidstypiskt tresidigt avslutade koret tillkom i övrigt 1742. Det bastanta och satta tornet i väster byggdes 1746-48. Sakristian norr om koret härrör sannolikt från 1905 års restaurering.
FASAD - Kyrkan vilar på en renhuggen och oregelbunden gråstenssockel. Sakristians sockel är av skråkantad granit. De något ojämna murarna bär en grov vitkalkad spritputs, medan omfattningarna är slätputsade. Kring väst- och mittport är utkragningar med svagt spetsiga vimperger, krönta av järnkors och med slätputsade hörnkedjor. I västportalens vimperg är en rektangulär röd kalkstensplatta med förgylld inskription om restaureringen 1905, i mittportens en slätputsad blindering. Utkragningarna har höga skråkantade socklar av finhuggen granit. I alla sidor av klockvåningen utom den östra är en rundbågad ljudglugg med grått träjalusi.
FÖNSTER - Alla fönster härrör från 1905 och har rundbågade ytterbågar och spröjs av gråmålat järn om inget annat anges. Lufterna är enkla och bär blåsta glas. Smygarna följer fönstrens form och har sluttande solbänkar av slipad kalksten från samma år. Långhusfönstren har en spröjsning som bildar två rundbågar med rundel i svickeln. I de likformade korfönstren är råglas. Huvudportarnas överljus består av överstyckena till dessa fönster. I västgaveln är två läktarfönster med bågar och spröjs av trä samt sex rutor. Sakristian har två par fönster med sex rutor i bågar och spröjs av trä med gemensam solbänk. I tornets bottenvåning är två fönster med åtta rutor och i dess mellanvåning två rosettfönster.
PORT - Alla portar härrör från 1905 och har stående gråmålad pärlspont med liljeformade gångjärnsband och ursprungliga lås samt handtag. Huvudportarna är raka pardörrar som sitter i rundbågade smygar med överljus och trapphällar av kalksten. Sakristiporten är stickbågad och enkel med en kalkstenshäll framför.
TAK - Långhuset har ett sadeltak som är valmat över koravslutningen med lanterninformad skorsten på spetsen. Det flackare sakristitaket är likaså valmat och de täcks båda av sexsidiga skifferplattor från 1905 då långhusets nuvarande yttertak tillkom. Tornets spira har åt väster en stor kupa med svart urtavla av plåt. Denna har förgyllda visare, romerska siffror och årtalen 1752 samt 1905. Sidorna är klädda med vitmålad locklistpanel och kupan täcks av ett flackt sadeltak med krönande kopparklot. Spiran i sin tur avslutas med ett kors på kula. Hela taket täcks av kopparplåt med förskjutna hakfals. Takfötterna har karnisprofil och är slätputsade utom på tornet där de är av trä. Alla takfall har hängrännor och stuprör av kopparplåt. Även vindskivorna har kopparbeklädnad.
BÄREBERGS KYRKA - Salkyrkan består av ett långhus med fullbrett tresidigt avslutat kor i öster och sakristia norr om detta samt i väster ett vapenhus i tornets bottenvåning. Interiören präglas av den nyromanska renoveringen 1905 och har sedan denna förändrats föga. Snickerier i grått och rödbrunt kontrasterar mot övriga vita ytor.
LÅNGHUS - Det rektangulära långhuset har ingång i väster via vapenhuset och i söder via en mittport med vindfång i murens bredd. Rummet har fyra fönsteraxlar, varav mittporten ingår i den ena. I väster är en orgelläktare som delvis skymmer den västligaste fönsteraxeln. Under läktarens bakre hälft är en öppen yta från 1969. I söder är en läktartrappa med vitmålat spjälräcke från detta år och under denna en skrubb. I norr är längs västväggen fasta skåp från 1999 för bland annat textilförvaring. Dessa bär en vitmålad lockpanel. Invid den södra bakre bänkraden är en manöverpulpet med ljusgrått fodral. Bänkkvarteren uppdelas av en mittgång med tvärgång till mittporten. Över denna hänger två mässingskronor, under läktaren en träkrona och över densamma ännu en mässingskrona. I tvärgången står en ljusbärare av järn. Predikstolen är placerad i nordost, delvis omgiven av bänkrader.
GOLV - Golvet består i gångarna av nötta hällar av röd och grå kalksten från 1835. I bänkkvarteren är det något högre och består av fernissade brädor från 1905. Från vapenhuset är en liten ramp av slipad grå kalksten från 1969 och upp till koret i mittgången en ramp med heltäckningsmatta.
VÄGG - Murarna är slätputsade och målade med organisk vit färg. Mellan fönstren sitter mässingslampetter och under taklisten är runda järnventiler från 1905.
PORT - Till vapenhuset är en rak parställd balansdörr från 1969 med grå bemålning och antikglas i den genombrutna överdelen. Mittporten har en rak pardörr från 1905 med tre par halvfranska fyllningar, ursprungligt lås och handtag samt grå bemålning. Den sitter i en rundbågad smyg med överljus.
FÖNSTER - De rundbågade fönstren har enkla innanlufter av gråmålat trä från 1939. Spröjsningen följer ytterfönstrens nyromanska utformning med två rundbågar och en rundel i krönet. Smygarna följer fönstrens form och har sluttande fönsterbänkar med kondensrännor. I muren sitter uppsamlare i plåt. De rundbågade läktarfönstren har innanlufter från samma tid med sex rutor. De likformiga smygarnas fönsterbänkar är plana med rännor och uppsamlare. Mittportens överljus utgörs av ett rundbågsfönster med enkel järnluft och spröjsning som bildar två rundbågar och en rundel.
TAK - Det gråmålade tredingtaket från 1905 är klätt med pärlspont som indelas i rektangulära fält av kraftiga bjälkar med fasade kanter. Kronfästena är utformade som runda stuckplafonder med bladdekor. Över läktaren och mot koret hänger vita högtalare. Den profilerade taklisten är gråmarmorerad. Under läktaren är gråmålad pärlspont.
KOR - Det femsidiga koret har dörr till sakristia i norr och två fönster samt två korbänkar som flankerar altaret. I norr är predikstolstrappa, piano i ljust träfodral och en ambo av standardtyp samt i söder en dopfunt.
GOLV - Golvet består av kvadratiska plattor av skrädhuggen kalksten från 1839, lagda i rutmönster. Det ligger ett trappsteg högre än långhuset.
VÄGG - Som långhus. På ömse sidor om korfönstren sitter två nummertavlor. I sydväggen är ett dopaltare från 1969 av polerad kalksten med textil ovan och på nordväggen ett gustavianskt väggur och en skuren fronton i barock, sannolikt från altaruppsatsen.
INNERDÖRR - Till sakristian är en rak gråmålad dörr från 1905 med sex stående halvfranska fyllningar och ursprungligt handtag. Den sitter i en stickbågad smyg.
FÖNSTER - Som långhus.
TAK - Som långhus fast valmat över avslutningen. Längs taklisten i söder och norr sitter skenor med vita strålkastare.
FAST INREDNING
ALTARE - Det gråmålade altaret av trä är från 1905 och står invid väggen. Det bär halvfranska fyllningar och är ett trappsteg högre än korgolvet.
ALTARUPPSATS - Altaruppsatsen bär årtalet 1764. Den utgörs av en altartavla som mot en mörk bakgrund på ett uttrycksfullt vis skildrar den korsfäste Jesus med Johannes och Maria. Denna olja på duk är målad av Johan Wahlin från Skara. Tavlan inramas av två smala pilastrar som bär ett kraftigt profilerat och förkroppat entablement, vilket har ett sentida krön med två klot som flankerar ett kors. Sidorna har en enkel kontursågning och bär på bibelord. Hela altaruppsatsen är marmorerad i olika gråa nyanser med förgyllda lister.
ALTARRING - Den tresidiga altarringen från 1905 har rundade hörn och löper ända in till väggen. Den har två grindar och är i sin helhet inklädd med gråmålade träfiberskivor från 1969. Knäfall och armstöd är stoppade och klädda med guldtyg.
BÄNKINREDNING - Den öppna bänkinredningen från 1905 består av tolv rader i söder och 14 i norr. Raderna löper ända in till väggen där det vid golvet sitter radiatorer, vilka skyddas av träspjälor. Mot kor och tvärgång är ljust gråmålade skärmar med fyllningar. De lutande ryggarna består av liggande pärlspont, vilken på baksidan är sentida och döljer folievärme. De har bok- och fotbräda. På sitsarna ligger lösa dynor och under dem är handskbräden. Gavlarna har ett kontursågat krön med karnisprofil vilket går ned i en volut mot bänksitsen där en trapetsoid fyllning med stående pärlspont fyller upp utrymmet. Alla kanter är tidstypiskt fasade och gavelns nedre hälft har enkla kontursågerier. Bänkarna är målade i en ursprunglig mörkt rödbrun lasyr med gråa baksidor.
PREDIKSTOL - Den fyrsidiga predikstolen är ett välskuret barockarbete med ljudtak. På korgens sidor är halvskulpturer av evangelisterna med sina symboler mot rektangulära bakgrunder. Deras namn är återgivna i ovala kartuscher på korgens bas. Ovanför dem är skurna girlander med druvklasar och blommor. På hörnen är försilvrade kolonnetter med korintiska kapitäl. Dessa vilar på basens förkroppningar, smyckade med fruktklasar. Fruktklasar utgör även den dekor som pryder korgens nederkant. På korgens förkroppade krön står ett timglas. Korgen vilar på en brädfodrad avsmalnande fot. Trappskärmen från 1905 fortsätter korgens fyllnadsmotiv och avslutas med en kolonnformad post. Från det sjusidiga ljudtakets himmel svävar en försilvrad duva. Takets nederkant smyckas av fruktgirlander och på dess sidor står ovala kartuscher med bibelord och rik akantusinramning. Predikstolens huvudsakliga färgskala utgörs av grön lasyr samt marmorering, silver, svart och guld. Den är en rekonstruktion från 1939.
ORGEL - Orgeln har två manualer, pedal och 16 stämmor. Den byggdes 1972 av Smedmans orgelbyggeri i Lidköping. Spelbordet är inbyggt i fasaden från 1905, vilken utgörs av ett rundbågat mittfält med två lägre raka fält, alla omgivna av pilastrar. Mittfältet har lyrkrön och voluter mot sidofälten. På sistnämndas sidor är också skurna voluter. Fasaden är målad i vitt, blågrått och guld.
LÄKTARE - Läktaren från 1905 vilar på två bjälklag som bärs av åtta kolonner med korsblinderade tärningskapitäl (varav två döljs av skåp och två flyttats vid trappans nybyggnad). Bröstet med sina tudelade stående fyllningar är något utskjutande och stöttas av konsoler. Över mittgången gör det en rak utkragning. Överst på bröstet sitter järnstänger. Bemålningen utgörs av två ljusgråa nyanser och förgyllda lister. Läktaren har tre gradänger med heltäckningsmatta, lösa stolar och i söder två bänkrader. Mot trappuppgången är ett vitmålat spjälräcke från 1969.
SPECIFIKA INVENTARIER
DOPFUNT - Den sexsidiga nyromanska dopfunten av trä bärs av kolonnetter med rundbågar och är gråmålad med förgyllda lister. Den härrör sannolikt från 1905.
NUMMERTAVLOR - De rektangulära vita nummertavlorna från 1905 sitter i gråa ramar med tempelgavlar och förgyllda lyrkrön.
VAPENHUS - Det kvadratiska vapenhuset har ytterport i väster med vindfång i murbredden och långhusport i öster samt fönster i söder. I de nordöstra och sydöstra hörnen är låga inbyggnader från 1969 med vitmålad lockpanel, varav den norra rymmer elcentral och den södra förråd. I söder står ett bokbord samt sockenkista och i norr en parkbänk.
GOLV - Golvet består av slipade rektangulära kalkstenshällar från 1969.
VÄGG - Väggarna är slätputsade och vitkalkade. I det sydvästra hörnet är en liljesten samt ett fragment av en dylik fastsatta med järnklamrar. I nordväggen är en kapphängare med hatthylla.
PORT - Porten till vindfånget är en rak gråmålad pardörr från 1969 med halvfranska fyllningar. Den sitter i en rundbågad smyg med överljus.
FÖNSTER - Det rundbågade fönstret har enkel innanluft med åtta rutor i gråmålat träspröjs. Smygen följer fönstrets form och har sluttande fönsterbänk. Portens överljus består av en enkel rundbågad luft från 1969 som upprepar ytterportens överljus.
TAK - Taket består av ett flackt tunnvalv från 1969, klätt med gråmålad ohyvlad lockpanel. SAKRISTIA - Den rektangulära sakristian har ingång i väster med vindfång och toalett, i söder dörr till kor och i öster ett fönster.
GOLV - Golvet utgörs av polerade gråa kalkstensplattor från 1969.
VÄGG - Väggarna bär vitkalkade slätputs. Nordväggen utgörs av släta och gråmålade skrudskåp från 1969. PORT - Den stickbågade ytterporten är från 1905 och är brunmålad med stående fyllningar. INNERDÖRRAR - Till vindfång och toalett är raka och släta vitmålade dörrar från 1969. FÖNSTER - Det rundbågade fönstret har enkel innanluft med sex rutor. Foder, bågar och spröjs är av gråmålat trä. I den rundbågade smygen är ett bönealtare.
TAK - Taket består av gråmålad slätspont från 1969.
TORN
VÅNING 1 - Bottenvåningen utgörs av vapenhuset.
VÅNING 2 - I öster är en stickbågad pardörr från 1905 till läktaren med halvfranska fyllningar. Från samma år härrör takets gråmålade pärlspont och den likaså gråmålade trätrappan i väster. I norr och söder är rosettfönster. Väggarna är slätputsade och vitkalkade. I rummet förvaras en bänkdörr från 1700-talets bänkinredning. Här har även några brädor från 1764 års dekorerade tak använts.
VÅNING 3 - I alla sidor utom den östra är kopparklädda parluckor från 1905, i öster en järnlucka till vinden. Golvet består av gamla obehandlade brädor. Väggarna bär en omålad puts. Klockstolen från 1881 bär två klockor, en medeltida lillklocka och en storklocka som göts av Nils Billsten i Skara år 1758. Den senare har i stolen en järnhammare som är förbunden med urverket. Upp till detta för en enkel trästege och vidare upp i tornspiran en hjärtstock med klivpinnar. Verket är tillverkat av Linderoth i Stockholm år 1905.
Fasadkulör (2004): Vit
Antal våningar (2004): 01, 03
Byggnadsdel (2004): Kor - Fullbrett, Kor - Polygonalt, Kors - På kula, Kor - Öster, Portal, Sakristia - Norr, Torn - Väster
Inventeringsår 2001
Kyrkan uppfördes sannolikt av gråsten under 1200-talet. Från 1709 är den äldsta kända uppgiften om omläggning av taket med spån. Vid en prostvisitation hos församlingen 1738 lovade prosten att be om kollekt "till deras kyrkas utvidgande, efter hon är ganska smal och trång". 1742 blev kyrkan "nästan alldeles nedtagen, ombygd och till 5 alnar i vidden och 5 i längden förökad&" Härvid tillkom nuvarande tresidigt avslutade kor. 1746-48 restes även ett torn, vilket 1752 försågs med urverk. Altaruppsats med tavla av Johan Wahlin tillkom 1764. Denne dekorerade även innertaket med målningar av Evas skapelse, Syndafallet, Utdrivandet ur Paradiset, Kristus som den gode herden, De 24 äldste tillbedjande Lammet samt en i landskapet ovanlig skildring av Treenigheten (jämför med Brevik). Mellan dessa plafonder var sirliga blomsterslingor och rocailler i rokoko. Läktarbröstet dekorerades med apostlabilder. 1827 lades nytt yttertak av tegel. 1835-39 byttes de ruttna trägolven ut mot kalksten. 1865 byggdes sakristia av trä. Fyra år senare ersattes den gamla läktaren av en ny. Interiören ommålades. 1881 kläddes torntaket med kopparplåt och klockstolen nygjordes. 1900 försågs kyrkan med kamin.
1905 genomfördes en genomgripande renovering av hela kyrkan efter ritningar av arkitekt Erik Lallerstedt. Väggarna på långhus och kor höjdes, fönstren förstorades och fick järnbågar. Två nya fönster bröts upp i västgaveln. Torndörrarna igensattes och tornet fick en ny portal i väst och södra långsidan en ny portal med mer central placering. Ljudluckorna nygjordes. Altare, altarring, läktare, bänkar, orgel och nummertavlor nygjordes. Bänkkvarteren fick nya golv. Det dekorerade brädtaket togs ned och ersattes av ett tredingstak. Altaruppsatsen fick ett nytt krön anpassat till detta.
1939 ersattes kaminerna av centralvärme med lågtrycksånga. Den nedsmutsade interiören ommålades i sin helhet och predikstol samt altaruppsats konserverades. Elektricitet infördes för belysning. Arkitekt var Sten Branzell. 1969 gjordes en renovering efter ritningar av Adolf Niklasson. Bänkarna under läktarens bakre del togs bort för en ny läktartrappa. Trapporna i vapenhuset togs därvid bort och rummet fick nytt golv och tak, vindfång samt ny långhusport. Nordfönstret igensattes och det södra fick innanluft. Två små inbyggnader gjordes för toalett och elcentral. Kapphängare och hatthyllor uppsattes. Sakristian försågs med toalett och ny skåpsinredning. Taket kläddes med fasspont. Interiören ommålades i sin helhet, varvid latexfärg användes.
1972 installerades ett nytt orgelverk av Smedmans och två år senare gjordes en utvändig renovering där befintlig galvaniserad plåt byttes mot koppar. Fasadens puts lagades och avfärgades med silikatfärg. Tio år senare uppvisade fasaden - till följd av bemålningen uppstådda fuktproblem - puts- och färgavspjälkningar på södra långsidan. Även sockeln var målad med organisk färg. Södra långsidan och korgaveln omputsades 1987 med kalkputs och avfärgades med kalkfärg. 1994 byttes centralvärmen mot elvärme med foliekassetter p.g,a. att pannan hade totalhavererat. Fönstrens kondensproblem åtgärdades med ventiler. Sockeln befriades från sin cementputs. 1999 anordnades nya textilskåp.
År 1300-1499 Specifika inventarier - kyrkklocka
År 1700-1750 Fast inredning - predikstol
År 1709 Underhåll - takomläggning
Spån
År 1752 Specifika inventarier - tornur
År 1758 Specifika inventarier - kyrkklocka
Klockgjutare: Nils Billsten, Skara
År 1764 Fast inredning - altaruppsats
Konstnär: Johan Wahlin, Skara
År 1764 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Målning på tak.
Konstnär: Johan Wahlin, Skara
År 1827 Underhåll - takomläggning
Spån byts mot tegel.
År 1869 Fast inredning - läktare
År 1869 Underhåll - målningsarbete, interiör
År 1881 Underhåll - takomläggning
Kopparplåt på torntak.
År 1900 Teknisk installation - värme
Kamin
År 1905 Underhåll - målningsarbete
Arkitekt: Erik Lallerstedt
År 1905 Fast inredning - orgel
Orgelbyggare: Johannes Magnusson
År 1905 Specifika inventarier - dopfunt
År 1905 Fast inredning - bänkinredning
Arkitekt: Erik Lallerstedt
År 1905 Fast inredning - port
Nya ytterportar med ny placering.
Arkitekt: Erik Lallerstedt
År 1939 Teknisk installation - el
Arkitekt: Sten Branzell
År 1939 Underhåll - målningsarbete, interiör
Konservator: Olle Hellström
Arkitekt: Sten Branzell
År 1939 Konservatorsarbeten
Altaruppsats och predikstol
Konservator: Olle Hellström
År 1939 Teknisk installation - värme
Centralvärme med lågtrycksånga.
Konstruktör: E Prytz
Arkitekt: Sten Branzell
År 1969 Underhåll - målningsarbete, interiör
Arkitekt: Adolf Niklasson
År 1969 Specifika inventarier - textilskåp
Ny inredning i sakristia.
Arkitekt: Adolf Niklasson
År 1969 Teknisk installation - VA
Toalett inryms i vapenhus.
Arkitekt: Adolf Niklasson
År 1972 Fast inredning - orgel, orgelverk
År 1974 Underhåll - målningsarbete, exteriör
Putslagning och avfärgning med silikatfärg
Byggmästare: Albin Högvall
År 1987 Underhåll - omputsning
Omputsning och avfärgning av södra långsidan och korgaveln.
Hantverkare - Murare: Evert Österberg
År 1994 Teknisk installation - värme
Folievärme
Byggmästare: Tage Brolin
År 1999 Specifika inventarier - textilskåp
Antikvariskt-Topografiska Arkivet (ATA).
Bärebergsboken, 1991.
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka
Öppna på kartan Fler i kategorin