Motivering (skydd): KYRKOMILJÖN - Norra Björke kyrka med kyrkogårdar är fritt och väl synligt belägen i ett vidsträckt odlingslandskap med spridda gårdar och hus i lövträdsvegetation. I sydväst är en separat, nyare kyrkogårdsdel med en ekonomibyggnad och bortom den tätare bebyggelse i en stigande sluttning. Där finns ett församlingshem synligt från kyrkan.
KYRKOANLÄGGNINGEN - Kyrkoanläggningen har anor sedan medeltiden. Kyrkogården är belägen på ett högre markplan än omgivningen och har delvis stödmurar av natursten. Trädrader och bitvis häckar omger tomten, som i övrigt är trädlös och utan kvartersindelning, vilket ger en 1700-talskaraktär. 1924 skedde en utvidgning åt öster på en höjd och där anlades en minneslund 1993. Ett i särklass ovanligt inslag är stigluckan från 1818, överbyggd med ett klocktorn av trä, vilken är i huvudsak oförändrad.
KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING - Kyrkan är en av fyra i Väne kontrakt med medeltida anor. Kyrkans äldsta delar i söder bedöms härstamma från en romansk 1400-tals kyrka, eventuellt ännu äldre då tidigmedeltida stenfragment ingår i stommen. Kyrkan präglas dels av om- och tillbyggnader vid 1700-talets mitt med tresidigt kor och fönster, dels av en slags stilrestaurering 1903 med tillbyggnad av sakristia med rokokodrag och ny västportal med barockformer samt takryttare i väster. Drag av lökkupoler tillämpades i såväl takformer som invändig inredning. Arkitekt var Gustaf Lindgren. Interiören uppvisar samma huvudsakliga tidsskikt där 1700-talets grundplan, takform, takgesims, altaruppsats och läktarbarriär samsas med altarring, nummertavlor, takmålning, dörrar och skrank under läktaren samt bänkar, senare ombyggda, från 1903. Rokokostilen ses i altaruppsatsen, -ringen och läktarbarriärens originella målningar med dygderna. Skranket och lökkupolsdekorerna ger en mycket individuell prägel åt interiören. Äldre inventarier som predikstolen, förra altartavlan, en medeltida träskulptur och dopfunten visar på kyrkans höga ålder liksom tidigare konstnärliga ideal.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: - Kyrkoanläggningens framträdande placering i landskapet.
- Den äldre kyrkogårdens öppna, sammanhållna ytor, stenmurar, stiglucka och trädrader, samt grind från 1924.
- Exteriörens komplexa karaktär av medeltida kyrka präglad av om- och
tillbyggnaderna 1754 och 1903.
- Det medeltida murverket utgör ett omistligt historiskt dokument.
- Kyrkorummets intakta rumsliga utformning från 1700-talets mitt samt fasta inredning från samma århundrade.
- Innertakets tidstypiska form.
- Bevarade äldre inventarier.
- Inredning och takmålning från 1903.
- Skranket och lökkupolsdekorerna ger interiören en individuell särprägel.
- Sakristians invändiga takutformning och innerdörr.
- Som helhet är arkitekt Lindgrens omdaning 1903 restaureringshistoriskt
intressant då den visar på ett tillbakablickande ideal i samtliga avseenden och präglar vår syn på kyrkorummet idag.
Inventeringsår (2002)
Byggnaden har ett kvadratiskt, lågt klockhus av trä med tälttak, vilande på två lika djupa murar med en öppning i rakt valv mellan sig, av samma bredd som murarna. I mitten av gången sitter en smidesgrind med krysslagda spjälor och karnisformat överstycke från 1993. Dubbla gångjärn på höjden kan antyda att öppningen tidigare var helt sluten. En dörr åt norr med två tjocka stentrappsteg. Elektriska belysningar uppsatta åt öster och väster.
FASAD - Murarna är spritputsade och vitfärgade. Klockhuset har en vitmålad locklistpanel med kopparplåtskoning och vattbräda nedtill.
FÖNSTER - Höga, smala ljudluckor med smidda bandgångjärn åt alla väderstreck. PORT - Smal, vitmålad dörr från 1937 med bandgångjärn och handtag.
TAK - Tälttak med kopparplåt i skivtäckning i storformat med förskjuten hakfals. Spira på kula med flöjel där årtalet 1818 är utstansat. Ståndrännor av kopparplåt löper strax ovanför takfoten till stuprör åt väster. Sarg under rännan.
Ej besökt.
Fasadkulör (2002): Vit
Antal våningar (2002): 02
Inventeringsår 2019
En klockstapel byggdes 1695 men 1817 var den rutten så 1818 uppfördes i stället en stiglucka av sten kombinerad med klocktorn av trä ovanpå. Det betraktas som en unik kombination i trakten, men den var vanlig i Finland på medeltiden. Kraftiga ekstockar lär finnas i stommen. En teckning från 1895 visar att överdelen hade träpanel och tälttaket var täckt av träspån och försedd med flöjel. En rak trätrappa med uppgång från öster var placerad i gången på norra sidan. 1937 gjordes en ny dörrförsedd trappuppgång i muren från norra sidan eftersom den gamla trätrappan var skröplig och ansågs stå i vägen. Myndigheterna ville ha ingången från genomgången. 1993 lades koppar på torntaket och stommen befanns då vara rutten eftersom den aldrig reparerats. Murarna omputsades.
År 1982 Underhåll - exteriör
Ommålning
År 1993 Underhåll - målningsarbete, exteriör
Klockvåningen målas om.
År 1993 Ändring
Ändring - Ny grind tillverkas.
Hantverkare - Smed: Jan-Olof Svensson
År 1993 Underhåll - takomläggning
Taket kopparslås, stommen rutten, aldrig reparerad.
Hantverkare - Plåtslagare: Rune Strömdahl
År 1993 Underhåll - omputsning
Murarna putsas om med hydrauliskt kalkbruk.
Antikvariskt-Topografiska Arkivet (ATA).
"Kulturhistorisk Kyrkogårdsinventering: Kyrkogårdarna i Västra Tunhems Kyrkliga Samfällighet" (1994) Västra Tunhems Kyrkliga Samfällighet och Älvsborgs länsmuseum; Holmgren Alvar "Norra Björke kyrka; Kortfattad historik och beskrivning".
Nyckelord: Religionsutövning, Stiglucka, "Religionsutövning","Klockstapel"
Öppna på kartan Fler i kategorin