Motivering (skydd): KYRKOMILJÖN - Tuns kyrka utgör tillsammans med bland annat prästgården, Silvii skola, ett skolmagasin, ett äldre församlingshem och en äldre lärarbostad en samlad , ålderdomlig kyrkomiljö med höga kulturhistoriska värden. På närbelägna Såtenäs säteri bodde under 1800-talet konstnärsfamiljen Kylberg, som satt sina avtryck i kyrkans interiör. Förhistoriska lämningar i direkt anslutning till kyrkogården visar på en mycket lång kontinuitet.
KYRKOANLÄGGNINGEN - I hörnet av kyrkogården ligger Silvii skolas magasin från 1771. På kyrkogården finns dessutom ett bårhus, en äldre ekonomibyggnad, stenmur, trädrad, grusgångar och smidesgrindar. Gravvårdarna är rikt varierade och flera av 1800-talets gravvårdar är försedda med stenramar och/eller järnstaket. Ett större gravmonument över prosten Jonas Silvius, ritat av T Grut, uppsattes 1929.
KULTURHISTORISK KARAKTÄRISTIK OCH BEDÖMNING - Tuns kyrka uppfördes 1846 på medeltida kyrkplats. Ritningarna var gjorda av arkitekt Johan Adolf Hawerman. Kyrkans exteriör, med karakteristisk lanternin, har en huvudsakligen nyklassicistisk prägel. Utmed fasaden finns sju resta gravhällar från 1600- och 1700-talen. Vid Lars Kellmans renovering 1886 uppfördes sydportalen och en sakristia i norr revs.
Förutom av byggnadstiden präglas interiören huvudsakligen av de rådande stilidealen vid 1880-talets förändringar, då kyrkans kor omgestaltades. En dopfunt från 1886 skänkes av Lars Wilhelm Kylberg. Altarringen, Marina Kylbergs altartavla och hennes målningar på 1600-talspredikstolen tillkom samtidigt. Nuvarande bänkinredning är från 1948. Från kyrkans föregångare har, förutom delar av predikstolen, bevarats en medeltida dopfunt och träskulpturer från 1697 års altaruppsats. I nordväggen återstår visst medeltida murverk och under kyrkgolvet finns bevarade murrester från den äldre kyrkan.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ vid vård och förvaltning av kyrkan och dess anläggning -Kyrkan med närliggande byggnader utgör en väl samlad by - och kyrkomiljö med lång kontinuitet. -Medeltida murverk utgör omistliga historiska dokument
-Kyrkans exteriör är en god representant för empirtidens kyrkotyp.
-Medeltida dopfunt från nuvarande den kyrkans föregångare.
-Bevarad inredning från främst 1600-tal och 1800-tal.
-Marina Kylbergs altartavla och målningar på predikstolen
-Silvii skolas magasin från 1771
- Kyrkogårdens stenmur, trädrad, grusgångar, smidesgrindar och gravvårdar med järnstaket och stenramar. -Gravmonumentet över prosten Jonas Silvius.
Inventeringsår (1999)
Text saknas för närvarande
Inventeringsår (2003)
TUNS KYRKA är öst - västligt placerad i norra delen av den stora kyrkogården. I kyrkogårdens sydvästra hörn finns ett före detta magasin, Silvii skolas skolmagasin. I kyrkogårdens nordöstra hörn ligger ett före detta bårhus och en ekonomibyggnad. Kyrkogården inramas på alla sidor av en kallmurad stenmur av gråsten samt av en trädrad. Huvudingången vetter mot vägen i söder och utgörs av en dubbel gallergrind av järnsmide. Grinden avlutas överst av ögleliknande former. Den är placerad mellan fyrsidiga stenstolpar med konande lockhällar och stenklot. Från grinden leder en grusgång till kyrkans västport och en annan till dess sydport. En likadan grind vetter mot infarten till prästgården väster om kyrkan. Från denna grind leder en grusgång till västporten. I östmurens norra parti är ytterligare en likadan. Väster om tornet är marken belagd med kalkstensplattor. Kyrkogården saknar egentlig kvartersindelning. Gravvårdarna är rikt varierade med många resta stenar från 1800-talets senare del. Flera vårdar har stenram och järnkedjor. I nordväst är ett område med gravar tillhörande Kylbergssläkten. Utmed södra muren står två hela samt fragment av ett stenkors från 1600 - eller 1700-talet. Norr om kyrkan finns ett gravmonument över prosten Jonas Silvius, död 1779. Monumentet, ritat av T Grut, uppsattes 1929. Monumentet består av en kalkstenstumba samt en hög, rest sten med brutet krön. Stenen har en minnesplatta med inskription, ristad av Silvius själv. Inskriptionen omges av en gulfärgad ram med Jahvésol. Kyrkogården utvidgades 1994 mot nordöst.
SKOLMAGASIN - Skolmagasinet tillhörande Silvii skola (se miljöbeskrivning) från 1771 har kvadratisk plan och två våningar. Byggnaden smalnar av uppåt. Bottenvåningen är murad av natursten samt grovt putsad, medan den timrade övervåningen är klädd med rödmålad locklistpanel. Panelbrädorna har ojämn kontur. Det höga tälttaket täcks av så kallat kyrkspån och är försett med takkupa i öster. I söder är en svart pardörr med fiskbensmönstrad fyllning. I väster är ett kvadratiskt, vitt fönster.
BÅRHUS - Bårhuset från 1900-talets mitt är spritputsat och vitmålat samt försett med tegeltäckt sadeltak. I sydgaveln är en djup nisch med två gröna, fiskbensmönstrade trädörrar. Överst i nischen finns ett genombrutet kors. Vid vardera sida av ingången är en planterad enbuske.
EKONOMIBYGGNAD - Ekonomibyggnaden från 1900-talets första del är klädd med röd panel. Sadeltaket är täckt med tegel. Mot söder är en svart trädörr.
Inventeringsår 2016
Text saknas för närvarande
Sveriges Kyrkor, Västergötland band 1. 1922.
Kulturhistoriskt underlag för översiktsplan i Lidköpings kommun, 1989. (Lidköpings hantverks - och sjöfartsmuseum).
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrkomiljö
Öppna på kartan Fler i kategorin