Motivering (skydd): SPEKERÖDS KYRKA är av medeltida ursprung, ombyggd till nuvarande utseende dels 1734-1735 och dels 1905. Tornets utseende härrör från 1864, möjligen är tornet från 1740-talet.
Kyrkan representerar de romanska sockenkyrkor som byggts till i etapper för att rymma en växande församling.
EXTERIÖREN uppvisar samtidigt både 1700-talets förändringar, med torn och tresidigt kor, och 1905 års tillbyggnader som gjort kyrkan till en korskyrka. Sekelskifteskaraktären på 1905 års korsarmar är något modifierad 1926, för att mildra kontrasten mellan sekelskiftesformspråket och grunddragen i övriga kyrkan.
INTERIÖREN har en väl sammanhållen helhetskaraktär, som bär en stark prägel av 1905 års ombyggnad och inredning, kompletterat med den äldre predikstolen, altartavlan och dopfunten; alla från 1600-talets senare del. Från 1905 finns bänkinredning, läktare och orgelfasad samt innertak bevarade, eventuellt även altarringen. De ändringar som skedde 1999-2000 har inte ändrat denna grundkaraktär, och i nuvarande färgsättning snarare framhävt den.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan:
- Det medeltida murverket i långhusets västra del utgör i sig ett omistligt historiskt dokument - De värdefulla träinventarierna från 1600-talet (predikstol, altaruppsats, dopfunt).
Inventeringsår (2000)
Byggnadsdel (2000): Kor - Fullbrett, Kor - Polygonalt, Korsarm, Kor - Öster, Sakristia - Norr, Torn - Väster, Torn - Västtorn
Inventeringsår (2004)
SPEKERÖDS KYRKA är byggd i sten (långhus), tegel (korsarmar och sakristia) och trä (tornet), och består av korsformigt långhus med korsarmar i norr och söder, fullbrett kor med tresidig koravslutning i öster, sakristia i nordöst, och ett torn av trä i väster. Medeltida murverk finns i långhusets västra del, 1700-talsmurverk i koret, korsarmarna och sakristian är från 1905. I nordvästra hörnet, mellan korsarm och långhus, finns en låg utbyggnad (lägre än fönsterbänkarna) som innehåller nedgången till pannrummet. Kopparklädd.
FASADERNA är spritputsade och avfärgade i vitt, med en putsad sockel, målad i grått. Fönster- och dörromfattningar är liksom hörnpartier markerade med slätputs. Kyrkans TAK är ett sadeltak, avvalmat över koret, täckt med rött tegel. Under takfoten en profilerad taklist, av trä, målad i grått, vilket också vindskivorna är. Sakristians tak är kopparklätt, och dess taklist är putsad.
TORNET är av trä, en stolpverkskonstruktion med fasader av locklistpanel. Smala höga fönster i nedre delen, rombformade fönster halvvägs upp och överst ljudluckor i alla väderstreck, gråmålade av trä. Tornet avslutas uppåt genom en kopparklädd tornhuv med utsvängt brätte, krönt av en smal spira med en förgylld vindflöjel med årtalet 1864 över ett förgyllt klot.
HUVUDINGÅNGEN är i väster, genom vapenhuset i tornets bottenvåning. En dubbel gråmålad trädörr, klädd med diagonalställd panel. Modern. Dörren sitter under ett litet skärmtak. Ingångar också i båda korsarmarna, genom utskjutande små vindfång under kopparklädda sadeltak. Rundbågiga portöppningar med rektangulära pärlspontklädda trädörrar, gråmålade, och med överljusfönster ovanför. Trappor av huggen sten.
FÖNSTREN är höga rundbågiga spröjsade gjutjärnsfönster, målade i rödbrunt. Solbänkar av plåt, gråmålade. Runda rosettfönster i korsarmsgavlarna, av trä, målade i samma kulör som övriga. Alla fönster från 1905. Östra korfönstret igensatt inifrån. I detta fönster finns en glasmålning, som inte är synlig inifrån kyrkan, men kan genom belysning ses utifrån.
KYRKORUMMET är korsformigt och förhållandevis ljust genom många stora fönster. Koret har tresidig avslutning åt öster och ingen särskild markering mot långhuset, annat än att korgolvet är ett steg högre. Sakristia finns på korets norrsida. Under läktaren i väster är mindre rum inbyggda.
GOLVET i kyrkorum och bänkkvarter är ett lackat trägolv, av yngre datum. Korgolvet är av samma typ, men obehandlat (såpat eller vaxat). VÄGGARNA är slätputsade och målade i ljust gulvitt, med en målad rödbrun bröstning inne i bänkkvarteren. I koret är bröstningen ljust grå. TAKET är ett kassettindelat trätak, med sluttande sidor och plan mitt del (tredingstak). Ramverket målat i mellangrått och panelen i kassetterna i ljusgrått. I mötet mellan tak och vägg en profilerad taklist, målad i mörkare grå lasering, och med smala röda lister. Innertaket från 1905.
INGÅNGAR finns i väster från vapenhuset, samt i de norra och södra korsarmarna. De senare ingångarna är markerade genom kraftiga klassicistiska gråmarmorerade omfattningar kring de rundbågiga portalerna. Innerdörrarna mot kyrkorummet är dubbla spegeldörrar, marmorerade i gråbrunt, och med överljusfönster. Utanför dessa är vindfång i murens tjocklek. Ytterportarnas insida är genom ett kraftigt ramverk indelade i många små fält. Gråmålade. Såväl ytterportar som innerdörrar troligen från 1905, något ändrade senare. Ingång från vapenhuset genom en dubbel spegeldörr av motsvarande utseende som i korsarmarna. Ingången till sakristian sker genom ett dörrparti som sitter inom en hög rundbågig nisch. Dörrpartiet har två dörrar intill varandra, den ena från koret in till sakristian och den andra från sakristian till predikstolstrappan. Båda dörrarna av samma typ som övriga innerdörrar.
FÖNSTREN är höga rundbågiga spröjsade fönster av gjutjärn, målade i rödbrunt. I korsarmarna sitter, ovanför ingångarna, runda gråmålade rosettfönster, av trä. Alla fönster från 1905. Korfönstren har tonade glas, insatta 1957. Östra korfönstret är igensatt inifrån. I detta fönster finns en glasmålning, med ett geometriskt mönster. Glasmålningen är inte synlig inifrån, men kan genom belysning ses utifrån. Från 1905 (?)
LÄKTARUNDERBYGGNAD - Under läktaren är två mindre utrymmen inbyggda, med kapprum och andra biutrymmen. Väggarna mot kyrkorummet klädda med pärlspont, målad i samma kulör som övriga väggar. Utfört vid senaste renoveringen 1999-2000.
SAKRISTIA - På korets norrsida, byggd 1905. Golv som i koret, och vitputsade väggar och tak. Fönster och dörrar som i kyrkorummet. Modernare skåpsinredning.
VAPENHUS - I tornets bottenvåning. Sentida inredning, med skivklädda, vitmålade väggar och tak, och golv av lackade brädor. Trappa till läktaren på norrsidan. Ytterportens insida nästan helt slät, med enkel fältindelning, gråmålad. Modern. KORRIDOREN EN TRAPPA UPP har en motsvarande inredning. Rummet är genom en vägg avskiljt från tornvåningarna ovanför, vilka är helt oisolerade. Dörren in till läktaren är en dubbel spegeldörr, av motsvarande utseende och ålder som övriga dörrar i kyrkan.
INREDNING:
ALTARE - Fristående altare av trä, med sidorna indelade i enkla fält. Målat i grå lasering. Från senaste renoveringen 1999-2000.
ALTARUPPSATS - Placerat på ett postament, någon knapp meter framför östra korväggen. Ett stramt barockarbete av snidat och målat trä (ek). Från 1671, åtminstone bemålningen. Uppsatsen är målad i karaktäristisk 1600-talspolykromi med grönt, svart, rött samt förgyllningar och några ljusa marmoreringar. Fyra smala höga kolonner delar in altaruppsatsen i tre delar, med tre målningar inom arkadbågar som huvudmotiv och med rektangulära textfält över och under. Överst sitter ett halvrunt fält med målade molnskyar och ett JAHVE-monogram. Detta är ett senare tillägg, troligen från 1700-talet då kyrkan fick större fönster, det halvrunda fältet motsvarar fönsternischen bakom altartavlan.
-HUVUDMOTIVET är de tre målningarna som bildare en svit som från söder till norr skildrar uppståndelsen ur graven, uppenbarelsen för lärljungarna samt himmelsfärden.
-ÖVERDELENS textfält innehåller ett bibelcitat om nattvardens instiftande som löper tvärs över alla tre textfälten: "Wor Herre Jesus Christus I den nat der Hand bliff førraad Tog hand Brødet tachde og brød det, gaff sine Discipler og sagde: Tager og æderer, det ær min Lecame, som gifves før eder det giører i min Hukommelse. Ligesaa tog hand og Kalcken efter aftens-Maaltid, takkade, gaff dem de og sagde: Dricker alle deraff dena ær det ny Testamentis kalck i mit blod som udgydes før eder till Syndernes Forladelse. Dette gjører saa ofte i det drikke til min hukommelse".
-UNDERDELENS textfält är på sidorna skadade, till vänster står det "Herren effter al hand haffde Tala&.bleff hand Optagen til himmelen oc&..Guds högra&", och till höger "Han &. død wor synder oc for Wor & (Forladelse?)& Ro&1:4". I det mittersta av de tre fälten står "ANNO 1671 Är denna Altare Tafla Stafferat efter Kyrke INSPEC: DN. DAN. HARVIGS Samnt PAST: DNI NICOLAVU anordning aff PICTORE ARNOLDO DU BOIS.
ALTARRING - Rundad altarring med balusterdockor. Målad i grått med grå marmorering och guld. Knäfall och överliggare i gulbeige tyg. Delbar. Av äldre datum, 1905 eller äldre, ombyggd 1999-2000.
PREDIKSTOL - På korets norrsida, invid hörnet till norra korsarmen. Barockpredikstol, placerad på yngre fot och med relativt stor och svängd trappa. Trappan har egen ingång från sakristian. Består av korg och trappa.
- KORGEN är åttkantig och har på sina fyra synliga sidor evangelistmålningar inom skurna arkadbågar. Över och under evangelisterna sitter rektangulära svarta textfält, ovanför med deras namn och under med bibelcitat. I korgens hörn pilastrar. Allt målat i karaktäristisk 1600-talspolykromi med grönt, svart, rött samt förgyllningar och några ljusa marmoreringar. Korgen står på en insvängd åttkantig gråmålad fot.
- BIBELCITATEN är på svenska: Under Matteus: "Bedjen fördenskull skördens Herre att han sänder ut arbetare till skörd" (Matt 9:38). Under Markus: "Allt vad I bedjen om och begären, tron att det är eder givet och det skall ske eder så" (Mark 11.24): Under Lukas: "Saliga äro de som höra Guds ord och gömma det" (Luk 11:28). Under Johannes: "En människa kan intet taga, om det icke liver henne givet från himmelen" (Joh 3:27). Sannolikt har citaten längre tillbaka varit på danska liksom på altartavlan.
- PREDIKSTOLSTRAPPAN är svängd och indelad i snidade arkadbågar, målade i grå lasering.
- PREDIKSTOLEN är troligen från 1670-talet. Fot och trappa betydligt yngre, sannolikt från ombyggnaden av kyrkan 1905. Korgen har sannolikt varit delvis övermålad under 1800-talet, restaurerad till nuvarande utseende 1926 sv Sven Gustafsson.
DOPFUNT - Dopfunten står vanligtvis mitt framför altarringen, och är skuren i ek med nätta proportioner. Den är kalkformig, med sexkantig fot, smalt skaft i form av ett snidat lejon hållande en vapensköld, och en större bukig sexkantig cuppa, med sexkantig försänkning för dopskål på ovansidan. Helt av omålad ek. Från 1600-talet, möjligen 1670-talet.
BÄNKINREDNING - Bänkinredningen är uppställd på det sätt som är vanligt i korsformiga kyrkor, grupperad kring de båda korsande mitt- och sidogångarna. Relativt få bänkar i korsarmarna, här har dessutom byggts förvaringsskåp i bänkkvarterens bakre delar. I det nordöstra kvarteret, i norra korsarmen, finns också en plats för en ljusbärare.
Bänkarna är öppna med profilerade och utskurna gavlar med små armstöd. Kvarterens fram och baksidor har bänkskärmar klädda med pärlspontpanel inom ett ramverk. Bänkarna har en tydlig sekelskiftesutformning. De är invändigt målade i rödbrunt och med olika nyanser av grått och grå marmorering på utsidan och på psalmbokshyllorna. Bänkarna är från 1905. Bänkkvarteren har glesats ut sedan dess, men själva bänkarna är aldrig ombyggda invändigt.
LÄKTARE - Läktare i väster, buren av fyrkantiga räfflade pelare med markerade kapitäl. Marmorerade i grågrönt. Läktaren fyller västra korsarmen, och går ut något i korsmitten, med skrånande sidor längst ut. Läktarbröstningen är dekorerad med arkadbågar i ljusgrått, med jämna mellanrum avbrutna av dubbla mörkare kolonnetter. Kraftigt profilerad överliggare, marmorerad i mörkare grått liksom även den profilerade nederkanten. Från 1905, efter ritning av Adrian Petersson, modifierad av Gustaf Hermansson.
ORGEL - Nyklassicistiskt utformad orgelfasad, tredelad med förhöjt mittparti. Rundbågiga pipöppningar, åtskilda av pilastrar. Marmorerad i grått med förgyllda ornament. Från 1905, efter ritning av Adrian Petersson, modifierad av Gustaf Hermansson. Ursprungliga orgelverket byggt av Eskil Lundén, ersatt 1981 av det nuvarande verket av Grönvalls orgelbyggeri, Lilla Edet, varvid några av de äldre stämmorna återanvändes.
NUMMERTAVLOR - Tre nummertavlor finns, en på korets sydsida, och två i respektive korsarmar. De är likadana alla tre, med svarta rektangulära siffertavlor, omgivna av gråmålade profilerade ramverk, med några förgyllningar. Mitt på översidan sitter en förhöjd kröndekoration. Från 1905?
KLOCKOR - I tornet hänger två klockor. Storklockan är den äldre, och är gjuten 1770 av Abraham Wetterholm, sannolikt en omgjutning av en äldre klocka från 1560. Lillklockan är gjuten 1814 i Göteborg av Anders Öfverström.
Fasadkulör (2004): Vit
Byggnadsdel (2004): Kor - Polygonalt, Sakristia - Norr, Torn - Väster
Inventeringsår 2001
Bohusläns museums historik vid inventering 2002-2005:
SPEKERÖDS KYRKA har ett medeltida ursprung, sannolikt 1100- eller 1200-tal. Den har genomgått flera förändringar, men framförallt två stora ombyggnader.
Den första ombyggnaden ägde rum 1734-1735, då det medeltida korpartiet revs och ersattes av det nuvarande tresidiga koret. Kyrkan fick då också större fönster, och ett nytt eller ombyggt taklag. 1742 byggdes troligen också ett trätorn, som ersatte en tidigare klockstapel. Tornet byggdes om på något sätt 1864, sannolikt ny huv, efter en ritning av L Hedin.(eventuellt skedde mer omfattande arbeten).
Den andra stora ombyggnaden skedde 1905. Kyrkan utvidgades då genom att två korsarmar samt sakristia byggdes till, samtidigt som en del andra ändringar skedde, bl a en ny orgel. Arbetet skedde efter förslag från Adrian C Petersson, något omarbetat av Gustaf Hermansson. Interiören fick en i stort sett helt ny inredning, med ny läktare, nya bänkar, nytt orgelhus mm. I korets östfönster sattes en glasmålning in, och som altarprydnad sattes ett halvhögt kors upp.
Tillbyggnaderna utfördes med stomme av tegel till den äldre stommen av natursten, så att kyrkan idag innehåller medeltida naturstensmurverk i sin västra del, tegelmurverk från 1905 i korsarmar och sakristia, och naturstensmurverk från 1734-1735 i koret.
En renovering av kyrkan skedde 1926 under ledning av Axel Forssén och Gustaf Ljungman. Den innebar att kyrkans egen historia framhävdes, bl a genom att den gamla altaruppsatsen från 1600-talet återinsattes, och att denna liksom predikstolen restaurerades till sina ursprungliga färgsättningar.
Korsarmsgavlarna från 1905 hade ursprungligen mer utarbetade former i enlighet med sekelskiftets förkärlek för historiserande stilar, med utskjutande portalomfattningar, svängda murkrön, fönsteromfattningar mm. Restaureringen 1926, innebar i en förenkling av dessa detaljer, för att framhäva de klassicistiska dragen i kyrkan.
Centralvärme installerades 1937, varvid ett pannrum byggdes under norra korsarmen. Färgade glas sattes in i korfönstren 1957.
Vid den senaste renoveringen 1999-2000 inreddes rum under läktaren, samt vissa andra mindre ändringar. Arkitekt var Magnus Wångblad.
År 1670-1680 Specifika inventarier - dopfunt
År 1670-1680 Fast inredning - predikstol
Predikstolen tillverkad, sannolikt samtida med altaruppsatsen.
År 1671 Fast inredning - altaruppsats
Altaruppsatsen bemålad, kanske även tillverkad samma år.
Konstnär - Dekormålare: Arendt du Bois
År 1770 Specifika inventarier - kyrkklocka
Storklockan gjuten.
Klockgjutare: Abraham Wetterholz
År 1807 Fast inredning - altaruppsats
(Troligen) en ommålning av altaruppsatsen.
År 1814 Specifika inventarier - kyrkklocka
Lillklockan gjuten.
Klockgjutare: Anders Öfverström
År 1905 Ändring - ombyggnad, interiör
Ändring - ombyggnad, interiör - I samband med tillbyggnaden fick kyrkan också delvis ny inredning, med bänkar, läktare, orgel etc.
Arkitekt: Adrian Crispin Peterson
Orgelbyggare: Eskil Lundén
Arkitekt: Gustaf Hermansson
År 1919 Underhåll - exteriör
Utvändiga reparationer.
Konstruktör: Henrik Kreüger
År 1927 Konservatorsarbeten
Restaurering av altartavla och predikstol.
Konservator: Sven Gustafsson
År 1932 Teknisk installation - el
Elektrisk belysning.
År 1937 Teknisk installation - värme
Centralvärme installerad, med ett pannrum byggt under norra korsarmen.
År 1960 Fast inredning - orgel, orgelverk
Ombyggnad av orgelverket.
År 1968 Underhåll
Fasaden blästrad och omputsad, tornet målat, innanfönster i vissa av fönstren.
År 1969-1970 Konservatorsarbeten
Konservering av predikstolen.
Konservator: C O Svensson
År 1981 Fast inredning - orgel, orgelverk
Nytt orgelverk, med återanvändande av några äldre stämmor.
År 1989 Fast inredning - bänkinredning
Utglesning av bänkarna.
År 1999-2000 Underhåll - interiör
Renovering av kyrkan, med putslagningar och målning.
Arkitekt: Magnus Wångblad
År 1999-2000 Underhåll - exteriör
Renovering av kyrkan, med utvändig putslagning, trälagningar på tornet, ommålning, omläggning av taket.
Arkitekt: Magnus Wångblad
Kyrkor i Bohuslän, inventering 1979-83. Bohusläns museum stencil 1979-83.
Bohusläns museums arkiv
Antikvarisk Topografiska Arkivet.
Kyrkor i Bohuslän. Inventering 1979. Bohusläns museum (stencil)..
Johnsson Caspar: Spekeröds kyrka ur Stenungsunds fyra socknars krönika, utgiven av John Hallin, Göteborg 1954..
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka
Öppna på kartan Fler i kategorin