Motivering (skydd): UCKLUMS KYRKA uppfördes 1859 på ny kyrkplats, någon dryg mil från platsen för den äldre kyrkan.
Utseendet på KYRKOGÅRDENS äldre del speglar framförallt det tidiga 1900-talet, och dess murar, grindar och uppvuxna lövträd är värdefulla för kyrkomiljöns karaktär. Intressant är de skilda karaktärerna i kyrkogårdens olika kvarter, vilket speglar kyrkogårdens användning under 1900-talet.
Inventeringsår (1999)
Se Historik
Inventeringsår (2004)
UCKLUMS KYRKA ligger i den över och norra delen av kyrkogårdens äldre del. Kyrkogården sluttar ner från kyrkan åt söder. Kyrkan ligger på en terrass inom kyrkogården, med kallmurad stödmur åt söder och väster. Rakt utanför kyrkans sydingång är stödmuren inkorporerad i en större gravplats, med stenstolpar och kätting. I terrassens sydvästra hörn är ett bisättningsrum anordnat 1951.
Kyrkogården är omgärdad av en kallmurad gråstensmur på alla sidor utom i söder där den avgränsas med en häck och lövträd. Utmed muren står höga uppvuxna lövträd. Tre ingångar i öster, en i norr, samt en större ingång mot landsvägen i söder. Alla ingångar genom svarta smidesgrindar mellan grindstolpar av sten. Asfalterade gångar, med en huvudgång från sydingången upp mot kyrkan, samt några sidogångar. Några få gravar väster om kyrkan, den absoluta merparten ligger i det stora rektangulära fältet söder om kyrkan. Gravarna ligger relativt tätt, och en stor andel har ram. Flera höga och halvhöga gravvårdar skapar karaktär åt kyrkogården åt kyrkogårdens östliga halva.
Denna äldre del av kyrkogården är jämnårig med kyrkan (den äldsta kyrkplatsen, med medeltida ursprung, låg några kilometer åt nordöst). Enligt uppgift uppfördes kyrkogårdsmuren 1860 av Abraham Jansson i Grössby. En del är känt om hur kyrkogårdens olika delar nyttjades. De äldsta gravarna ligger i området närmast söder om kyrkan, och kyrkogården tycks successivt ha tagits i bruk mot söder. Den sydvästra delen är ett så kallat utflyttningskvarter. Många begravningar från det närliggande Svenshögen sanatorium har tidigare förlagts dit. I nordväst står en del upptagna gravstenar uppställda mot muren, området har tidigare brukats till barngravar.
EN YNGRE DEL, anlagd 1992-1993, ligger öster om den äldre, skild från denna genom en smal körväg. Den är omgärdad av häckar och barrträd, och har en relativt modern planering. På en förhöjning ungefär mitt i denna kyrkogård finns en minneslund med en konstnärlig utsmyckning i smide, utförd av Berth Johansson efter ritningar av Rune Ekre.
Strax utanför kyrkogården i nordväst finns en EKONOMIBYGGNAD i trä som inrymmer förråd, personalutrymmen. Halvmodern, har enligt uppgift tidigare varit kyrkstall, men byggts om. Öster om kyrkan ligger ett FÖRSAMLINGSHEM, inrymt i ett f d bostadshus. BÅRHUSET eller bisättningsrummet i kyrkoterrassen är anlagt 1951 efter ritningar av Axel Forssén
Inventeringsår 2001
Kyrkogården är jämnårig med kyrkan, den äldre kyrkogården med rötter i medeltiden, ligger någon dryg kilometer nordöst om kyrkplatsen. Kyrkogården utvidgad åt öster 1992-1993.
FÖRSAMLING 1995: UCKLUM
BEFOLKNINGSTAL - år 1805: 802, år 1900: 1403, år 1995: 1799
FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken.
LÄGE OCH OMGIVNING - Den gamla kyrkplatsen, med lämningarna av medeltidskyrkan markerade med stenar, är belägen på det forna prästänkesätet Prästgärde ca 1,5 km öster om den befintliga kyrkan. På denna fastighet har hittats en liten skovel av järn med träskaft, vilken enligt Pastor loci, skulle kunna ha använts vid jordfästningar. Vidare har sex målade läktarbröstvärn hittats, vilka nu förvaras konserverade i den nya kyrkans sakristia.
Den nya kyrkan är belägen 1,5 km väster om den medeltida kyrkplatsen. Den ligger vid vägen (E 6:an) med anslutande villabebyggelse norr och sydost om kyrkan. Till kyrkomiljön hör ett församlingshem, i nordost, samt en ekonomibyggnad f.d. kyrkstall, i nordväst. Söder om kyrkan återfinns en äldre skolbyggnad. Kyrkans läge är centralt i den öppna odlingsmark som förekommer i anslutning till sjön Stora Hällungen.
RASERAD KYRKA / RUIN - I: Medeltida kyrka av sten med smalare kor, vilket utvidgades 1782 till långhusets bredd och tresidigt avslutat i öster; torn av sten vid västgaveln. Enligt en text på altartavlan skall denna samt kyrkan ha blivit målade 1670 (allt enl. inventering 1830 i ATA). Riven i samband med att ny kyrka uppfördes på annan plats. Mursträckningarna efter den raserade kyrkan är markerade med resta hällar.
DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - II: Den nuvarande stenkyrkan uppfördes 1859 efter ritningar av arkitekt Albert Törnqvist. Kyrkan murades delvis med sten från sin föregångare. Gudstjänstrummet utgörs av ett enskeppigt långhus och korparti i samma bredd och höjd. I öster ansluter en lägre och smalare sakristia med polygonal grundplan och i väster ett tämligen högt och smalt torn som rider på långhuset och vars bottenplan fungerar som vapenhus.
EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Kyrka i nyklassicistisk stil, men även inslag av nygotik. Både exteriör och interiör är välbevarade sedan byggnadstiden. Vitputsade murar. Torn med lanternin och kort spira. Kyrkans portaler är spetsbågiga liksom flertalet fönsteröppningar. Ingångar i väster via vapenhuset samt i mittpartiet på långhusets sydsida. Kyrkorummet täcks av ett tredingstak. Östmurens mittparti utgörs av en nisch med högt, förgyllt kors och spetsbågig, profilerad omfattning med gavelstycke. På ömse sidor om nischen leder en dörr mot sakristian. Även predikstolen är från byggnadstiden liksom den slutna bänkinredningen, dock ombyggd både 1949 och trettio år senare. Även läktaren är ursprunglig. Vid dess ombyggnad 1979 tillkom förrådsutrymmen m.m. i utrymmet inunder.
Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret / Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 1996.
Kyrkor i Bohuslän, inventering 1979-83. Bohusläns museum stencil 1979-83.
Bohusläns museums arkiv
Antikvarisk Topografiska Arkivet.
Kyrkor i Bohuslän. Inventering 1981-83. Del 2. Bohusläns museum (stencil).
Antikvariskt-Topografiska Arkivet (ATA)
.
Hallin, John: Ucklums kyrka ur Fyra socknars krönika utgiven av John Hallin.
Claesson, Claes: Våra kyrkor, Uddevalla 1958
Åmark, Mats: Våra medeltida kyrkklockor, ur GBFT 1946, s. 16.
Hallbäck, Sven Axel: Medeltida dopfuntar i Bohuslän, Vänersborg 1961.
Erici, Einar/Axel Unnerbäck: Orgelinventarium. Stockholm 1988.
.
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrkomiljö
Öppna på kartan Fler i kategorin