Motivering (skydd): STORA LUNDBY KYRKA är belägen på en mindre höjd och omges av en öppen jordbruksbygd med betade hagar och storvuxna ekar. På kyrkogården med medeltida ursprung står en panelad klockstapel från 1722 samt två stigluckor. Till kyrkomiljön hör en prästgård samt löneboställe med ekonomibyggnader. I nära anslutning norr om kyrkan ligger samhället Gråbo som vuxit fram under 1900-talets senare hälft.
Stora Lundby kyrka är en salkyrka med tresidigt kor uppförd i sten år 1728 på platsen för en medeltida kyrka. Kyrkan tillbyggdes i väster med ett vapenhus i sten på 1740-talets mitt och 1939 tillkom en sakristia i två våningar norr om koret. Detta ombyggdes 1966 då den övre våningen borttogs. Vapenhuset revs i sin helhet år 2003 och ersattes med ett nytt, något större vapenhus med liknande utseende. Exteriören präglas huvudsakligen av den ursprungliga 1700-talskaraktären men även av 1900- och 2000-talets tillskott.
Interiören karaktäriseras i första hand av originalinredningen i barockstil från 1728-30 som bevarats i hög grad. Predikstolen tillskrivs Johan Joachim Beckman medan altartavlan är utförd av Peter Weber. Bakom altaruppsatsen syns en draperimålning gjord av Johan Ross, som antas ha bemålat hela interiören 1728-30. Från den medeltida kyrkan är dopfunten från 1200-talet tillvaratagen liksom de målningar på läktarbröstet av profeter och evangelister som antas vara utförda under 1600-talets senare hälft. Från 1800-talet härstammar orgelfasaden (1863) samt bänkinredningen (1894), som modifierades under 1966 års renovering i arkitekt Herman Norgrens regi. Under denna renovering konserverades inventarierna och det ursprungliga taket framtogs likväl som ett äldre stengolv av gravhällar. Trots att inredningens olika delar härstammar från såväl medeltid som 1600-, 1700- och 1800-talet, förefaller de ändå harmoniera väl tillsammans.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljö: - Kyrkogårdens murar, trädkrans och grindar
- Stigluckorna
- Klockstapeln
- Äldre inredning från medeltiden samt 1600- och 1700-talen.
- Orgelfasaden.
Inventeringsår (2005)
STORA LUNDBY KYRKA är en vitputsad stenkyrka med tresidigt avslutat kor i öster, vapenhus i väster och vidbyggd sakristia i norr. Fasaderna genombryts av något rundade, vinkelbrutna fönster med brunmålade fönstersnickerier. Långhusets sadeltak är valmat över koret och är belagt med tegel liksom vapenhusets tak. Sakristian har ett flackt, kopparklätt sadeltak. Ingångar i väster via vapenhuset, i sakristians västfasad samt till källare under sakristian.
FASAD - Slätputsade, vitkalkade fasader, troligen slevslätade. Sockel saknas, däremot anas enstaka grundstenar på långhusets sydsida. Årtalet 1728 kan läsas på långhusets västfasad i svartmålat smide, uppdelat så att 17 står på norra sidan om vapenhuset och 28 på sydsidan. Mot sakristians norra vägg står en stenhäll lutad, denna har troligen utgjort ovansidan till ett medeltida altare.
FÖNSTER - Två spröjsade fyrluftsfönster åt söder och två åt norr samt två i koret. Fönstren har en ovanlig avslutning upptill, ett mellanting mellan vinkelbruten och rundbågig form. Vitmålade solbänkar i betong åt norr medan korfönstren och fönstren i söder har solbänkar av natursten. Sakristian har ett rektangulärt, stående fönster åt norr och ett åt öster med smårutig spröjs av trä. Två liggande källararfönster i norr med en luft. Vapenhuset har åt söder fyra små kvadratiska fönster, grupperade tillsammans så att ett kors bildas mellan rutorna. Över vapenhusets västra entrédörr sitter ett lunettfönster med strålformig spröjs. Snickerierna är målade i en mörkbrun kulör. Samtliga fönster på långhus och sakristia byttes i sin helhet 1966.
PORT - Entré sker genom vapenhusets norrsida via en kopparklädd dubbeldörr med rakt överstycke. I dörrbladen sitter tre kvadratiska fönster placerade över varandra. Framför porten finns ett lågt trappsteg av natursten med en anslutande ramp från öster. Vapenhusets södra port är en glasad dubbeldörr med rakt överstycke. Entré till sakristian sker genom den kopparklädda enkeldörren i västfasaden. Trappa med fyra steg i natursten.
TAK - Långhuset och vapenhuset har sadeltak som belagts med enkupigt lertegel. Taket är valmat över koret. Över långhusets östra spets sitter en flöjel med årtalet och över västra spetsen sitter en flöjel med kors. Taklisterna är brunmålade. Hängrännor och stuprör i koppar. Sakristian har ett mycket flackt, valmat sadeltak som klätts med koppar.
STORA LUNDBY kyrka är en enskeppig salkyrka med tresidigt kor i öster och orgelläktare i väster. Ingång i väster via vapenhuset. I korets norra vägg finns en dörröppning som leder in till sakristian som vidbyggdes 1939. Kyrkorummets skepnad härstammar från 1728 då kyrkan uppfördes. Altartavlan, altaret, draperimålningen bakom altaruppsatsen och predikstolen härstammar även från denna tid och präglar kyrkorummet. Bänkinredningen tillkom under 1890-talet men modifierades under en renovering 1966 då även stengolvet av gravhällar framtogs och predikstolens underrede ombyggdes. På långhusväggarna sitter två bevarade gravhällar från 1600-talet samt ett epitafium. Från den medeltida kyrkan har dopfunten från 1200-talet bevarats samt ett antal målningar på läktarbröstet som tros härstamma från 1600-talet.
LÅNGHUS
GOLV - Oljat trägolv under bänkarna, stengolv i mittgången av gravstenshällar i gråsten från 1600- och 1700-talen.
VÄGG - Vita putsade väggar. En gravsten i kalksten från 1700-talet är insatt i norra långhusväggen mellan fönstren. Mittemot på södra väggen sitter det Patkullska epitafiet. På västväggen längs taket löper en målad, marmorerad list i rött, vitt och grått.
DÖRRAR - Rödmålad dubbeldörr till vapenhuset i väster med rakt överstycke och tre beigemålade kvadratiska fyllningar med tunn, brun marmorering.
FÖNSTER - Två fönster åt söder och två åt norr med en något rundad vinkelbruten avslutning upptill. Fönstren har fyra lufter och dubbla bågar med tonade blyspröjsade antikglas i innanbågen. Snickerierna är avfärgade i en ljust grå kulör. Fönsterbänkar troligen av polerad marmor.
TAK - Tunnvälvt brädtak, avfärgat i en grågrön kulör. Taket anses härstamma från 1728 och var dolt bakom en pärlspontpanel mellan 1894 och 1966, då det återupptäcktes. Tandad taklist som går i blått, rött och vitt. Mönstermålad bård nedtill på listen med ränder och en blomsterliknande dekor. Över kyrkorummet finns fyra tvärbjälkar. Den första och tredje räknat från öster är målade i samma grågröna kulör som taket, den andra och fjärde är dekorationsmålade i rött, blått och brungrönt mot vit botten. På den västligaste bjälken står "Anno 1772" att läsa.
LÄKTARUNDERBYGGNAD - På norra sidan finns ett smalt förrådsrum och på södra sidan en trappa som leder upp till läktaren. Såväl trappan som förrådet har panelklädda, vitmålade väggar mot kyrkorummet.
KOR
GOLV - Det polerade kalkstensgolvet i koret är förhöjt i ett lågt steg och inlades 1966. På södra sidan har en bänkrad borttagits längst fram, där består golvet av ett oljat trägolv som under bänkarna. Framför altaret finns ett lågt rektangulärt trägolv med avfasade hörn, avfärgat i en ljust grå kulör.
VÄGG - Vita putsade väggar med en grå målad sockel nedtill och en gravsten av kalksten insatt i södra väggen intill predikstolen. Östra korväggen är klädd med en panel från 1728, bemålad av Johan Ross med ett draperi i röda kulörer. Draperimålningen sträcker sig över den tandade taklisten upp i taket. I en dokumentation från 1830 uppges det att det på väggen vid predikstolen "är anbragt en strålande sol med förgyllning och draperi omkring".
DÖRRAR - Till sakristian i norr leder en gråmålad enkeldörr med rakt överstycke och tre kvadratiska fyllningar. Sakristian vidbyggdes 1939, men dörröppningen lär vara äldre då den syns på ett foto från 1920-talet.
FÖNSTER - Ett fönster åt nordöst och ett åt sydöst, utformade likt långhusets fönster.
TAK - Trätak lika långhuset. Draperimålningen på väggen bakom altaruppsatsen sträcker sig ett stycke upp i taket.
FAST INREDNING
ALTARE - Altare i trä som med största sannolikhet härstammar från 1728-30. Avfärgat i en ljust grå kulör och sammanbyggt med altaruppsatsen. Mitt på altarets framsida syns en förgylld kalk framför korslagda kärvar. Detta motiv flankeras på ena sidan av mosetavlor och på den andra av den heliga skrift. Framför detta altare står ett rektangulärt versus populumaltare av senare datum, tillverkat i grå marmor. Avfasade hörn. Ben av breda vinkelställda skivor, även dessa i marmor.
ALTARUPPSATS - Arkitektoniskt uppbyggd altartavla från 1729 som tillskrivs träsnidaren Peter Weber, Göteborg. Ramverket är målat i en ljust grå kulör. På predellans mitt sitter en svart tavla med inskriptionen "Si Guds Lamb; som borttager werldenes synd". Tavlan flankeras av två släktvapen. Predellan skiljs från det höga mittpartiet med ett förkroppat listverk. Huvudmotivet består av en förgylld skulptur av Jesus på korset (korset är av senare datum) insatt mot ett målat landskap i en förgylld ram. Ramen kantas av förgyllda blommor. Korsfästelsemotivet flankeras av dubbla kolonner med förgyllda baser och korintiska kapitäl, de yttersta marmorerade i röda kulörer, de inre i blå. Mellan och på sidan av kolonnerna på listverket står skulpturer av de fyra evangelisterna, avfärgade i ljusa kulörer. På sidan av altaruppsatsen sitter delvis förgyllda girlander. Över huvudmotivet finns ett kraftigt, förkroppat listverk som även pryds av en förgylld vegetativ dekor. Över detta syns en bruten gavel med voluter, på dessa sitter änglar med symboler för tron och hoppet. Mellan voluterna syns en målad framställning av gravläggningen insatt i ett ramverk med brutet överstycke och små snidade änglar med basuner. Överst tronar en skulptur av den uppståndne Kristus.
ALTARRING - Rundad altarring som med största sannolikhet härstammar från 1728-30 och som inte ansluter till väggen. Dockorna och sockeln är målade i en grå kulör. Förgyllda lister förekommer både på dockorna och på ramverket. Knäfallet och överliggaren är klädda i ett randigt tyg i beige kulörer. År 2003 delades altarringen upp i fem flyttbara sektioner samt ommålades och omkläddes. En sparad sektion med tre dockor är ombyggd till ett litet bord som står i koret.
BÄNKINREDNING - Den öppna bänkinredningen ansluter nästan till väggen. Den tillkom med största sannolikhet år 1894 och modifierades vid renoveringen 1966 då det rundade krönet på varje bänkgavel sågades av. Såväl bänkgavlarna som ryggstyckena och bokbrädorna är målade i en mörkt röd kulör. Gavlarna är raka upptill och svänger därefter ner till ett mjukt rundat armstöd. På gavlarnas sidor sitter marmorerade fyllningar i beige som sannolikt tillfogades 1966. Överliggaren över gavlarna, ryggstöden och skärmarna är avfärgade i en blå kulör. Lösa sittdynor klädda i ett rött tyg. Bänkskärmarna har ett rött ramverk med liggande fyllningar marmorerade i brungrönt mot beige botten.
PREDIKSTOL - Predikstolen är ett barockverk utfört 1730 av Johan Jacob Beckman. Femsidig korg med ljudtak och rak trappa åt öster. Korgens ramverk är vitt och pryds till stora delar av snidad och förgylld ornamentik med vegetativa motiv. Sidorna är indelade i tre nivåer med ett större mittparti med smala fält över och under. På sidorna sitter vitmålade skulpturer av evangelisterna samt Jesus, insatta i rundbågiga fält med blå botten och förgyllt listverk. Under och över varje evangelist syns en blå hjärtformad kartusch. På korgens hörn sitter kolonner i bruna kulörer (med rester av en tunn förgyllning) med förgyllda knoppkapitäl. Överliggaren är avfärgad i vitt med ett förgyllt parti undertill med en målad zig-zagfris. Snidad, vegetativ ornamentik med förgyllningar på korgens nedre parti, i mitten sitter en oval blå kartusch. Korgen avslutas nedtill med en förgylld volutliknande dekor. Undersidan är välvd och målad i gröna kulörer. Den raka åttasidiga foten härstammar från 1966, även denna är grönmålad. Trappbarriären har ett vitt ramverk med två blåmålade fyllningar. Över varje fyllning sitter en förgylld vegetativ dekor lik den som syns på korgen, i mitten på denna dekor sitter en blå hjärtformad kartusch. Korgens och barriärens insidor är brunmålade. Trappstegen och vangstyckena är av senare datum.
Ljudtaket är sexsidigt och avfärgat i vitt med blå och förgyllda inslag likt korgen. På taket står överstycken i vitt och guld med vegetativa mönster och en blå kartusch, på sidorna sitter vegetativa förgyllda dekorer med hjärtformade blå kartuscher. Från sidorna hänger girlander. Takets undersida är vitmålat med ett blått sexsidigt mittparti med en förgylld sol i mitten. Från solen hänger en förgylld duva.
ORGEL - Orgeln byggdes av Söderling år 1863. Orgelverket har renoverats 1948, 1966 och troligen även under mitten på 1980-talet. Arkitektoniskt uppbyggd, tredelad fasad i nyklassicistisk stil med ett högre mittparti. De tre sektionerna har rakt avslutade överstycken medan själva öppningarnas avslutningar upptill är raka med svag rundning. Ljust beige ramverk med rektangulära partier marmorerade i brunt mellan öppningarna. Mittpartiets överstycke pryds av en tandlist. Förgyllda urnor flankerar upptill på sidorna och över mittpartiet sitter ett överstycke med förgylld växtinspirerad dekor.
LÄKTARE - Läktaren upptar hela kyrkans bredd och bärs upp av tolv kvadratiska pelare som är målade i gröna kulörer. Läktarbarriären, som är något rundad till formen, pryds av elva porträtt av profeter och evangelister med språkband. Merparten av dessa tros ha målats under 1600-talets senare hälft av målarmästaren E E-son Grijs och tagits tillvara från den föregående kyrkan. Eftersom den nya kyrkan gjordes bredare än den andra kompletterades läktarbröstet 1728-30 med tre porträttbilder som utfördes av Johan Ross. Bilderna är insatta i rundbågiga ramar som kantas av en tunn förgylld list. Ramverket är bemålat med en träimiterande brun dekor. Mellan figurerna sitter målade bruna kolonner med ljust grå knoppkapitäl. Överliggaren, som också går i bruna kulörer, pryds av en orangemålad list med en brun dekor. En liknande list syns även mellan porträttbilderna.
Läktarens undersida är klädd i en vitlaserad, ohyvlad panel. Bänkarna på läktaren borttogs 1966. Golvet är belagt med en brun och gul plastmatta och är uppbyggt i gradänger. Läktarbarriärens baksida är gråmålad, upptill finns en målad bård med gult växtinspirerat motiv mot blå botten. Gråmålat modernt skyddsräcke av metall.
SPECIFIKA INVENTARIER
DOPFUNT - Dopfunten i täljsten anses härstamma från 1200-talets mitt eller senare del. Den har en cylindrisk cuppa med buktande undersida och en liten vulst nedtill. Skaftet är kort och odekorerat samt något skrånande uppåt. Den fyrkantiga foten övergår upptill i en rundad plint för skaftet. Fotens sidor är utformade som fält med bågformad kontur i överkant. I tre av fälten är ett antal figurer inristade, bland annat franska liljor samt cirklar med inskrivna kors, det fjärde saknar utsmyckning.
NUMMERTAVLA - Två rektangulära nummertavlor, troligen från 1800-talets början, med förgyllda krön av harpa och lagerkvist. Enkelt vitt ramverk med förgyllda lister, själva tavlan är svartmålad. Står på gråmålade kvadratiska pelare av trä och placerade intill södra respektive norra korväggen.
VAPENHUS - Vapenhuset uppfördes år 2003 efter det att vapenhuset från 1740-talet hade rivits. Samtalsrum, kapprum och handikapptoalett finns inrymda i denna byggnadsdel. Det ursprungliga vapenhusets väggar finns markerade i golvet med hyvlad kalksten i det i övrigt slipade kalkstensgolvet.
SAKRISTIA - Norr om koret.
TORN - Saknas
Fasadkulör (2005): Vit
Antal våningar (2005): 01
Byggnadsdel (2005): Flöjel, Kor - Fullbrett, Kor - Polygonalt, Kor - Öster, Sakristia - Norr, Vapenhus - Väster
Inventeringsår (1997)
Byggnadsdel (1997): Kor - Fullbrett, Kor - Polygonalt, Kor - Öster, Sakristia - Norr, Vapenhus - Väster
Inventeringsår 2001
STORA LUNDBY kyrka är uppförd på platsen för en medeltida stenkyrka. Sockennamnet är skriftligt belagt år 1399. Dopfunten är daterad till 1200-talets mitt. I början av 1700-talet var medeltidskyrkan förfallen men den ansågs inte värd att reparera. Istället revs den och en ny stenkyrka med tresidigt kor uppfördes på platsen år 1728. Norra långhusväggen skall enligt uppgift ha flyttats ut 1,75 meter. Ett vapenhus tillbyggdes i väst på 1740-talets mitt.
Sannolikt bemålades hela kyrkans interiör av Johan Ross den äldre år 1728-1730. Den brädklädda väggen bakom altaret försågs även vid samma tid med en draperimålning. Predikstolen är utförd 1730 av Johan Jacob Beckman. Altartavlan från 1729 tillskrivs träsnidaren Peter Weber. Läktarbröstet pryds av målningar av profeter och evangelister och härstammar troligen från 1600-talets andra hälft och den föregående kyrkan.
1894 genomgick kyrkan en omfattande renovering som delvis utplånade den ursprungliga karaktären. Ett medeltida altarskåp borttogs, bänkinredningen förnyades och interiören fick ny färgsättning. Trätaket kläddes in med pärlspont.
Inför 200-årsjubileet år 1928 renoverades kyrkan under arkitekt Gustaf Ljungmans ledning. Kyrkan ommålades då invändigt och ursprunglig bemålning framtogs på bland annat predikstolen, altartavlan och draperimålningen bakom altaret.
1939 vidbyggdes en sakristia i två våningar norr om koret efter arkitekt Axel Forsséns ritningar. Elektrisk belysning och värmeledning installerades.
1965 fick sakristian nya större fönster och den andra våningen borttogs. Året därpå genomfördes en renovering i regi av arkitekt Herman Norgren, huvudsakligen i syfte att återställa kyrkans 1700-talskaraktär. Nya fönster med antikglas insattes, trägolvet avlägsnades och ett äldre golv från 1600-talet av gravhällar återställdes. Koret försågs med nytt golv av kalksten. Orgeln renoverades och bakom innertakets pärlspontsbeläggning hittades det ursprungliga trätaket, som framtogs. Predikstolen fick en ny fot och troligen även ny trappa. Bänkinredningens gavlar modifierades och en dekorerad bjälke i läktarens golv med årtalet 1701 upptäcktes och framtogs.
1995 renoverades kyrkan utvändigt. I samband med detta genomfördes en murverksdokumentation som visade att marksten och murtegel från den medeltida kyrkan hade återanvänts i den nya kyrkans väggar.
År 2003 revs vapenhuset och ersattes med ett nytt på samma plats med något större dimensioner. Det nya vapenhuset innehåller bland annat garderob, handikapptoalett och uppehållsrum. Till entrédörren i norr uppfördes en ramp.
År 1200-1299 Specifika inventarier - dopfunt
Dopfunten tillverkas under 1200-talet.
År 1650-1699 Fast inredning - läktare
Läktarbröstets målningar tros härstamma från denna tid.
År 1728 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
En ny stenkyrka med tresidigt kor uppförs på samma plats som föregångaren. Stenmaterial från medeltidskyrkan tillvaratas.
År 1728 Rivning
Medeltidskyrkan rivs.
Konstnär: E E-son Grijs
År 1728-1730 Underhåll - målningsarbete, interiör
Interiören bemålas, inklusive altartavla, predikstol med mera.
Konstnär - Dekormålare: Johan Ross (d ä)
År 1728-1730 Fast inredning - läktare
Läktarbröstet kompletteras sannolikt med tre porträttbilder, förmodligen av John Ross d.ä.
År 1728 Nybyggnad
Långhus och kor
År 1729 Fast inredning - altaruppsats
Altaruppsatsen utförs detta år.
Konstnär - Bildhuggare: Johan Petter Weber
År 1730 Fast inredning - predikstol
Predikstolen tillverkas.
Konstnär - Bildhuggare: Johan Joachim Beckman
År 1863 Fast inredning - orgel
Ny orgel.
År 1894 Underhåll - målningsarbete, interiör
Kyrkan ommålades invändigt. Troligen målades väggarna med oljefärg.
År 1894 Fast inredning - bänkinredning
Ny öppen bänkinredning.
År 1928 Underhåll - exteriör
Fasaderna omkalkades. Fönsterbågar, portar med mera ommålades.
År 1928 Underhåll - målningsarbete, interiör
Invändig ommålning av väggar, tak, bänkar, fönsterbågar m m. Oljefärg på väggarna bortskrapades, därefter kalkades de.
Arkitekt: Gustaf Ljunggren
År 1928 Konservatorsarbeten
Ursprunglig bemålning på predikstol, nummertavlor, draperimålning bakom altaret, läktarbröst och altartavla framtogs.
Konservator: Sven Gustafsson
År 1939 Teknisk installation - el
Elektrisk belysning installeras.
År 1939 Teknisk installation - värme
Lågtrycksångvärmeledning installeras. Kamin borttogs.
År 1948 Fast inredning - orgel
Orgeln byggdes om.
Orgelbyggare: Olof Hammarberg
År 1966 Underhåll - målningsarbete, interiör
Kyrkan ommålades invändigt.
Arkitekt: Herman Norgren
År 1966 Underhåll - takomläggning
Detaljer av järnplåt byttes ut mot kopparplåt. Troligen lades hela taket om.
Arkitekt: Herman Norgren
År 1966 Konservatorsarbeten
Äldre målerier på korets östra vägg och tak framtogs.
Konservator: Gösta Sjölin
År 1966 Teknisk installation - värme
Ny värmeanläggning - oljeeldad panna.
År 1966 Ändring - tilläggsisolering
Isolering över kyrkorummet.
Arkitekt: Herman Norgren
År 1966 Fast inredning - orgel
Orgeln renoverades.
År 1966 Fast inredning - predikstol
Ny fot.
Arkitekt: Herman Norgren
År 1983 Fast inredning - orgel, orgelverk
Tillstånd att byta ut orgelverket.
År 1995 Underhåll - exteriör
Kyrkan renoveras utvändigt med kalkprodukter.
Arkitekt: Stig Wallin
År 1995 Byggnadsarkeologisk undersökning
Murverksdokumentation utförd av Älvsborgs länsmuseum/Lödöse museum.
År 2003 Arkeologisk undersökning
Regionmuseum Västra Götaland/Lödöse museum utför en arkeologisk undersökning.
År 2003 Fast inredning - altarring
Altarringen kortades och delades upp i sektioner, ommålades samt kläddes om.
Arkitekt: Magnus Wångblad
År 2003 Nybyggnad - Vapenhus
Nybyggnad - Vapenhus - Det gamla vapenhuset revs. Nytt vapenhus uppfördes med väggar av lättbetong på samma plats som det föregående.
Arkitekt: Magnus Wångblad
Regionmuseum Västra Götalands topografiska arkiv
Antikvarisk-topografiska arkivet.
Andreasson, E.: Stora Lundby kyrka.
Bergstrand, C-M.(1967) Stora Lundby, Bergum, Östad - ur tre socknars krönika.
Muntlig källa.
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka
Öppna på kartan Fler i kategorin