Motivering (skydd): KYRKOMILJÖN - Siene kyrka ligger på en ås med omgivande odlingsmark och bergsryggar med skog. Byn ligger samlad på sydsluttningen av en mycket fornlämningsrik ås norr om kyrkan. Miljön ingår i ett område klassat som riksintresse för kulturmiljövården.
KYRKOANLÄGGNINGEN - Den långsmala kyrkogården omges av kallmurad stödmur och trädrad. I väster är en smidesgrind med grusgång fram till kyrkan. Gravarna ligger i nord-sydliga rader. Bland dessa märks tumba och gravkors från 1600- och 1700-talet samt järnkors. En inklädd klockstapel med senmedeltida klocka och ett stegskydd står i sydost.
KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING - Den tornlösa gråstenskyrkan har fullbrett, tresidigt avslutat kor och sakristia från 1788 samt vapenhus från 1945. Västra gavelröstet är spånklätt, vilket är ett vanligt drag bland bygdens kyrkor. Ett inmurat romanskt tympanon avslöjar att långhuset till stor del är tidigmedeltida. Nedom detta sitter ett reliefhugget 1600-talsepitafium. Interiören präglas av 1600- och 1700-talen i form av predikstol i renässans och ljudtak i barock samt altarring och ett altarskåp av provinsiell karaktär. Altaret är eventuellt äldre. Karaktäristiskt är även takets spegelvalv. I anslutning till denna inredning gjordes vid arkitekt Ärland Noreens restaurering 1941 slutna bänkkvarter och ny färgsättning, den sena 1800-talsläktaren gavs en annan utformning. Inredningens olika delar samverkar till en harmonisk helhet i form och färg. Dopfunten är medeltida liksom ett triumfkrucifix.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: - Kyrkan har ett framträdande läge i det som riksintresse klassade kulturlandskapet. - Kyrkan representerar de små, romanska sockenkyrkor som under 1700-talet byggdes till för att rymma en växande församling.
- Medeltida murverk, tympanon, dopfunt, krucifix och klocka är omistliga historiska dokument. - Inmurat epitafium från 1600-talet.
- Interiörens prägel av 1700-talet samt 1941 års restaurering.
- Bevarad inredning från 1600-, 1700- och 1800-talen.
- Den välanpassade slutna bänkinredningen från 1941 års restaurering.
- Kyrkogårdens stenmur, smidesgrind, trädrad, klockstapel och äldre gravvårdar.
Inventeringsår (1995)
Byggnadsdel (1995): Kor - Fullbrett, Kor - Polygonalt, Kor - Öster, Sakristia - Norr, Vapenhus - Väster
Inventeringsår (2005)
SIENE KYRKA - Salkyrkan utgörs av ett medeltida långhus med fullbrett, tresidigt avslutat kor i öster och sakristia norr om detta, tillkomna 1788. I väster är ett vapenhus från 1945.
FASAD - Kyrkan saknar sockel, kor och sakristia har dock synliga, utkragande grundmurar av granitblock. Det något ojämna gråstensmurverket bär en finkornig spritputs (troligen KC-puts) med tät vit färg. Fönstersmygarna är slätputsade. Putsen går ända ned till marken där det sitter ventiler av olika åldrar, varav några runda från omkring 1900. På södra långsidans västra del sitter ett inmurat epitafium av kalksten över ryttmästaren vid Västgöta kavalleri, Jonas Kämpenfelt och dennes fru samt barn. Hällen har tresidigt krön och avbildar paret i hög relief, flankerande en rundbåge med inskription och vapensköld. Nedtill är en bevingad dödskalle omgiven av broskornamentik och kartuscher. Ovan epitafiet är en inmurad rektangulär kalkstenshäll med inskriptionen "Johnas Kjempenfeldt anno 1670". Ovan detta är ett inmurat romanskt sandstenstympanon. Detta skildrar i stiliserad relief en central gestalt i ett vatten. På ömse sidor står två skäggiga män i kjortel vilka håller vad som tycks vara en spira och en hammare. Ovan centralgestalten är en urna. Scenen omges av en repstav och skulle kunna tolkas som Kristi dop. I sakristians västra vägg är en rektangulär nisch i murverket, sannolikt efter ett igenmurat fönster. Långhusets gavelröste är klätt med kluvna spån, bruna och med rundad nederkant. På ömse sidor om västporten sitter tjärade träräcken och ovan densamma en armatur med frostat glas. Framför porten är en trappa av huggen granit.
FÖNSTER - Alla fönster har karmar, bågar och spröjs av grått trä. Långhus och kor har rektangulära fönster med tresidigt krön, mittpost och två lufter från sent 1800-tal. Lufterna har tolv rutor var, flera av dem är öppningsbara och har hörnbeslag. Fönstren sitter i rundbågssmygar med smala, svagt sluttande solbänkar av hyvlad kalksten från 1941. Sakristian har i öster ett litet rektangulärt fönster med enkel öppningsbar luft från 1941. Denna har åtta rutor av gult antikglas och sitter i liv med muren. Vapenhuset har i söder ett kvadratiskt fönster med mittpost och två öppningsbara tvåglaslufter från 1941. Dessa har två rutor var. Den grunda smygen följer fönstrets form och har ett fönsterbleck av kopparplåt.
PORT - Västporten från 1945 utgörs av en rak bräddörr med tjärad träpanel av romber, beslagen med dekorativa smidesnitar. Det utanpåliggande låset och dess rombiska låsplatta är från en äldre port. Den raka korporten från omkring 1900 är klädd med brun fiskbenspanel.
TAK - Långhuset bär ett sadeltak som är valmat över koravslutningen. Den kälade takfoten är av vita bräder och har svarta ventiler från 1975 på långsidorna. På västra gaveln sitter en smidesflöjel med årtalet 1792. Ovan koret är en skorsten klädd med kopparplåt. Sakristian bär ett valmat sadeltak och en ursprunglig, profilerad takfot av vitt trä. Vapenhuset bär ett sadeltak med kälad takfot av vitt trä. Alla takfall är täckta med svarta, tvåkupiga betongpannor från 1975. De likaså sentida vindskidorna är av tjärade bräder. Alla byggnadskroppar har hängrännor och stuprör av kopparplåt.
SIENE KYRKA - Salkyrkan består av långhus med fullbrett, tresidigt avslutat kor i öster och vapenhus i väster. Norr om koret är en sakristia. Den långsmala interiören präglas av 1600- och 1700-talens ideal samt en till dessa anpassad inredning från Ärland Noréens restaurering 1941. Färgsättningen domineras av vitt, grönt och grått.
LÅNGHUS - Det rektangulära långhuset har ingång i väster och två fönsteraxlar. Bänkkvarteren delas av en mittgång, över vilken hänger två ljuskronor av mässing. I väster är en orgelläktare med rak trappa av fernissad furu i söder. Denna är från sent 1800-tal liksom väggen mot långhuset och skrubben under trappan. En motsvarande skrubb upptar sidan norr om porten och rymmer elcentral. Båda har dörrar mot mittgången. Predikstolen är placerad i nordost, omsluten av bänkrader.
GOLV - Golvet utgörs av fernissade furubräder från 1941.
VÄGG - De ojämna gråstensmurarna bär vitkalkad spritputs. Fönsteröppningarna är högt placerade. Mellan fönstren i söder hänger ett triumfkrucifix. Skrubbarna under läktaren är klädda med stående, grå brädpanel, liksom västra väggen innanför trappan där det sitter en äldre ledstång av svart trä. På den norra skrubben hänger en tavla till minne av restaureringen 1941 och en psalmbokshylla. På den södra sitter kapphängare.
PORT - Porten utgörs av en rak pardörr från sent 1800-tal. Mot långhuset bär den fyllningar i brun lasyr med bruna ramstycken. Handtag och lås är samtida. Ena dörrbladet har en sentida spanjolett i överensstämmande färg. Mot vapenhuset är porten klädd med bruna bräder med tvärreglar.
INNERDÖRRAR - Dörrarna till skrubbarna under läktaren är raka, grå bräddörrar med rombisk genombrytning i överdelen och träknopp. De är samtida med skrubbarna.
FÖNSTER - De rektangulära fönstren har tresidiga krön och mittpost. De två innanlufterna är från 1941, några är öppningsbara. De har tre rutor var. Karmar, bågar och spröjs är grått trä. Fönstren sitter i rundbågssmygar med sluttande fönsterbänkar.
TAK - Taket utgörs av ett spegelvalv av grå bräder från 1788. Ovan läktaren är bräderna från 1941, på dessa sitter två sentida armaturer av vitt glas och här är även en vindslucka. Den gamla luckan ligger på vinden och har kvar takets beklädnad från 1896 med schablonmålade bårder på vit papp. Under läktaren sitter grå pärlspont från sent 1800-tal. På denna sitter två sentida armaturer av samma slag som ovan.
KOR - Det femsidiga koret har ingång i söder med vindfång i murbredden och dörr till sakristia i norr. Två fönster flankerar altaret. I norr är ambo av omålad furu, ljusbärare i smide och predikstolstrappa samt i söder dopfunt och piano. Ovan koret hänger en smärre kristallkrona.
GOLV - Som långhus, fast ett trappsteg högre. Inom altarringen ligger golvet ännu ett steg högre och är klätt med heltäckningsmatta.
VÄGG - Väggen är en fortsättning på långhusväggen. I söder sitter en nummertavla, vinklad mot långhuset. Ovan denna är en sentida gallerventil.
PORT - Korporten utgörs av en pardörr av samma slag som västporten, fast smalare. Bemålningen är samma och även denna är försedd med en sentida espanjålett. Det smala samtida fodret bär brun lasyr.
INNERDÖRR - Till sakristian är en rak bräddörr från 1788 med brun fiskbenspanel, stocklås och trähandtag. Dörren sitter i en djup smyg med rakt krön.
FÖNSTER - Som långhus.
TAK - Taket är en fortsättning på långhustaket. På taklisten sitter i norr och söder två vita strålkastare. FAST INREDNING
ALTARE - Det väggfasta, murade altaret från 1788 bär en finkornig puts med rosa kalkfärg. Eventuellt har altaret medeltida ursprung. Altarskivan är av granit.
ALTARUPPSATS - Altaruppsatsen är ett arbete från sent 1600-tal med målning från 1752, enligt inskription. Den har formen av ett högt altarskåp med två luckor, en då ålderdomlig form som har rötter i medeltid. Korpus och flyglar utgörs av bräder inom gråmarmorerat listverk. Korpus utgörs av ett rektangulärt fält med en målning av den korsfäste Kristus samt Maria och Johannes. Nedtill och upptill är kartuscher, den övre målad med rokokoform. Flyglarna bär kvadratiska fält med målningar av Aron och Moses samt evangelisterna med sina respektive attribut. Målningarna är utförda på en grå bakgrund och har den smått naiva prägel som kännetecknar det provinsiella barockmåleriet. Altaruppsatsen står på en marmorerad predella från 1941.
ALTARRING - Den hästskoformade altarringen är sannolikt från 1788 samt har kapade ändar och igensatt grind. Ringen utgörs av en balustrad av lövsågade spjälor som skall påminna om svarvade. Dessa bär grå marmorering. Knäfall och armstöd är stoppade och klädda med grön plysch.
BÄNKINREDNING - Den slutna bänkinredningen är en barockimitation från 1941 med tolv rader i söder och 13 i norr. Raderna går ända in till långsidornas väggar där de avslutas med en bröstning av stående bräder. Mot koret är skärmar med halvfranska, kvadratiska fyllningar. Ryggarna är lutande med bokstöd och krokar på baksidan. På sitsarna ligger lösa dynor och under dem sitter radiatorer. Gavlarna har stående fyllningar. De numrerade dörrarna har stående halvfranska fyllningar med tandnitt ovan. Gångjärnen är av 1700-talstyp. Skärmar, dörrar och gavlar har en längslöpande list mot den profilerade krönlisten. Fyllningarna bär marmorering på röd botten. Ramverket är grönt och listverken målade i mörkgrönt och rött respektive benvitt. Bänkvarterens inre är målat i rödbrun lasyr. Den bakre norra raden används som förvaringsplats för stolar.
PREDIKSTOL - Predikstolen är ett renässansarbete från 1636. Korgens fyra sidor har fyllningar i tre våningar. De övre och nedre är rektangulära och de mellersta har rundbågar som bärs av räfflade pilastrar. Mot krönlisten är ett tandsnitt. Fyllningarna bär stiliserade bruna blommor och fläckar på röd botten. Ramverket är övervägande grönt. Basen är klädd med sentida bruna bräder. På korgen står ett samtida bokstöd och ett timglas från 1725. Åt öster är en fernissad furutrappa från 1941 med skärm i utförande som ansluter till korgens. Det sexkantiga ljudtaket är ett barockarbete, skuret av Gustaf Kihlman, Borås 1717. Från ljudtakets nederkant hänger festonger och på dess hörn sitter änglaflykter. På ljudtakets sidor står akantusomgärdade kartuscher och på dess hörn basunblåsande keruber. Från ljudtakets upphöjda och med sky bemålade undersida svävar en vit duva. Ljudtaket är målat i främst bruna nyanser och guld.
ORGEL - Orgelverket är byggt 1981 av Tostareds kyrkorgelfabrik och utgörs av elva stämmor fördelade på två manualer och en pedal. Trakturen är mekanisk. Spelbordet är inbyggt i en fasad från 1941 med två rektangulära pipfält som flankerar ett större mittfält. Fasaden kröns av ett entablement med profilerat listverk. Bemålningen är grå med lister i mörkgrönt och rött.
LÄKTARE - Läktaren från sent 1800-tal bärs av åtta brunmarmorerade pelare med fasade kanter. Ovan ett rikt profilerat listverk reser sig ett bröst i form av en tät balustrad med svarvade dockor. Mot långhuset är detta klätt med träskivor från 1941 vilka bildar liggande, marmorerade fyllningar i ett grönt ramverk. På krönlisten sitter ett skyddsräcke av mässing. Läktaren har fyra ursprungliga gradänger av obehandlade furubräder. I norr och söder är tre bänkrader. Bänkarna är av det sena 1800-talets sofftyp med öppna ryggar och profilerade fötter. De är målade i brun lasyr. Mot trappuppgången är ett ursprungligt svart träräcke.
SPECIFIKA INVENTARIER
DOPFUNT - Den kalkformade dopfunten av sandsten är från 1200-talets förra hälft. Den höga cuppan har utsparat band upptill och skrånande undersida med två svaga vulster. Foten har skråkant med två vulster. Dopfunten har centralt uttömningshål.
TRIUMFKRUCIFIX - Ett numera trärent triumfkrucifix härrör från 1400-talet. En Kristusgestalt med ett påtagligt lugnt uttryck hänger på ett kors med fyrpass och krabbor.
NUMMERTAVLA - Den rektangulära svarta nummertavlan sitter i en enkelt profilerad ram, målad i grönt och rött. Nummertavlan härrör sannolikt från 1800-talet.
MEDELTIDA PORT - I vapenhuset förvaras en rak, medeltida port bestående av två plank med nitade järnlameller, stocklås och vriden dörring.
VAPENHUS - Det närmast kvadratiska vapenhuset har ingång i väster, långhusport i öster och fönster i söder. I norr och söder står två av de förra bänkarna. I sydost står ett bokbord i ljust trä och i nordost en medeltida port samt ett träskrin från 1729.
GOLV - Som långhus. I långhusportens smyg ligger äldre kalkstenshällar.
VÄGG - De jämna väggarna är slätputsade och målade med en tät, vit färg.
PORT - Se exteriör respektive långhus. Långhusporten sitter i en djup smyg med rak överliggare i form av grå bräder.
FÖNSTER - Se exteriör.
TAK - Det plana taket av grå bräder är från 1941. Taklisten i samma färg är hålkälad. SAKRISTIA - Den kvadratiska sakristian har dörr från koret i söder och fönster i öster. Framför sistnämnda står ett bönealtare från 1941 av rosa masonit med målat grekiskt kors och bokstäverna Alfa och Omega. I sydväst står ett vitt skrudskåp från 1941 med släta dörrar. I norr står ett äldre skrivbord.
GOLV - Som långhus.
VÄGG - De ojämna gråstensmurarna är slätputsade och vitkalkade. I väster och öster saknas markerad övergång mot takets tunnvalv. I norr är en rak nisch, sannolikt avsedd för nattvardskärlen.
INNERDÖRR - Se kor.
FÖNSTER - Det rektangulära, lilla fönstret har en enkel, öppningsbar innanluft från 1941 med båge av vitt trä. Fönstret sitter i en djup smyg med rakt krön och svagt sluttande fönsterbänk.
TAK - Taket utgörs av ett slätputsat och vitkalkat tunnvalv.
Fasadkulör (2005): Brun, Vit
Antal våningar (2005): 01
Byggnadsdel (2005): Flöjel, Kor - Fullbrett, Kor - Polygonalt, Kor - Öster, Sakristia - Norr, Vapenhus - Väster
År 1199-1249 Specifika inventarier - dopfunt
År 1636 Fast inredning - predikstol
År 1675-1699 Fast inredning - altaruppsats
År 1717 Fast inredning - predikstol, ljudtak
Konstnär - Bildhuggare: Gustaf Björnsson Kihlman
År 1752 Underhåll - målningsarbete, interiör
Altaruppsatsen får ny figurmålning.
År 1788 Fast inredning - altare
Altaret kan vara medeltida.
År 1788 Fast inredning - altarring
År 1855 Fast inredning - orgel
Byggs för världsutställningen i Paris, hamnar sedan i Serafimerlasarettet i Stockholm för att 1895 säljas till Siene.
Orgelbyggare: Frans Gustaf Andersson
År 1896 Fast inredning - port
Ny port mellan vapenhus och långhus.
År 1896 Fast inredning - bänkinredning
Öppen bänkinredning ersätter sluten.
År 1896 Teknisk installation - värme
Kamin med rökrör och skorsten.
År 1896 Fast inredning - läktare
Ny läktare i väster.
År 1896 Underhåll - målningsarbete, interiör
Ny inre färgsättning. Väggarna förses med målade fält. Inredningen målas i bl.a. grått och guld. Predikstolsfyllningarna får målade emblem.
År 1941 Underhåll - målningsarbete, interiör
Interiör ommålning med ny färgsättning i harmoni med framtagna äldre färger.
Konservator: Thorbjörn Engblad
År 1941 Teknisk installation - el
Elektrisk uppvärmning.
År 1941 Ändring - restaurering, interiör
Ändring - restaurering, interiör - Kamin, rökrör och skorsten rivs. Nya golv läggs in. Nya innanfönster. Det genombrutna läktarbröstet kläs in med masonit och får listverk. Innertakets papp avlägsnas och hålet över orgeln lagas. Altarets brädbeklädnad tags bort. Altarringens ändar kapas och grinden igensätts. Ny inredning i sakristia. Orgelverket utökas med en stämma.
Byggmästare: Hilding Abrahamsson, Siene
Orgelbyggare: Nils Hammarberg
Arkitekt: Ärland Noréen
År 1941 Konservatorsarbeten
Ursprungliga färger tags fram på predikstol och ljudtak. Predikstolskorgen får ny fot och trappskärm (den förra från ca 1800). Altaruppsatsen rengörs. Övermålning på ett triumfkrucifix avlägsnas.
Konservator: Thorbjörn Engblad
År 1941 Fast inredning - orgel, orgelfasad
Den nygotiska orgelfasaden ersätts av en lägre med klassiserande karaktär.
Arkitekt: Ärland Noréen
År 1941 Fast inredning - bänkinredning
Ny, sluten bänkinredning.
Arkitekt: Ärland Noréen
År 1945 Underhåll - exteriör
Putsen lagas och avfärgas. Takfotens pärlspont ersätts av slätspont. Västgavelns spån tjäras.
Arkitekt: Ärland Noréen
År 1945-1962 Underhåll - takomläggning
Takens tegeltäckning ersätts av kluven ekspån.
År 1947 Teknisk installation - el
Elektrifiering av belysning.
År 1973 Underhåll - målningsarbete, interiör
År 1975 Underhåll - takomläggning
Spåntäckningen byts mot svart Zandategel. Takfoten förses med ventiler.
År 1981 Fast inredning - orgel, orgelverk
Nytt orgelverk. Det gamla magasineras.
Antikvariskt-Topografiska Arkivet (ATA).
Bråthen, Alf, Dated wood from Gotland and the diocese of Skara, 1995
Ewald, Gustaf, Beskrivning över Kullings härad, 1925
Hallbäck, Sven-Axel, Medeltida dopfuntar i Älvsborgs län, Västergötlands fornminnesförenings tidskrift 1963
Inventarium över svenska orglar, 1989: I Skara stift
Jeffery, Sonia, Murverksdokumentation, 2005
Siene kyrka, stencil, 1981
.
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka
Öppna på kartan Fler i kategorin