Motivering (skydd): ROMELANDA KYRKA är av medeltida ursprung, troligen uppförd på 1100-talet. Kyrkogårdens äldsta delar, närmast söder om kyrkan, bör ha lika lång kontinuitet. I kyrkans sydvästra hörn finns vad som kan vara en medeltida gravhäll inmurad. Kyrkan är uppförd på toppen av en höjdrygg, men kyrkans höga placering framgår inte riktigt idag eftersom den delvis är skymd av vegetation.
KYRKOGÅRDSMILJÖN har en äldre karaktär närmare kyrkan, och en modernare längre bort i den nordvästliga utvidgningen. Murar och nivåskillnader från 1885, 1911 och 1932 inramar delar av kyrkogården med en i huvudsak traditionell karaktär, med uppvuxna lövträd, stentrappor, gångar i rutnätssystem och många gravar med ram och höga och halvhöga vårdar. En stiglucka från 1925 bidrar till denna karaktär.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkomiljön:
- Karaktären hos de äldre delarna av kyrkogården med täta gravkvarter nära kyrkan, stenmurar och smidesgrindar, samt uppvuxna lövträd.
Inventeringsår (1999)
Se Historik
Inventeringsår (2003)
ROMELANDA KYRKA ligger på den högsta punkten i den omgivande terrängen. Närmast kyrkan ligger den äldsta delen av kyrkogården. Denna den äldsta delen ligger också den något högre än de omgivande delarna av kyrkogården, vilket kan ses i stödmurar och nivåskillnader.
DEN ÄLDSTA DELEN utvidgades 1885 mot söder och öster, och 1911 ytterligare åt söder. Dessa äldre delar är tillsammans omgärdade av en kyrkogårdsmur, innanför vilken står höga uppvuxna lövträd. Svarta smidesgrindar mellan grindstolpar av sten leder i söder och väster in till kyrkogården. På norrsidan finns en stiglucka. Den är vitputsad och har tegeltak, och är uppförd 1925. En stiglucka fanns tidigare åt söder, den revs 1911 i samband med utvidgningen åt det hållet. Gångarna är delvis asfalterade och delvis grusade och kvarteren gräsbevuxna. Området närmast kyrkan är fullt med gravar, de allra flesta med ram. Ett flertal höga och halvhöga gravvårdar ger karaktär åt framförallt den västliga delen av kyrkogården, och överhuvudtaget är inslaget av gravvårdar från 1900-talets början påtagligt här. Invid östra kyrkogårdsmuren finns också två vårdar från 1700-talet, och invid kyrkans huvudingång en tumba från 1800-talets början, och sydöst om koret ytterligare en, från 1840-talet.
En UTVIDGNING åt väster skedde 1932, och är belägen betydligt lägre än den äldre delen som den ansluter emot. En trappa av huggen granit med järnräcken förenar de båda kyrkogårdarna. Denna del är omgiven av en häck.
Norr och öster om dessa delar utreder sig yngre delar, från 1978, delvis inhägnade med murar och delvis med häckar. Öster om kyrkan finns en minneslund.
I sydöstra hörnet av 1911 års utvidgning ligger ett vitputsat bårhus, med tegeltäckt tak, byggt på 1940-talet. I den yngsta delens nordöstra hörn finns en låg ekonomibyggnad av trä, med ett från kyrkogården avskilt område för redskap etc, och norr om kyrkan, strax utanför 1885 års kyrkogårdsmur, ligger ett nybyggt bårhus (2003), vitputsat och under tegeltak.
Inventeringsår 2001
FÖRSAMLING 1995: ROMELANDA
BEFOLKNINGSTAL - år 1805: 1344, år 1900: 2032, år 1995: 2781
FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken.
LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan ligger på en höjd omgiven av tämligen omfattande villabebyggelse. Församlingshemmet återfinns knappt hundra meter sydväst om kyrkan. Kyrkan ligger i anslutning till den öppna odlingsmark som följer Göta älvdals sträckning. Romelanda ligger ca 7 km norr om Kungälv.
RASERAD KYRKA / RUIN -
DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - Den murade kyrkan består av ett rektangulärt långhus med tresidigt avslutat korparti i öster och en sakristia i norr; i väster ett torn av trä. Av en stenkyrka från äldre medeltid kvarstår större delen av långhuset. Kyrkans utformning i öster är okänd. Ett torn av trä stod i väster redan före 1685. Nuvarande tornets ålder är okänd. 1706 revs det gamla koret och kyrkan förlängdes mot öster med ett tresidigt korparti. Sakristian uppfördes efter ritningar av Arne Nygård, godkända 1975.
EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Exteriör och interiör uppvisar nu en blandning av olika byggnadsperioder och senare förändringar. Vid ombyggnaden 1706 förhöjdes murarna, även tornets, ca en meter. Endast dess lanternin höjer sig över kyrkorummets sadeltak, som är valmat över korpartiet. 1858 utvidgades fönstren. Ingång i väster via tornets bottenplan, som fungerar som vapenhus. Ytterligare en portal återfinns i korets sydmur. Kyrkorummet har likaså genomgått åtskilliga förändringar, men präglas framförallt av barock. På 1620-talet byggdes korskrank, läktare och nya bänkar. 1672-28 byggdes ett nytt innertak, troligen tunnvalv, över långhuset. 1672 dekorerades detta tak med målningar av en Mäster Olaus. Det nuvarande tunnvalvet slogs 1706 i samband med att kyrkan förlängdes. Taket dekorerades av Lars Holm 1743. Samma år målade han och dekorerade inredningen, bl a altaruppsatsen och predikstolen. 1858 tillkom ny läktare och ny bänkinredning. Den arkitektoniskt uppbyggda altaruppsatsen i barock är sammansatt av delar från en altaruppsats från 1700-talets början. Predikstolens äldsta delar utfördes 1627 i Marstrand av Svend Snedker. Ljudtaket är dock från början av 1700-talet. Både stolen och taket har ombyggts ett flertal gånger. Kyrkan genomgick en restaurering 1905, under ledning av Martin Bernhard Wallström (som kontrollant fungerade arkitekt Adrian Crispin Peterson), vilken bl a inbegrep ombyggnad av bänkar, ommålning av predikstol samt att korpartiets trätunnvalv erhöll en nymålad Treenighet. En invändig restaurering ägde rum 1955 under Sigfrid Ericson och åsyftade att framhäva karaktären av 1700-tal, bla framtogs då äldre målningsskikt och bänkinredningen erhöll nya gavlar.
Dopfunt av gnejs, troligen huggen i Västergötland under 1200-talets förra hälft. Krucifix av ek, sannolikt provinsiellt arbete från 1300-talets början. Brudbänk av furu, inköpt 1698. Orgel 1882, Eriksson & Molander, Göteborg.
Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret / Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 1996.
Kyrkor i Bohuslän, inventering 1979-83. Bohusläns museum stencil 1979-83.
Bohusläns museums arkiv
Antikvarisk Topografiska Arkivet.
Aasma, K; Larsson, U & Wadell, M-B: Ytterby, Kareby och Romelanda kyrkor i Bohuslän. Sv K vol 112. 1967.
Kyrkor i Bohuslän. Inventering 1980. Bohusläns museum (stencil).
.
Sveriges Kyrkor Bohuslän I (112) Sid. 366-401 Stockholm 1967
Hegardt, Hanna: Studier i västsvensk kyrklig konst Göteborg 1923
Romelanda, öster vid älven. Sockenbok.
.
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrkomiljö
Öppna på kartan Fler i kategorin