Motivering (skydd): KÅLLEREDS MEDELTIDA KYRKA, tillsammans med stigluckor från 1740-tal, kyrkstall möjligen sent 1600-tal, klockstapel från 1691 (ombyggd 1827), två gravkor från 1770-tal, samt kyrkogårdsmurar av flera olika åldrar, skapar tillsammans en samlad värdefull kyrkomiljö med grundkaraktär från 1700-talet. Kyrkogårdens äldsta del har varit i bruk sedan medeltiden. Området ingår i kommunens kulturmiljövårdsprogram och delar av området även i kommunens naturvårdsplan.
Kyrkplatsen ligger egentligen i ett markant höjdläge med mycket branta backar ner åt norr, väster och öster, men den uppvuxna vegetationen i närområdet skapar i stället en trivsam karaktär på kyrkogårdarna. På den äldre delen av kyrkogården finns gravstenar som vittnar om äldre tiders gårdsindelade gravplatssystem. Här finns dessutom en samling av gravstenar från 1600- och 1700-talen, ett femtiotal gravstenar, som idag kan beskådas inne i Almroths gravkor. Porten till Almrothska gravkapellet kan vara ursprunglig.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkomiljön:
- Kyrkan med intilliggande klockstapel och två gravkor samt mur med tre stigluckor och äldre kyrkstall utgör en samlad och kulturhistoriskt värdefull miljö.
- Den äldsta kyrkogårdens (tillsammans med utvidgningen från 1924) karaktär med omgärdande stenmur med stigluckor, grusade gångsystem och uppvuxna träd.
- För att den tidigare seden med gårdsindelade gravplatser skall kunna illustreras, krävs att dessa äldre gravvårdar står kvar på sin plats.
Inventeringsår (1999)
Text saknas för närvarande
Inventeringsår (2003)
KÅLLEREDS KYRKA ligger i västra delen av kyrkogårdens äldre del. Kyrkogården är utvidgad i omgångar. Den äldsta kyrkogården ligger närmast öster och söder om kyrkan, med klockstapel och Almroths gravkor invid den södra kyrkogårdsmuren. Denna del är omgärdad av en midjehög mur med ingångar genom stigluckor i nordväst, sydväst och sydöst. En utvidgning från 1924 som ligger norr om kyrkan ligger även den inom samma muromgärdning. Den har en ingång i öster till en gångväg som leder ner till bebyggelsen nedanför östsluttningen.
Söder om den gamla delen ligger yngre utvidgningar utanför varandra likt årsringar, och med den yngsta delen som terrasser i sluttningen åt öster. Här ligger också en modernare ekonomibyggnad. En minneslund finns längst i söder. Utvidgningarna nås dels genom den gamla delens sydmur och dels genom en grind allra längst i söder.
Hela kyrkomiljön är omgiven av lummiga träd, varav merparten står utanför själva kyrkogårdarna.
Inne på den äldre delen och på 1924 års utvidgning gravar från främst första halvan av 1900-talet i gräsbevuxna kvarter mellan grusade gångar. Anmärkningsvärda är de äldre gravvårdar på den äldsta delen som genom sin placering fortfarande minner om det äldre sättet där varje gård hade egen gravplats på kyrkogården. Inne i det Almrothska gravkoret finns en större samling äldre gravvårdar från 16- och 1700-tal.
Flera äldre byggnader finns på kyrkogårdens äldre del. STIGLUCKORNA, tre stycken, från 1740-tal är murade och vitputsade med tegeltäckta sadeltak och röda vindskivor. Den i nordväst har dessutom trädekorationer i gavelspetsen. Valven är rundbågiga och portar eller grindar saknas, men urtag i muren visar att detta funnits tidigare. KLOCKSTAPELN härrör från 1691 med fick sin nuvarande form 1827. Två GRAVKOR med kvadratisk grundplan, från 1770-tal, finns också. Bagges gravkor ligger alldeles intill kyrkan i nordöst, och det Almrothska ligger i söder intill klockstapeln, halvvägs utanför kyrkogårdsmuren. Strax utanför den nordvästra stigluckan ligger ett f d KYRKSTALL eller kyrkstuga, som möjligen kan vara uppförd så tidigt som 1696. Den fungerar idag bl a som personalutrymmen. Såväl de båda gravkoren som kyrkstallet är murade med vitputsade väggar och brutna tak med tegel.
Inventeringsår 2001
Separat historik för anläggningen är inte skriven. Se i stället under byggnadens historik.
Kyrkor i Bohuslän, inventering 1979-83. Bohusläns museum stencil 1979-83.
Bohusläns museums arkiv
Antikvarisk Topografiska Arkivet.
Jacobsson, John Göteborgs och Bohus läns kyrkor i ord och bild, Skara 1933 id 39 f.
Laurell, D.S. Kållereds kyrka. Fresbirergha nr 2 1934.
Lindman, Gustaf, Kållereds kyrka. Göteborg 1990.
Wildte, Fridolf: Kållereds kyrka. Göteborg 1950.
.
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrkomiljö
Öppna på kartan Fler i kategorin