Motivering (skydd): ÄLVSÅKERS KYRKA är belägen på medeltida kyrkplats och omgiven av gles bebyggelse i Älvsåker i utkanten av Kungsbackaåns dalgång. Sydost om kyrkobyggnaden står en vitmålad brädfodrad klockstapel från 1768. Väster om kyrkan ligger församlingshemmet och till anläggningen hör också en vaktmästeribyggnad. Kyrkogården kringgärdas av en kallmurad stenmur, kantad av en äldre trädkrans, med kraftiga gjutjärnsgrindar samt en klivstätta.
Den vitputsade murade stenkyrkan utgörs av ett rektangulärt långhus med halvrunt kor i öster och ett vidbyggt vapenhus i väster. Samtliga sadeltak är tegeltäckta och delvis valmade. I långhusets västra del ingår betydande mursträckningar av en medeltida kyrka med tidstypiskt kraftiga skalmurar, troligen uppförda under 1200-talet. Kyrkan förlängdes åt öster 1753 med den nuvarande halvrunda koravslutningen som var typisk för tidens ombyggnader i Halland. Vapenhusets tillkomsttid är inte känd. Kyrkan präglas exteriört i huvudsak av 1700-talets ombyggnad.
Kyrkorummets medeltida ursprung märks främst i de tjocka ojämna murarna med ett konsekrationskors på norra väggen och i dopfunten av täljsten, daterad till omkring 1250. Läktarbarriären är dekorerad med apostlamålningar från 1600-talet. Ljudtaket till predikstolen härrör från 1600-talets början och är dekorerad med text på danska. Kyrkomålaren Detlef Ross från Borås dekorerade 1756 trätunnvalvet med tidstypiska målningar. Änglar bland moln inramas av skapelseberättelsen skildrad i kartuscher längs takkanten. I nedre delen av långhuset finns dessutom fragment av en äldre takmålning från 1700-talets början, troligen utförd av Sven Wernberg. Från 1700-talet härrör också väggmålningarna med akantusslingor kring fönstren och draperimålningen i koret. Från denna tid är också måleriet på korbänken, basunängeln i koret, två träskulpturer som tillhört en äldre altaruppsats, samt golvuret av urmakare Olof Rising, Göteborg.
Renoveringar under det tidiga 1900-talet har syftat till att förstärka kyrkorummets äldre utseende genom framtagning av de under lång tid övermålade tak- och väggmålningarna. En predikstol efter äldre förebilder nytillverkades 1936 efter ritningar av Knut Nordenskjöld. Vid en större invändig ombyggnad 1963-64 tillkom ett nytt kalkstensgolv, ny bänkinredning samt läktarunderbyggnader. Under korgolvet påträffades en medeltida altarskiva av sten med relikgömma, vilka 1985 infogades i ett nytillverkat altare. En altartavla från 1936 ersattes då också av ett krucifix i trä av konstnären Eva Spångberg. Läktarunderbyggnaderna utvidgades 1996. Interiören präglas, trots 1900-talets förändringar, till stor del av 1600- och 1700-talens inredning och bemålning.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: - Kyrkogårdens murar, grindar, klivstätta, trädkrans och klockstapel.
- Det medeltida murverket utgör i sig ett omistligt historiskt dokument.
- Läktarbröstning och predikstolsbaldakin från 1600-talet.
- Väggmålningar från 1700-talet.
- Takmålningen från 1756 av Detlef Ross.
- Den medeltida dopfunten och konsekrationskorset målat på väggen.
Inventeringsår (1999)
Se Historik
Inventeringsår (2001)
Kyrkan ligger i ett öppet, kuperat, odlingslandskap. Församlingshemmet ligger i en backe väster om kyrkan.
Anläggningen utgörs av kyrkan, en klockstapel och en vaktmästeribyggnad. Kyrkan och klockstapeln ligger innanför kyrkogårdsmuren, medan vaktmästeribyggnaden ligger öster om kyrkan, i den asfalterade parkeringsytans norra ände. Vaktmästeribyggnaden är en avlång byggnad på betonggrund med sadeltak belagt med enkupigt betongtegel, brunt, och stående rödfärgad lockpanel. Portarna är täckmålade i ljust gul kulör och byggnaden har vita foder.
KYRKOGÅRDEN
Kyrkogården sträcker sig i öst-västlig riktning. Den yngsta kyrkogården ligger väster om kyrkan. Kyrkan kringgärdas av en kallmurad skalmur av sten med kraftiga gjutjärnsgrindar i nygotisk stil mot öster och söder. Grindarna hänger i fyrsidiga pelare som har spetsiga toppar. Intill östra entrén, på dess norra sida, finns en trappa av sten över kyrkogårdsmuren. Innanför kyrkogårdsmuren finns en trädrad av äldre träd. Mot den yngre kyrkogården sluttar marken kraftigt ner mot väster, för att på den yngre stiga uppåt igen.
Kyrkogården är i huvudsak gräsbevuxen och förutom en grusad gång, med två rader sjöstensplattor, vilken löper runt kyrkan, finns det inga grusade gångar mellan gravvårdskvarteren. Gravvårdar av sten dominerar och här finns ett rikt antal gravvårdar med stenkanter och grusfyllning. Gravvårdarna ligger i öst-västlig riktning.
KLOCKSTAPELN från 1779 står sydost om kyrkan. Den har en vindflöjel i toppen med årtalen 1905 och 1779. Stapeln har en konisk form i botten och är åttasidig. Den har stående lockpanel och är täckmålad i vit kulör. Entrén sker i bottenvåningen från norr. Dörren är en beklädnadspardörr med smal pärlspont i fyllningen. Klockstapelns fönsterbågar, ljudluckor och dörrar är täckmålade i röd kulör. Taket är täck av zinkplåt och i toppen sitter en kula och en vindflöjel.
Inventeringsår 2007
FÖRSAMLING 1995. - ÄLVSÅKER
BEFOLKNINGSTAL. - 1805:767; 1900:1275; 1995:2541
FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken.
LÄGE OCH OMGIVNING. - Kyrkan ligger vid vägen, omgivet av glesare bebyggelse. Sydost om kyrkan står en klockstapel från 1768. Församlingshemmet är beläget direkt väster om kyrkan. Läget ansluter till Lillån i söder och ligger i utkanten av Kungsbackaåns dalgång. Socknen består av dalgångsslätt i väster och kuperade skogsmarker i öster, som helhet dominerar skogsmarken.
RASERAD KYRKA / RUIN
DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - Murad stenkyrka bestående av ett rektangulärt långhus med en halvrund koravslutning i öster, och i väster ett vidbyggt vapenhus. Kyrkans byggnadshistoria är oviss. I långhusets västra del ingår betydande mursträckningar av en medeltida kyrka. Denna förlängdes 1753 österut, och fick då den nuvarande koravslutningen. Vapenhusets tillkomsttid är okänd.
EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Kyrkan är utvändigt vitputsad. Kyrka och vapenhus har tegeltäckta, delvis valmade sadeltak. Den fristående klockstapeln är brädinklädd. Ingångar till kyrkan via vapenhuset (ingång på vapenhusets sydsida), samt direkt till koret i söder. Kyrkan är invändigt vitputsad, med inslag av efterreformatoriskt dekorativt kalkmåleri. Kyrkorummet täcks av ett tunnvalv av trä. Detta har målningar från 1756 av kyrkomålaren Detlof Ross, och även underliggande, äldre målningar från tidigt 1700-tal. Målningarna framtogs åter vid en restuarering på 1930-talet. 1963 inreddes rum under läktaren, dit sakristian flyttades. Kyrkorummet fick sin nuvarande utformning 1985, då ett murat altare tillkom, i vilket en medeltida altarskiva återanvänds. Altaret pryds av ett nytillverkat krucifix. I kyrkan finns en dopfunt i täljsten från 1200-talet.
Uppgifterna är sammanställda av Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2001.
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrkomiljö
Öppna på kartan Fler i kategorin