Motivering (skydd): KYRKOMILJÖN - Nårunga kyrka ligger på en uppodlad bergsrygg i ett omgivande skogslandskap. Kyrkplatsen är medeltida. Byns gårdar ligger samlade längs vägen och inbegriper en äldre och en yngre prästgård. Invid kyrkplatsen finns en ekonomibyggnad.
KYRKOANLÄGGNINGEN - Den äldre delen av kyrkogården stiger mot öster och omges delvis av en kallmurad stödmur och till sin helhet av lövträd. Ingångarna har grindstolpar av granit och raka grusgångar fram till kyrkan. Gravarna ligger i raka nord-sydliga rader utom i norr. Bland gravarna märks två med järnstaket och ett järnkors. En stor ek av hög ålder ger karaktär åt kyrkogården. En 1905 anlagd kyrkogård på andra sidan vägen har en mer symmetrisk uppbyggnad med rätvinkliga grusgångar och häckar.
KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING - Salkyrkan från 1851 med rundat kor, till stor del ursprungliga rundbågsfönster och torn med lanternin och flackt takfall är en representant för empirestilens strama sockenkyrkor. Den är gemensam för Nårunga, Skogsbygdens och Ljurs socknar. De sentida portarna är i skiftande utsträckning anpassade till arkitekturen. Den luftiga interiören har tidstypiskt brett långhus med stort ljusinsläpp. Det flackt välvda brädtaket och kortaket bär karaktärsskapande dekor- och figurmålningar från 1897. Dessa finns även på och kring den ursprungliga predikstolen. Från 1800-talet är även läktare, korbänkar, altarring och ett krucifix. Den till interiören välanpassade orgelfasaden i 20-talsklassicism är byggd 1935. En öppen bänkinredning och nya portar tillkom på 1950-talet, liksom Joël Milas koloristiska altartavla och läktarbröstfyllningar. Läktarunderbyggnader är utförda 1995. Dopfunten är medeltida.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: - Kyrkan har ett framträdande läge i landskapet och byn.
- Kyrkans exteriör representerar empirestilens sockenkyrkor.
- Interiören präglas av en harmonisk samverkan mellan byggnadstidens ideal och senare tiders tillägg. - Bevarad inredning och måleri från 1800-talet.
- Joël Milas altartavla och läktarbröstfyllningar.
- Medeltida dopfunt.
- Kyrkogårdens stenmur, träd, grusgångar, grindstolpar och gjutjärnsvårdar.
Inventeringsår (1999)
Texten saknas
Inventeringsår (2005)
Den nyklassicistiska salkyrkan ligger med koret åt öster i den högst liggande östra delen av en rektangulär kyrkogård med rundat hörn i sydväst. Kring kyrkogårdens alla sidor utom den västra och sydvästra löper en kallmurad stödmur av gråsten som är av ansenlig höjd i det nordöstra hörnet. Denna har två öppningar, en i norr i höjd med kyrktornet och en i öster, söder om kyrkan. Den norra kantas av kraftiga grindstolpar av tuktad granit med krönande klot. Den östra har ett enklare utförande. Runt hela kyrkogården löper rader av lövträd med olika åldrar. En gammal ek står i sluttningen direkt söder om kyrkan och ger karaktär åt kyrkogården. Invid denna står en gravvård från sent 1800-tal med nygotiskt gjutjärnsstaket. Ytterligare en grav med järnstaket finns i nordväst, liksom ett gjutjärnskors. Gravarna ligger i nord-sydliga rader, söder och väster om kyrkan. Från kyrkogårdens ingångar leder rätvinkliga grusgångar fram till kyrkan och dess portar. Den yngre kyrkogården ligger norr om vägen och anlades 1905, samt utvidgades åt väster och försågs med parkering 1967. Kyrkogården kantas av en stödmur av huggen granit och tuktade lövträd samt delvis häckar. Grusgångarna är rätvinkligt utlagda och präglas av symmetri. Ingångarna har fyrkantiga grindstolpar av granit. Gravarna ligger i nord-sydliga rader, varav hälften med häckar.
ÄLDRE KYRKA - Nuvarande kyrka föregicks av en gråstenskyrka, om vilken föga är känt förutom att den tillbyggdes 1771. Denna skall ha föregåtts av en träkyrka. Dopfunten är bevarad.
Inventeringsår 2003
Texten saknas
Antikvariskt-Topografiska Arkivet (ATA).
Hallbäck, Sven-Axel, Medeltida dopfuntar i Älvsborgs län, Västergötlands fornminnesförenings tidskrift 1963
Inventarium över svenska orglar, 1989: I Skara stift.
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrkomiljö
Öppna på kartan Fler i kategorin