Motivering (skydd): KYRKOMILJÖN - Tämta kyrka med kyrkogård är belägen i en skogsbygd omgiven av ett församlingshem, fd skola, en bastu och två privatbostäder (den ena fd lärarbostad den andra en äldre småskola), samt bollplan. Två ekonomibyggnader till kyrkan står strax utanför muren. Platsen har en karaktär av sockencentrum från kyrkans tillblivelse. Ingen övrig bebyggelse finns i miljön. Tämta gamla kyrkoplats finns på någon kilometers avstånd åt söder i Tämta by och är inhägnad med några gravvårdar bevarade.
KYRKOANLÄGGNINGEN - Kyrkan uppfördes på en ny kyrkoplats skild från Tämta by. Ena halvan av kyrkogården har en ålderdomligare karaktär än den andra, med endast en gång och glest placerade gravvårdar. Innanför muren står tidstypiska trädrader runtom. Den sydöstra mursträckan är från 1882 av kvadrar från den gamla kyrkan och övriga murar anlades under 1900-talets mitt. Grindhålen är symmetriskt placerade. Ett hjulkors från 1924 har ett stort kulturhistoriskt värde.
KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING - Kyrkan byggdes 1865, ritad av T. Medelplan, och är en eklektisk salkyrka med både nyklassicistiska och nygotiska drag. Exteriören har en ovanlig utformning för trakten och är i stort sett oförändrad sedan uppförandet, med undantag för korets igensatta fönster och norra sidoentréns nya dörr. Interiören präglas av renoveringen 1949, då rumsligheten kring koret och dess utformning tillkom liksom läktarunderbyggnaderna, sakristian, golven, samt bänkinredningens placering och innandöme. Dekormålningarna av konstnären Einar Forseth tillkom också vid denna tid, vilka har person- och konsthistoriskt värde. Kyrkorummet är eklektiskt men ljust och sparsmakat dekorerat i nyklassicistisk anda. Färgsättningen är från omkring 2000. Taket är ursprungligt, liksom bänkdörrarna och läktarbröstningen. Den gamla kyrkans predikstol från barocken och medeltida dopfunt är överflyttade som historiska länkar till den gamla kyrkan. Kyrkans västra del med dubbla vapenhus är mycket egenartad med upplevelsevärden av ålder. Kyrkans ursprungliga predikstol, ljudtak och nummertavla finns bevarade I församlingens ägo finns också en välbevarad likvagn från 1922. Enligt uppgift skall även en bruksblandare av trä finnas bevarad från kyrkans uppförande, vilket är ytterligt ovanligt och ett hantverksteknikhistoriskt dokument.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: - Kyrkomiljöns karaktär av sockencentrum från 1860-talet.
- Ekonomibyggnaderna.
- Kyrkogårdens murar, grindpartier, gångsystem och trädrader.
- Kyrkans bevarade, särpräglade exteriör från byggnadstiden.
- Södra dörren.
- Skifferbeläggningen på taket är ett regionalt särdrag.
- Bevarad ursprunglig inredning och inventarier, även utflyttade.
- Likvagnen och bruksblandaren.
- Innertakets utformning.
- Dekormålningarna av Forseth med person- och konsthistoriskt
värde.
- Bevarad äldre inredning och inventarier.
- De gamla smidda ljushållarna i tornfönstren är ovanliga detaljer och som är dokument över ljussättningen av kyrkan före elektriciteten och ger
upplevelser av kyrkans ålder.
Inventeringsår (1999)
Text saknas för närvarande
Inventeringsår (2002)
Tämta kyrka uppfördes 1865 efter ritningar av T. Medelplan. Kyrkogården är i det närmaste kvadratisk med kyrkan i centrum med koret åt nordöst. Nord-sydlinjen går diagonalt över området och kyrkan. De korrekta väderstrecken anges i det följande. Huvudingången är från parkeringen i korets förlängning på nordöstra sidan.
Tomten hägnas av kallmurade stenmurar med släta utsidor. Den sydöstra sidan är från 1882 med huggna kvadrar från den gamla kyrkan och övriga murar restes med stora, oregelbundna granitblock med slät utsida successivt under tiden 1944-1962. Vid den tiden försökte ljungen återta marken och man arbetade även med att ta bort granhäcken från 1891 samt skapa en jämn gräsyta. En öppning finns i mitten på var sida av kyrkogården och därifrån raka, grusade gångar som möter en bred gång runt kyrkan. Gången i kyrkans längdriktning är bredare än de korsande och den har dubbla, svartmålade smidesgrindar med rektangelmönster i muröppningarna, medan de smalare har enkla, likadana grindar. Grindstolparna är fyrkantiga med plana täckare av huggen röd granit. Utmed gångarna står sentida förzinkade stålstolpar med glaskupor.
Innanför murarna står i huvudsak lindar, men även en stor alm respektive ek och några lönnar. I sydöst och i nordväst har några gamla lindar fått ersättas av glaslind på grund av lövträdskräfta.
Endast norra delen har grusgångar och där finns övervägande familjegravar från 1920-40-talen med stenar som bildar en arkitektonisk enhet med stora stenramar och en har kedjestaket av smide mellan stolpar. Här finns också ett hjulkors i järnsmide från 1924 som bedömts ha stort kulturhistoriskt värde. Äldsta delen är östra delen av nordöstra sidan. Den täcks av gräs och där står det tre obelisker från 1800-talets slut. Längs gången till församlingshemmet på sydvästra sidan står låga gravvårdar i rader från 1950-70 talen och västerut är den nyaste delen. Södra delen har få och oregelbundet placerade gravvårdar med olika utformning från tidigt 1900-tal i den stora gräsytan.
Inventeringsår 2001
Text saknas för närvarande
Antikvarisk-Topografiskt Arkiv.
Ljungstrand Julius, kantor Tämta (1968) "Tämta kyrka: Anteckningar om kyrkan, inventarierna och kyrkogårdarna". Häfte i kyrkan; Lukasiak Elzbieta (1999)"Kulturhistorisk inventering av Fristad-Gingri Pastorats begravningsplatser".
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrkomiljö
Öppna på kartan Fler i kategorin