Motivering (skydd): Tofteryds kyrka är uppförd i en nyklassicistisk
stil. Den nyklassicistiska kyrkoarkitekturen
karaktäriseras av ett rent kyrkorum med ljusa
murytor och en återhållen arkitektonisk
utsmyckning. Den interiöra färgsättningen är
begränsad till ett fåtal ljusa kulörer och
kombinerat med stora fönsteröppningar skapar
ett öppet och upplyst kyrkorum. Bärande i
arkitekturstilen var att predikoverksamheten var
det primära och detta återspeglas genom en
fokusering mot predikstolen och altarets
funktioner. Utformningen av dessa följer en
enkel monumentalitet och är menade att fungera
som diskreta blickfång utan att splittra
församlingens uppmärksamhet.
I Tofteryd följs de ideal som förknippas med den
nyklassicistiska stilen på ett tydligt sätt. Exteriört
har få förändringar skett sedan kyrkan uppfördes
och även om det invändigt skett flera
förändringar under 1900-talet så ges upplevelsen
av ett tämligen välhållet och sammanhängande
kyrkorum. Den mest iögonfallande tillägget i
kyrkan är de glasmålningar som tillkom vid en
kyrkorestaurering på 1930-talet.
Glasmålningarna i koret samt läktarbalustradens
måleri anknyter inte till den ursprungliga
arkitekturen men har vunnit hävd och bidrar idag
stort till kyrkorummets karaktär och identitet,
även parkettgolvet i koret är ett något främmande
inslag i kyrkan. Golvet lades in av golvläggare
med rötter i Tofteryd och är ett uttryck för
enskild offervilja och engagemang som visats
från församlingsmedlemmarna.
Exteriört har Tofteryd kyrka en mycket hög
autenticitet där det ursprungliga uttrycket är
välbevarat. Invändigt speglar inredningen
kyrkans 170 åriga historia där predikstolen,
altaruppsatsen och korbänkarna är ursprungliga
från kyrkans uppförande. Orgeln med läktarfasad
samt övrig bänkinredningen och altarringen utgör
spår från kyrkans tidiga förändringsskeden och
den senare historian representeras bäst i den
nuvarande färgsättning och de läktarfasadens
dekorativa måleri. Läktarunderbyggnaden utgör
även den ett exempel på en typisk sentida
förändring.
I kyrkan förvaras äldre inventarier vilka berättar
om Tofteryds kristna kontinuitet. I koret återfinns
en medeltida dopfunt vilken tillsammans med det
triumfkrucifix som sitter på ena långhusets vägg utgör kyrkans äldsta inventarier. Sammanfattning
- Kyrkobyggnaden är ett exempel på det nyklassicistiska kyrkobyggandet med en välbevarad exteriör. Flera av de förändringar som kyrkan genomgått är representativa för senare tiders kyrkorestaureringar.
Ett exempel är den läktarunderbyggnad som utförts.
- Kyrkans interiör består av många tiders tillägg och ändringar men utgör trots detta en väl sammanhållen miljö.
- Sentida tillägg som korets glasmålningar och läktarfasadens dekorativa måleri har ingen naturlig koppling till kyrkans ursprungliga arkitektur men som funnit hävd i dagens kyrka. Den nuvarande färgsättningen är tämligen kulört men samspelar med den arkitekturbundna utsmyckningen som tillkommit under senare tid.
- I kyrkan finns flera äldre föremål bevarade, dessa härrör från tidigare kyrkobyggnader där den medeltida dopfunten kan nämnas som exempel på detta. Dessa delar berättar om bygdens kristna kontinuitet.
Inventeringsår (2006)
Den nya kyrkan har en rektangulär grundform med rakslutet kor i öster och ett lanterninkrönt torn i väster, i norr finns en sakristia. Kyrkan är uppförd i sten med spritputsade fasader, hörn och omfattningar är slätputsade, fasaderna är vitkalkade. Det finns två entréer, en tornentré i väster samt en sidoentré i söder. Tornentrén mot väster är kyrkans huvudentré som nås via en stentrappa, den nuvarande trappan tillkom vid en restaurering 1935. Sidoentrén är handikappsanpassad. Portarna till båda entréerna är ursprungliga. Kyrkans fönster är rundbågiga och tätspröjsade och är sannolikt ursprungliga. Sockeln är putsad med grå avfärgning och i anslutning mot tak finns en profilerad taklist. Taket på långhus och sakristian är belagt med enkupigt lertegel, torn och lanternintaket är klätt med plåt. Se historik.
Fasadkulör (2006): Vit
Byggnadsdel (2006): Sakristia - Norr, Torn - Väster
Inventeringsår 2015
Kyrkobyggnaden
Vid en visitation av den gamla kyrkan 1806 fällde biskop Ludvig Mörner omdömet att en ny kyrka borde uppföras så snart som möjligt, till detta ställde sig församlingsborna tveksamma. Den nya kyrkan lät sig därför dröja ytterligare några år och det är inte förrän 1825 som frågan åter togs upp. Förutsättningarna denna gång var sådana att den befintliga kyrkan både var i dålig kondition samt för liten för den dåvarande församlingen.
1829 uppdrogs åt länsbyggmästaren Carl Robert Palmér att upprätta ritningsförslag på en ny kyrka. Ritningarna skickades in till Överintendentsämbetet för godkännande där dessa omarbetades av arkitekt Fredrik Bäck. Det omarbetade förslaget fann tycke hos församlingsborna och i maj 1833 hölls en entreprenadauktion på det nya bygget vilken vanns av Peter Pettersson från Tåå. Samma år, 1833, påbörjades grundläggningen av den nya kyrkan medan föregångaren fortfarande brukades. Den sista gudstjänsten hölls i april 1835 och därefter utbjöds inventarierna från den medeltida kyrkan på auktion och rivningsarbetena påbörjades. Kyrkan uppfördes med mindre ändringar efter Bäcks ritningar. I kyrkan återfinns den ursprungliga orgeln från
1855. Orgeln byggdes av orgelbyggaren August
Rosenberg och anses vara en av de bäst bevarade
orglarna som Rosenberg byggt. Orgelverket
renoverades på 1930-talet och senast i slutet av
1980-talet. 1973 tillkom kororgeln vilken byggdes
av Johannes Künkels Orgelverkstad i Lund.
Kyrkans predikstolen är ursprunglig från kyrkans
uppförande och har förutom att den sänktes något
1909 endast målats om vid olika tillfällen. Kyrkans
medeltida dopfunt är sedan 1909 placerad i koret,
kyrkans altartavla tillkom i slutet av 1930-talet.
Vid sekelskiftet 1900 genomfördes de första
förändringarna i kyrkan. Vid denna tidpunkt
tillkom en ny altarring och läktarfasad. Kyrkan
fick även ett nytt värmesystem med kaminer
omkring samma tillfälle. 1909 utfördes en större
renovering och ombyggnad då den ursprungliga,
slutna, bänkinredningen byggdes om till en öppen
inredning, kvartersindelningen förändrades
samtidigt. Vidare gjordes en total interiör
ommålning där kyrkans väggar målades gråvita och
taklisten, altaruppsatsen och läktarkolonnerna
marmorerades i grågrönt. Den nya bänkinredningen
ådringsmålades och predikstolen och läktarfasaden
målades vita med dekor i rött och guld, vid predikstolen utfördes draperimåleri. Orgelfasaden målades grågrön.
Drygt ett kvartsekel senare år 1935 restaurerades kyrkan åter och också denna gång gjordes en invändig ommålning. Den gamla avfärgningen borstades ner och väggarna nykalkades. Inredningssnickerierna rengjordes och målades om, innertaken rentvättades och målades i en ljus färgton. Kyrkans golv hade vid tillfället rötskador och togs upp för att ersättas. I samband med att golvet var upptaget gjordes en arkeologisk undersökning vilken visade spår efter den medeltida kyrkobyggnaden. Av de spår som hittades gick det att utläsa att den gamla kyrkan brunnit vid något tillfälle. Nya golv lades in i kyrkan, i långhuset lades ett brädgolv och i koret ett parkettgolv. Uppvärmningen med järnkaminer ersattes med ett nytt lågtrycksångsystem. 1909 års bänkinredning byggdes vidare isolerades kyrkans golv och valv. I koret tillkom de två glasmålningarna, dessa utformades av konstnären Gunnar Torhamn och tillverkades av N.P. Ringström AB, Stockhom. Glasmålningarna föreställer scener ur Jesu födelse och uppståndelse. Kort efter restaureringen lät församlingen ersätta kyrkans altartavla med en ny som målades av konstnären Kåge Liefwendahl. Den nya tavlans motiv föreställer Kristi himmelsfärd och utfördes i en färgskala som stämmer väl med glasmålningarnas. Det gjordes även exteriöra åtgärder vid restaureringen 1935, bland de utförda åtgärderna märks en ny entrétrappa samt putslagningar och en ny avfärgning. 1944 fick kyrkorummet ytterligare utsmyckning då läktarfasaden gavs den dekoration som finns idag. Måleriet på läktarfasaden målades av konstnären Torsten Hjelm. År 1971 gjordes exteriöra underhållsarbeten där kyrkan målades med KEIM-silikatfärg. I slutet av 1970-talet skedde den senaste interiöra restaureringen då en läktarinbyggnad utfördes, i söder förlades ett väntrum och i norr kapprum och toalett. Invändigt målades kyrkan om. Bänkinredningen målades i en klarblå kulör med lister i gult, bänkarnas sidostycken och
skärmar målades med vita fält.
Läktarens kolonner gavs en lila
marmorering. Det utfördes även
konserveringsåtgärder av det
arkitekturbundna måleriet.
Den senaste utvändiga
restaureringen genomfördes 1983-
85 varvid fasaderna putslagades,
sockelputsen togs bort i sin helhet
och putsades med ett genomfärgat
hydrauliskt kalkbruk. Fasaderna
avfärgades med vit kalkfärg (på
KEIM-silikat?). Vid samma
restaurering lades ett nytt tegeltak.
Kyrkans fönster renoverades och
de utvändiga snickerierna
ommålades med oljefärg.
År 1855-1990 Ändring
Ändring - För specifika händelser, se pdf.
Hantverkare - Målare: Arne Johansson
Orgelbyggare: August Rosenberg
Hantverkare: A W Borg
Hantverkare - Målare: C Källgren
Hantverkare - Målare: E Almqvist
Arkitekt: Fredrik Falkenberg
Konstnär - Glaskonstnär: Gunnar Torhamn
Hantverkare - Målare: H Ottosson
Konstnär: Kåge Liefwendal
Konservator: Ola Westerudd
Arkitekt: Paul Boberg
Arkitekt: Per Rudenstam
Byggmästare: Ragnar Åkerhag
Orgelbyggare: Rosenberg August
Konstnär - Dekormålare: Torsten Hjelm
Konstnär - Glaskonstnär: Winfried Baier
Länsstyrelsen i Jönköpings arkiv, med kopior ur ATA.
Växjö stifts frågelista om kyrkogårdar 1949.
Jönköpings läns museums arkiv.
Tofteryd pastorats arkiv.
ÄLDRE RITNINGAR - 1829 nybyggnad (C R Palmér, odat, ÖIÄ till K Majt 27/11 1832); 1829 predikstol, altare (C R Palmér, odat); 1832 nybyggnad (F Bäck); 1832 predikstol, altaruppsats (F Bäck); 1853 orgelfasad, läktare (C G Blom Carlsson); 1908 bänkar (F Falkenberg).
KÄLLOR, LITTERATUR OCH ÄLDRE AVBILDNINGAR - Tofterydsboken, Skillingaryd 1949; Manus till kortfattad beskrivning för SvK av E O Johansson (1940-talet); Äldre foton, exteriör: 1930-tal, 1936; Interiör: två före 1909, före 1935, 1936. ATA..
(1993). Sveriges kyrkor volym 216 Kyrkobyggnader 1760-1860 del 2.
(2003). Svenskt ortnamnslexikon. ISBN: .
(1931). Sverige. Geografisk beskrivning. Del V.. ISBN: .
(1989). Kulturhistorisk utredning och bevarandeförslag för Vaggeryds kommun. ISBN: .
(1959). Götaströms bruk och åkdonstillverkningen i Skillingaryd. ISBN: .
Andersson, J. (1994). När Tofteryds kyrka byggdes. ISBN: .
Wilstadius, P. (1937). Archivum Smolandicum. ISBN: .
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka, "Bäck,Fredrik:Arkitekt"; "Pettersson (Persson), Tå, Sandhult,Peter:Byggmästare"
Öppna på kartan Fler i kategorin