Motivering (skydd): Svenrums kyrka har genomgått flera stora
gestaltningsförändringar men präglas idag av den
gustavianska stilen. Kyrkan har en medeltida
historia där det medeltida murverket ingår i
kyrkans västra korsarm. Från kyrkans tidiga
historia minner även kyrkans lillklocka och den
stenskulptur som påträffades vid 1949 års
restaurering. I sin struktur är kyrkan ett resultat av
de om- och tillbyggnader som gjordes i slutet av
1700-talet och under de första åren av 1800-talet.
Exteriört präglas kyrkan av de enkla, vitkalkade
murytorna och takytornas tegeltäckning. Kyrkan
har efter tornets uppförande en tydligare
nyklassicistisk utformning och är med den mörka
lanterninen mycket karaktärsfull. Det sidoliggande
gravkoret är en fysisk koppling till de
högreståndspersoner som genom gåvor kommit att
prägla kyrkan. I kyrkorummet finns även ett flertal
epitafier bevarade över släkterna Stedt, Lewensten,
Lood och Hillebard.
Invändigt präglas kyrkan av en ljus färgsättning i
grått och guld. Bänkinredningen är sluten och
definierar väl kyrkorummets korsformiga
disposition. Inredningen i sin helhet är anpassad till
det återhållsamma gustavianska uttrycket och de
tillskott som skett är infogade för att ge en
harmonierande helhet. I kyrkan finns
inredningsdetaljer och föremål som berättar om
kyrkans olika förändringsepoker. Bänkinredningen
har byggts om vid flera tillfällen och från 1901 års
bänkinredning finns bevarade exempel på läktarna.
Altartavlan av Hörberg samt den Schiörlinska
orgelfasaden har stora värden. Det fyrsidiga uret
inne i kyrkorummet utgör en särpräglad inventarie
med stort värde.
Inventarier tagna ur bruk och förvarade på
sekundär plats är viktiga dokument över kyrkans
användning i äldre tid.
Sammanfattning
- Kyrkan har en samstämmig gustaviansk
utformning. Exteriört medförde tornbygget ett
nyklassicistiskt inslag medan kyrkan interiört är
utpräglat gustaviansk. I kyrkorummet finns delar
från många tiders förändringsskeden men dessa är i
sina utföranden en fungerande helhet.
- Den ljusa färgsättningen bidrar till upplevelsen av
det klassicistiska kyrkorummet. Till detta utgör den
slutna bänkinredningen och altaruppställningen
med sin slutna altarring och altartavlan med
klassiserande inramning.
- Det Stedska gravkoret är en tydlig koppling till
den högreståndskultur som historisk haft stor
betydelse för både kyrkan och samhället. Efter den
senaste restaureringen har gravkoret en enkel men
stämningsfull interiör.
- Det ur som hänger i transept är ett mycket
särpräglat hantverk och en viktig del av interiören.
Hörbergs altartavla och Schörlins orgelfasad är
exempel på inventarier utförda av erkända fackmän
och besitter stora värden.
Inventeringsår (1993)
Byggnadsdel (1993): Kor - Fullbrett, Kor - Rakt, Korsarm, Kor - Öster, Sakristia - Öster, Torn - Väster
Inventeringsår (2006)
Kyrkan har en korsformig planform med kor och
bakomliggande sakristia i öster samt vidbyggt torn
i väster. Stommen är murad och fasaderna har en
varmvit avfärgning med spritputsade väggytor och
slätputsade hörn omfattningar, sockeln är
slätputsad med grå avfärgning. Takytorna på
långhus och tvärskeppen är valmade och belagda
med enkupigt lertegel. Det i väster belägna tornet
är typiskt nyklassicistiskt med låg tornkropp och
avslutande lanternin. Lanterninen är utförd i trä
och är målad i svart med ljusmålade inslag,
takytorna är kopparbeslagna. Tornet kröns med ett
förgyllt tornkors. Kyrkans fönsteröppningar är av
varierande storlek men har genomgående en
stickbågform. Fönsterytorna är tätspröjsade med gråmålade snickerier. Tornets ljudöppningar är rundbågiga och har panelklädda ljudluckor. Till kyrkan finns tre entréer med panelklädda portar. Tornentrén har är lagd i nivå med marken och stenlagd vilket underlättar för kyrkans tillgänglighet. Invändigt är vapenhuset i väster belagt med tegel,
väggarna är slätputsade med ljus avfärgning.
Trappan till tornet är enkelt utförd och underbyggd
med skåpsinredning. Vapenhusets färgskala
domineras av de vitmålade murytorna. Ytterporten
är målad med svart färg med övriga snickerier är
hållna i en grå färgskala. I vapenhuset finns en
äldre kyrkport monterad som dekoration mot den
ena väggen. Kyrkorummet är indelat i ett mittskepp
och tvärskepp. Golvytorna utgörs av trägolv i hela
kyrkorummet. Väggytorna är slätputsade och
vitmålade, anslutningen mot taket utgörs av en
gråmålad profilerad taklist. Takytorna är raka och
klädda med panel som målats i ljus varmgrå kulör.
Koret är något upphöjt och där ligger ett trägolv. Den bakomliggande sakristian nås via gråmålade fyllningsdörrar som flankerar altaret. Sakristian är belagt med blå linoleum och väggarna är slätputsade, taket är panelklätt och målat i mörkgrått. Tornkammaren och tornet karaktäriseras av råa ytor med omålade träkonstruktioner och obearbetade putsytor.
I kyrkan finns läktare i både mittskepp och tvärskeppen. Orgeln
är placerad i väster med en klassiserande utformning och är
hållen i en ljusgrå färg med förgylld ornering. Läktarbarriären är
sluten och målad i en ljusgrå grund med vapensköldar i
fyllningarna. Orgelläktaren bärs av gråblåmålade kolonner.
Läktarna i tvärskeppen är underbyggda med samlingsrum,
förråds- och toalettutrymmen. Utformningen är enkel med sluten
barriär i grått med förgyllda inslag i fyllningarna.
Bänkinredningen följer kyrkorummets väggar med slutna
kvarter. Utformningen är klassicerande med enklare bänksidor
och mer utvecklade fronter. Färgsättningen är hållen i en grön
grund med röda och gula inslag. Överliggaren är målad i en
mörkare grön kulör. På läktarna är en öppen bänktyp placerad,
dessa har en tämligen enkel utformning och är gråmålade.
Predikstolen är placerad i korets nordöstra hörn och följer en
nyklassicistisk tradition. Korg och baldakin är målad i grått med
förgyllda dekorationer och listverk. Altaret är murat och ovanför
är en altarmålning monterad. Altartavlans motiv föreställer Jesus
stillar stormen och har en klassiserande omfattning.
Omfattningen följer den förhärskande färgskalan i grått och
guld. Altarringen är sluten och målad i grått och guld, knäfallet
är inklätt med rött tyg. Dopfunten tillkom i samband med en
restaurering i mitten av 1900-talet och är utförd i sandsten. I
kyrkans transept hänger ett ur med tidvisare åt fyra håll.
Klockan utfördes 1788 och urverket drev ursprungligen också
klockan som sitter på den östra kyrkgavelns utsida. I
kyrkorummet och sakristian är begravningsvapen uppsatta och i
sakristian finns en stenfigur som härrör från den medeltida
kyrkobyggnaden.
Fasadkulör (2006): Vit
Byggnadsdel (2006): Kor - Öster, Sakristia - Öster, Torn - Väster
Inventeringsår 2015
En första kyrka uppfördes på samma plats som den nuvarande
kyrkobyggnaden redan på 1100-talet. Av den medeltida kyrkan
hittades spår i samband med en restaurering 1949. Från den
medeltida tiden återfinns kyrkans lillklocka samt den stenfigur
som numera är placerad i sakristian. Av kyrkans tidiga historia
finns inte många källor men den nuvarande kyrkan uppfördes i
etapper under slutet av 1700-talet. 1787 antas kyrkan stått klar i
sin korsform, ännu var inte tornet uppfört. 1792 förfärdigades
predikstolen av en lokal byggmästare vid namn Wennerholm,
predikstolen var en gåva från familjen Stedt. Under 1797-98
installerades orgeln och en ny orgelläktare utfördes i väster.
Orgeln utfördes av Schiörlin i Linköping och var en gåva från
dåvarande ägarna vid Hoks herrgård.
1806 gjordes en radikal omdaning av kyrkan där den
närliggande klockstapeln revs och ersattes med ett stentorn
som uppfördes i anslutning till kyrkans västgavel. Kyrkans tak
belades med lertegel och interiört ommålades
kyrkan med en ny färgdräkt i svart och gult. Några
år efter ombyggnaden skänktes den nuvarande
altartavlan till kyrkan. Den utfördes av konstnären
Pehr Hörberg och donerades av en uppsalaprofessor,
bördig från trakten, vid namn A Svanborg samt
C H Rydbeck. 1901 genomfördes en restaurering
av kyrkan där en fönsteröppning togs upp vid
orgelläktarens södra sida och kyrkorummet
ommålades i vitt och brunt. Den ursprungliga
bänkinredningen ersattes med en ny öppen
bänkinredning med ett för tiden typiskt utförande,
delar av denna bänkinredning finns idag bevarade
på läktarna. Nya fönster monterade och ett nytt
golv lades in, ett nytt värmesystem i form av två
kaminer installerades.
Under de följande nästan 50 åren utfördes endast
arbeten av underhållskaraktär i kyrkan, bland annat
putslagades fasaderna och takytorna lades om. En
ny kyrkklocka tillkom 1938 då den gamla spruckit.
1949 utfördes en ny omfattande interiör
restaurering efter program av arkitekt Bernhard
Schill, Djursholm. Ett nytt trägolv lades in i kyrkan
och när det gamla golvet revs ut hittades
grundmurarna efter den ursprungliga romanska
absidkyrkan, av den medeltida kyrkans långhus
ingår delar i den nuvarande kyrkans västra
korsarm, i vapenhuset lades det nuvarande
tegelgolvet in. En invändig ommålning gjordes där
kyrkan gavs en ny ljus färgsättning och ett nytt
elektriskt värmesystem installerades. Vid
restaureringen gjordes bänkinredningen om och
blev nu åter sluten i en mer nyklassicistisk
utformning det gjordes även ett nytt murat altare
och en ny altarring. Dopfunten i sandsten
tillkommer även vid detta tillfälle.
1970 följde en ny restaurering där bänkinredningen,
och läktarna skrapades och luttvättades innan
de slipades, spacklades och fernissades. De putsade
delarna vid gaveländarna lagades och målades med
alkydoljefärg. Inne i bänkkvarteren lades
Korkoplast på det befintliga trägolvet. Den
invändiga restaureringen följdes 1976 av utvändiga
arbeten där torntaket kläddes med kopparplåt och
lanterninen brädfodrades. Fasaderna blästrades och
avkalkades. I slutet av 70-talet gjordes en invändig
ombyggnad under ledning av arkitekt Anders
Berglund, Värnamo. Vid ombyggnaden gjordes
läktarunderbyggnader under läktarna i båda
tvärskeppen i vilka toalett, kapprum och
förrådsutrymmen förlades. I vapenhuset byggdes
läktartrappan in med skåpsinredning.
Den senaste stora restaureringen utfördes 1994
efter program av Per Rudenstam, Huskvarna. Vid
restaureringen rengjordes fasaderna medelst blästring och de
cementlagningar som gjorts under åren plockades bort innan
fasaderna putslagades och avfärgades. Vid fasadarbetena
påträffades medeltida målningsfragment vilka konserverades.
Lanterninens panel revs bort och träkonstruktionen renoverades
innan en ny panelinklädnad gjordes. Räcket i lanterninen
ersattes med ett nytt smidesräcke. Tegeltaket sågs över och
trasigt tegel kompletterades med nya pannor, fasaduret vid den
östra gaveln restaurerades av konservator. Dörr- och
fönstersnickerierna rengjordes och ommålades med grå
linoljefärg. Invändigt putslagades vapenhuset och avfärgades. I
slutet av 1990-talet installerades ett nytt värmesystem efter
program av Eveco och arkitekt Per Rudenstam. Ny
textilförvaring tillkom vid samma period.
Gravkapellet
Gravkoret är en kvadratisk byggnad med avfasade hörn. Taket
har en välvd form och kröns av en förgylld kula med kors.
Fasaderna är slätputsade med indelning av lisener samt gul
avfärgning. Takytorna är plåtklädda, skivtäckning. Entrén till
koret är i öster och mot övriga väderstreck sitter rundbågformiga
fönsteröppningar. Fönstersnickerierna är målade och porten
är plåtskodd med kopparplåt. Invändigt har golvet ett trägolv
och slätputsade vitmålade väggar. Taket utgörs av ett grönmålat
brädtak. Mot väster finns ett mindre altare uppställt och längs
väggarna är några enkla bänkar placerade. Om vardera sidan om
altaret är minnestavlor monterade på väggen.
Historik - gravkapellet
Det Stedska gravkapellet är det andra i ordningen. 1727 inkom
lagmannen Nils Stedt med en begäran om att få uppföra ett
gravkapell för sin familj vid kyrkans västra gavel. Detta
beviljades och exakta året för när kapellet uppfördes är oklart
men 1736 gravsattes Nils Stedt som den förste personen i koret.
I samband med att kyrkan byggdes om och planerna på ett
västtorn väcktes revs det ursprungliga gravkoret och det
nuvarande uppfördes. 1813 övertog församlingen
underhållsansvaret från familjen Stedt. I slutet av
1960-talet inreddes gravkoret med altaruppsats och
nummertavlor. 1972 utfördes en ny trappa till
koret. 1993 utfördes en omfattande restaurering av
koret efter program av arkitekt Per Rudenstam,
Huskvarna. Arbetena omfattade både yttre som inre
arbeten där taket sågs över och reparerades.
Väggarna blästrades, putslagades och avfärgades.
Dörren och fönstren sågs över och rengjordes.
Markområdet kring gravkoret belades med singel.
Invändigt slipades golvet och behandlades med
Kronelut. Väggarna blästrades, putslagades och
avfärgades. Taket rengjordes och målades samt
installerades ny värme.
År 1200-1229 Nybyggnad
Långhus
År 1783-2001 Ändring
Ändring - För specifika händelser, se pdf.
Arkitekt: Anders Berglund
Arkitekt: Bernhard Schill
Orgelbyggare: Bo Grönvall, Lilla Edet
Orgelbyggare: Göran Gran
Orgelbyggare: Johannes (Johan) Magnusson
Orgelbyggare: John Grönvall, Lilla Edet
Byggmästare: Lennart Flink
Konstnär: Pehr Hörberg
Arkitekt: Per Rudenstam
Länsstyrelsen i Jönköpings arkiv, med kopior ur ATA.
Växjö stifts frågelista om kyrkogårdar 1949.
Jönköpings läns museums arkiv.
Byarums pastorats arkiv.
Carlsson, Sten. (1973). Sveriges kyrkorglar. ISBN: -
(1931). Sverige. Geografisk beskrivning. Del V.. ISBN: .
(1989). Kulturhistorisk utredning och bevarandeförslag för Vaggeryds kommun. ISBN: .
(1949). Boken om Svenarum. ISBN: .
Granmo, Albert. (1968). Svenarum. ISBN: .
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka
Öppna på kartan Fler i kategorin