Motivering (skydd): REDSLAREDS KYRKA ligger på en låg höjd och är väl synlig i det omgivande öppna och småkuperade odlingslandskapet. Strax väster om kyrkoanläggningen ligger sockenstugan från 1700-talet samt en ekonomi-byggnad från år 1920. Kyrkplatsen har åtminstone funnits sedan 1600-talet, men kan enligt vissa källor vara medeltida. Tillsammans med sockenstugan bildar kyrkan en miljö som vittnar om historisk kontinuitet och som är utvärderad som en av Svenljunga kommuns värdefulla kulturmiljöer.
Kyrkogården, som anlades med kallmur strax efter kyrkans omdanande år 1818, har en rektangulär, något konisk form. Trädkransen av lönnar på insidan av muren utgör ett viktigt miljöskapande inslag. På östra halvan av kyrkogården är marken i höjd med murens överkant vilket ger intrycket av att kyrkan delvis är anlagd på en terrass. Gravplatsen karakteriseras främst av sammanhållna gräsytor med företrädesvis låga gravvårdar samt enstaka grusgångar.
Redslareds kyrka härstammar från år 1818 då den befintliga 1600-talskyrkan i sten förlängdes och breddades och sakristian tillkom. Kyrkan fick sitt nuvarande utseende år 1858, då långhuset förlängdes på nytt och ett torn vidbyggdes i väster. I samband med denna åtgärd, som utfördes av byggmästaren Andreas Pehrsson från den kända kyrkobyggarsläkten i Sandhult, revs med största sannolikhet de sista resterna av 1600-talsmurverket. Tidstypiskt präglas kyrkans nyklassicistiska exteriör sedan dess av stramhet med få dekorativa detaljer, vit puts och stora rundbågiga fönster.
Invändigt har kyrkorummet fått nya tillägg i flera omgångar vilket lett till att det stilmässigt är något splittrat. Orgelfasaden är från 1884, bänkinredningen troligen från 1903 och den nationalromantiska dopfunten från 1919. Den kvarvarande nyklassicistiska inredningen från 1818, altaret och predikstolen, bidrar emellertid stort till rummets karaktär liksom läktaren från 1858. Konstnären John Hedaeus bidrag i form av altarmålningen och de bemålade korfönstren har också stor betydelse för rummets prägel. John Hedaeus har tillverkat altartavlor till nästan samtliga kyrkor i Svenljunga kyrkliga samfällighet, vilket är personhistoriskt intressant. Färgsättningen, som håller samman kyrkorummet i viss mån, tillkom i samband med 1949 års renovering. I vapenhuset har få förändringar skett och båda trapporna har bevarats.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: - Sockenstugan.
- Kyrkogårdens trädkrans, grusade gångar och smidesgrind.
- Kyrkans föga förändrade exteriör sedan tornets vidbyggande 1858 är en god representant för den stilrena nyklassicistiska sockenkyrkotypen.
- Altaret, predikstolen, läktarbröstet och orgelfasaden.
- Konstnären John Hedaeus verk i kyrkorummet
- Altartavlan och de bemålade korfönstren
- Trapporna i vapenhuset
Inventeringsår (1997)
Byggnadsdel (1997): Kor - Fullbrett, Kor - Polygonalt, Kor - Öster, Sakristia - Norr, Torn - Väster, Torn - Västtorn
Inventeringsår (2004)
REDSLAREDS KYRKA är en vitputsad, nyklassicistisk stenkyrka med långhus och tresidigt kor åt öster, vidbyggd sakristia i norr och stentorn i väster. Fasaderna är spritputsade och avfärgade vita. Tornet täcks av en åttasidig lanternin med spira. Ingång till kyrkan sker genom porten i väst, belägen i en rundbågig, tvåsprångig portal. Ingången till sakristian vetter åt väster. Under södra delen av koret finns pannrummet med täckt, liggande trappnedgång från utsidan.
FASAD - Fasaderna är spritputsade och avfärgade vita. De stickbågiga fönsteröppningarna och portalomfattningen är slätputsade. I västra långhusväggen, på var sida om tornet syns en långsmal, slätputsad nisch. Sockeln är slätputsad upptill och spritputsad i övrigt, samt avfärgad i en grå kulör. I vissa partier är inte sockeln synlig alls, mest framträdande är den under tornet och södra långhusväggen, där ett antal luftningshål tagits upp. Under östra korväggen skymtas däremot en låg sockel av gråsten. Rundbågiga ljudluckor i par med brunmålad, liggande panel, åt alla väderstreck. Strax under västra ljudluckan syns årtalet 1858 i smidesjärn, året då tornet uppfördes. I tornfasaden kan vitmålade ankarjärn skönjas åt alla håll. En textplatta ovanför västportalen anger att kyrkan är "BYGGD UNDER OSCAR Is FJORTONDE REGERINGS ÅR MDCCCLVIII". Stuprör och hängrännor i koppar. Lanterninen är klädd med vitmålad slätpanel.
PORT - Portalen i väst utgörs av en brunmålad pardörr med rakt övertycke, placerad i en djup, rundbågig öppning med två språng. Över denna, ett rundbågigt överljusfönster med bruna snickerier, spröjsat till sex rutor. Dörrbladen har tre fyllningar, där det mittersta är stående och de båda andra är mindre till storleken och liggande. Mellan dörrarna och fönstret finns ett smalt brunmålat fält och på detta, över varje dörrblad, finns en rund utspringande dekoration. En gjuten trappa med två steg leder upp till porten. På översta planet är en stor kalkstensplatta ingjuten. På norra sidan av trappan ansluter en gjuten ramp med enkelt räcke i svartmålat järn.Sakristian har en modern, brunmålad enkeldörr åt väster, med rakt överstycke. Den liggande, täckta källarnedgången på korets sydsida är gjuten och har en plåtklädd pardörr som målats i en brun kulör.
FÖNSTER - Långhuset har fyra stickbågiga fönster åt söder och norr, blyspröjsade till 32 rutor. Kraftig mitt- och tvärpost i trä. De båda korfönstren samt fönstren åt norr och söder i tornets första våning har samma uppbyggnad, bortsett från att alla fönster har dubbla rutor förutom tornfönstren. Runda fönster åt norr och söder i tornets tredje våning, spröjsade till 12 rutor. Samtliga fönstersnickerier är brunmålade. Smala fönsterbänkar gjutna i betong.Den åttsidiga lanterninen har åtta rundbågiga långsmala fönster, där vartannat är ett blindfönster som målats på panelen. Varje fönster är spröjsat till tio rutor.
TAK - Såväl sakristian som långhuset med valmning över koret är av sadeltakstyp och täcks av tvåkupiga betongpannor. Gesimsen är målad i en ljusgrå kulör. Tornet täcks av ett kopparklätt tälttak, som kantas undertill av en ljusgrå tandad fris. Över lanterninen, en ljust grå, kraftig fris samt den kopparklädda spiran med förgyllt kors på kula.
LÅNGHUS
GOLV - Lackat brädgolv med röd heltäckningsmatta i mittgången. VÄGG - Vita slätputsade väggar med viss struktur.
PORT - Porten mot vapenhuset är en halvfransk pardörr med rakt överstycke och tre släta fyllningar, där två är stående med den tredje smalare fyllningen liggandes emellan. Dörrbladen är grå med ljusare grå fyllningar, kantade av en rödmålad list.
INNERDÖRRAR - Två enkeldörrar leder till rummen i läktarunderbyggnaderna. Dessa är halvfranska och har samma indelning och färgsättning som dörrarna mot vapenhuset.
FÖNSTER - Långhuset har tre stickbågiga fönster på var sida, där det östra paret delas med koret. Fönstren, som har grå snickerier, är blyspröjsade till 32 rutor och har kraftig mitt- och tvärpost i trä. Fönstren är belägna i djupa nischer som också rymmer en trearmad gråmålad ljusbärare (i varje fönsteröppning). I nischen närmast predikstolen finns däremot en femarmad ljusstake i mässing.
TAK - Stickvalv i trä, avfärgat i en ljust blå kulör. De två kronfästena pryds av utskurna dekorer med en egenartad virvelliknande form, avfärgade likt taket i övrigt. Profilerat listverk i ljusgrått och grått med en röd list i överkant.
LÄKTARUNDERBYGGNAD - Läktarunderbyggnadens vägg mot kyrkorummet samt mot söder och norr är byggda av ett skivmaterial som vitmålats. Grå bröstning nedtill med ljusare grå fält. I läktarunderbyggnaden finns på var sida om mittgången ett rum med fönster helt lika de fönster som finns i kyrkorummet.
KOR
GOLV - Röd heltäckningsmatta. Det förhöjda golvet innanför altarringen är täckt med samma sorts matta.
VÄGG - Lika långhuset.
INNERDÖRR - Dörren till sakristian är en enkeldörr med samma färgsättning och indelning som de redan nämnda dörrarna.
FÖNSTER - Förutom de ovan nämnda fönstren som delas med långhuset, finns ett bemålat fönster åt nordöst och ett åt sydöst, med blyinfattade glas. Dessa insattes 1951 och gjordes efter förslag av konstnären John Hedaeus. Målningarna i det sydöstra fönstret föreställer de fyra evangelisterna, i det andra fönstret finns Jesaja, Jeremia, Hesekiel och Daniel avbildade. Fönsterbågarna har samma form, avfärgning och uppbyggnad med kraftig mitt- och tvärpost som de övriga fönstren i kyrkorummet.
TAK - Lika långhuset.
FAST INREDNING
ALTARE - Det vitmålade altaret i trä är byggt 1818. Åt alla tre håll finns en vit rektangulär fyllning med guldfärgad list runt om. Mitt på den fyllning som vetter mot långhuset finns en rund tavla där det utskurna förgyllda korset, hjärtat och ankaret avtecknar sig mot grå, marmorerad botten. Tidigare var altaret försett med en utskuren strålande sol på samma plats. Solen ersattes enligt uppgift med symbolen för tro, hopp och kärlek 1924. På altaret en altarprydnad i form av ett litet kors i trä med den korsfäste Kristus.
ALTARUPPSATS - Altartavlan föreställer "Lärjungarna på väg till Emmaus" och målades av boråskonstnären John Hedaeus 1949. John Hedaeus har gjort sig känd för tak- och väggmålerier i flera kyrkor, förutom altartavla. En altartavla av hans hand, samtida med den i Redslareds kyrka, finns till exempel i närbelägna Revesjö kyrka. När Redslareds kyrka bemålades invändigt första gången, målades enligt uppgift en altaruppsats direkt på väggen, bestående av en nisch med tre pelare på var sida. Detta väggmåleri modifierades både 1903 och 1924 och målades sen över i samband med uppsättandet av Hedaeus verk. Tavlan sitter i en grå, matt ram som når upp till taklisten. På var sida om tavlan sitter en ljust gråmålad, breda pilaster, tillkomna samtidigt som tavlan. Pilastrarna har enkla kapitäl med lister i mörkare grått, gult och i överkant en röd list. Även utspringande listverk i en höjd strax ovan altaret, i samma färgsättning som kapitälet. Grå sockel. Två fristående, höga socklar i trä står på var sida om altaret och används som ställ för kandelabrar. Ljust grå med mörkare grå inslag.
SIDOALTARE - I samband med renoveringen 1949 anordnades ett sidoaltare vid korets södra vägg. På det enkla bordet i trä står ett förgyllt kors från 1903, som tidigare stod på huvudaltaret. Korset kompletterades enligt uppgift 1924 med en Kristusfigur i mässing. Altaret är placerat vid ett utspringande parti av väggen, som går ända upp i taket. Detta parti bör utgöra en murad rökkanal för en kamin som med all sannolikt stått på platsen tidigare.
ALTARRING - Den rundade altarringen i trä har en vitmålad, täckt barriär med halvfranska fyllningar som kantas av förgyllda listverk. Altarringen, som når väggen, har överliggare och knäfall i rött sammet.
BÄNKINREDNING - Öppen bänkinredning i två kvarter med tolv bänkar på varje sida. Bänkarna, som inte når väggen, är gråmålade med utskurna, rödmålade detaljer på de dekorativt formade gavlarna. Invändigt är bänkarna ljusare grå med grå bokbräda. På de relativt smala sittbrädorna ligger stoppade dynor, klädda i brunt tyg. På golvet längs mittgången förbinds bänkarna av en gråmålad tröskel, vilket troligen är en kvarleva från tiden då bänkarna hade dörrar. I samband med renoveringen under 1940-talets slut fanns det planer på att byta ut bänkarna, men av utformningen att döma har bänkinredningen som byggdes om vid renoveringen 1903 fått vara kvar. Vid mittgången är höga grå ljusbärare i trä fästa vid var tredje bänkrad. Bänkskärmarna är grå med ljusare grå fyllningar, den skarpt avskurna kanten mellan fyllning och ram har målats röd.
PREDIKSTOL - Den fyrkantiga predikstolen är placerad vid korets norra vägg och har rak trappa åt öster. Denna nyklassicistiska predikstol byggdes 1818 vid kyrkans uppförande och är målad i en ljus grå kulör med förgyllda detaljer. Korgens framsida mot söder pryds av en utskuren uppslagen bibel med orden "Saliga äro de som höra Guds ord och gömma det. Varen ordets görare och icke allenast hörare". Till höger om bibeln är ett förgyllt omegatecken målat och till vänster ett A, symboliserande begynnelsen och slutet. Bakom bibeln en utskuren palmkvist. Korgens hörn kantas av pilastrar med förgyllda räfflor. På korgens västra sida syns kalken, korset och ankaret, utskurna och förgyllda. Förgyllda listverk i korgens över- och underkant, upptill bildas även en fris av förgyllda guttae. Korgen står på en kvadratisk fot, avfärgad i en ljusgrå kulör. Invändigt är korgen grå. Den ljust gråmålade trappbarriären pryds upptill av kvadratiska, snedställda spjälor. Över och under spjälverket syns förgyllda lister. I överkant en ljusgrå egenartad våglikande dekoration som ser ut att var lövsågad. Förgylld kula upptill på barriären, på var sida av trappan, i höjd med trappans nedersta steg. Trappstegen täcks av en röd heltäckningsmatta. På väggen bakom predikstolen sitter i en förgylld ram troligen en äldre altartavla, föreställande Jesus på korset. På var sida om tavlan, ljusgrå pilastrar med förgyllda kannelyrer. Ljudtaket är fyrkantigt och avfärgat i ljusgrått med förgyllda detaljer likt korgen. På undersidan syns en trekantig symbolen med det allseende ögat. Runt ljudtakets underkant finns förgyllda guttae samt en lambrekäng föreställande tofsar. Takets huvliknande överdel pryds av ett förgyllt kors på kula med strålar.
ORGEL - Orgelfasaden från 1884 ritades enligt uppgift av arkitekt Ludvig Pettersson och byggdes samma år av Johannes Andersson från Långared. Fasaden i klassicerande stil är målad i en ljusgrå kulör. Tredelad med förhöjd mittsektion, synliga metallpipor i alla de tre, svagt spetsbågiga sektionerna. Upptill har varje sektion fått en spetsbågig siluett. Över piporna syns utskurna, växtliknande, förgyllda dekorationer mot blå botten. Förgyllda lister i överkant och kring de tre öppna fälten. Utskurna förgyllda, växtliknande dekorer förekommer även över det övre listverket tillsammans med fyra förgyllda lyror.
LÄKTARE - Orgelläktaren i väster bärs upp av åtta kvadratiska pelare, placerade i två rader på var sida om mittgången. Pelarna är ljusgrå med ett enkelt kapitäl med en mörkare grå och två röda lister. Bröstning med mörkare grå listverk. Läktaren har ett utspringande, rundat mittparti. Den täckta bröstningen är vitmålad och delas in i fält av balusterdockor med förgyllda detaljer. Förgyllda lister förekommer i de kraftiga listverken under och över dockorna, i det nedre verket syns även ett förgyllt tandsnitt. Mitt på det utspringande partiet har ett rökelsekar målats.
SPECIFIKA INVENTARIER
DOPFUNT - Dopfunten i ek från 1919 är nationalromantisk till stilen. Fyrkantig form med avfasade hörn. Skaftets tre indragna partier har smyckats rikligt med bland annat utskurna kors och pärlstavar, en ornamentik inspirerad av det fornsvenska och romanska formspråket.
NUMMERTAVLA - Två rektangulära tavlor är fästa i väggen vid korfönstren. Förgylld ram och skuren, förgylld lyra upptill.
Fasadkulör (2004): Vit
Antal våningar (2004): 01, 03
Byggnadsdel (2004): Kor - Fullbrett, Kor - Polygonalt, Kors - På kula, Kor - Öster, Sakristia - Norr, Torn - Väster
Inventeringsår 2005
REDSLAREDS KYRKA är en vitputsad, nyklassicistisk stenkyrka med långhus och tresidigt kor åt öster, vidbyggd sakristia i norr och stentorn i väster. Kyrkplatsen kan vara från medeltiden. Den första kända kyrkan är en träkyrka uppförd under 1600-talet och nedbrunnen omkring 1675. Strax därefter uppfördes en ny stenkyrka. År 1818 skedde en radikal ombyggnad av 1600-talskyrkan, stora delar nedrevs och kyrkan breddades och förlängdes åt öster samtidigt som den nuvarande sakristian uppfördes. Kyrkan målades invändigt första gången år 1835. År 1858 fick kyrkan i huvudsak sitt nuvarande utseende då tornet byggdes och långhuset förlängdes åt väster. Då tillkom också läktaren. För ombyggnadsritningarna svarade Stockholmsarkitekten Johan Fredrik Åbom och byggmästaren var Andreas Pehrsson från Erikstorp i Bollebygd, från den kända kyrkobyggarsläkten i Sandhult.
En större reparation utfördes 1903. Kyrkan putsades utvändigt och bänkarna ombyggdes, varvid bänkdörrarna också avlägsnades. Därtill målades kyrkan såväl ut- som invändigt.
Kyrkan restaurerades 1924. Tornspiran renoverades och täcktes med kopparplåt och samtidigt omputsades fasaderna. Nytt tegel lagdes på vissa delar av långhustaket. Invändig ommålning i ljus färgton och inläggande av nytt golv ovanpå det andra. Ny kamin insattes. Kors och kula nyförgylldes.
Korfönster med patinerat glas insattes 1943. År 1945 byggdes ett pannrum under södra delen av koret med täckt trappnedgång från utsidan.
Kyrkan omändrades invändigt 1947 efter ritningar av Göteborgsarkitekten Sigfrid Ericson, då sidogångar upptogs och värmeledning med lågtrycksånga installerades. År 1949 renoverades kyrkan invändigt efter förslag av samme arkitekt. Taket målades då i blåaktig färgton, väggarna avfärgades vita och taklisten ommålades i befintlig färg. Bänkarna målades i en gråaktig kulör och altarringen omkläddes. Altartavlan, föreställande "Lärjungarna på väg till Emmaus", utfördes av Boråskonstnären John Hedaeus. Det förgyllda korset från 1903 som tidigare prytt altaret flyttades till ett nytt dopaltare, placerat vid korets södra vägg. Det finns anledning att tro att dopaltaret iordningställdes där det tidigare funnits en kamin, som alltså ersattes med värmeledning 1947. Kyrkan fick också elektriskt ljus vid samma renovering. 1951 insattes glasmålningar i koret efter förslag av den ovan nämnde konstnären Hedaeus.
Fasaderna omputsades utvändigt 1955.
Kyrkan ombyggdes invändigt 1995 efter förslag av arkitekten Lars Redegard. Fem bänkpar avlägsnades och läktarunderbyggnader tillkom. Året därpå utfördes en utvändig fasadrenovering. En ramp uppfördes 1997 invid kyrkans västra ingång.
På grund av svampangrepp i bjälkarna och golvet under koret genomgick kyrkan en invändig renovering under år 2005.
År 1818 Fast inredning - predikstol
Predikstolen byggs
År 1818 Fast inredning - altare
Altaret byggs
År 1818 Nybyggnad
År 1835 Underhåll - målningsarbete, interiör
Kyrkan målas invändigt för första gången, bland annat målas en altartavla direkt på väggen över altaret.
År 1849-1851 Fast inredning - orgel
En orgel byggs
År 1857-1858 Fast inredning - läktare
Läktare tillkommer
Byggmästare: Andreas Pehrsson
År 1884 Fast inredning - orgel, orgelfasad
Arkitekt: Ludvig Pettersson
År 1884 Fast inredning - orgel, orgelverk
Orgelbyggare: Johannes Andersson
År 1895 Teknisk installation - värme
Kamin sätts in
År 1903 Underhåll - omputsning
Utvändig omputsning
År 1903 Underhåll
Kyrkan ommålas ut- och invändigt. En ny altartavla målas direkt på väggen över altaret.
År 1903 Fast inredning - bänkinredning
Den slutna bänkinredningen ersätts med nya öppna bänkar.
År 1919 Specifika inventarier - dopfunt
Ny dopfunt i ek
År 1924 Underhåll
Kyrkan ommålas ut- och invändigt, bland annat ändras altarmålningen på väggen över altaret på nytt. Kors och kula på tornet omförgylls.
År 1924 Fast inredning - altare
En strålande sol på altarets framsida ersätts med i trä utskurna symboler för tro, hopp och kärlek.
År 1945 Teknisk installation - värme
Värmepanna installeras i nytillkommet pannrum under koret med utvändig trappa i söder.
År 1947 Fast inredning - bänkinredning
Bänkarna kortas av på sidorna så att sidogångar bildas
Arkitekt: Sigfrid Ericson
År 1949 Specifika inventarier - altartavla
Ny altartavla
Konstnär: John Hedæus
År 1949 Fast inredning - altare
Ett dopaltare tillkommer i söder där det tidigare stått en kamin
Arkitekt: Sigfrid Ericson
År 1949 Underhåll
Kyrkan ommålas invändigt och altarringen omkläs.
Arkitekt: Sigfrid Ericson
År 1951 Ändring - ombyggnad, fönster
Ändring - ombyggnad, fönster - Korfönster med bemålade glas sätts in
Konstnär: John Hedæus
År 1955 Underhåll - omputsning
Utvändig omputsning
År 1995 Fast inredning - bänkinredning
Fem bänkpar borttas
Arkitekt: Lars Redegard
År 1996 Underhåll - omputsning
År 1997 Ändring - tillgänglighetsanpassning
En ramp uppförs vid västra ingången
År 2007-2010 Underhåll - fönster
Fönsterrenovering av samtliga fönster, målning med linoljefärg i en grå kulör
År 2007 Underhåll - exteriör
nertagning och omputsning på västra och södra sidan av tornet, ommålning av taklist, tornluckor, dörrar, nytillverkning av tre tonrluckor
År 2011 Underhåll - takomläggning
Byte av plåt på lanternin och spira
År 2011 Underhåll - exteriör
Ommålning av blindfönster, takfot och panel på lanternin, förgyllning av kors och kula
År 2017 Underhåll - exteriör
Utvändig putsrenovering och avfärgning, målning av fönster, portar, luckor mm
Antikvarisk-topografiska arkivet, Stockholm
Regionmuseum Västra Götalands arkiv .
Olofsson, R och Larsson, C. (1958) "Redslareds kyrka". Kyrkobeskrivningsblad. .
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka
Öppna på kartan Fler i kategorin