Motivering (skydd): GÄLLAREDS KYRKA ligger högt på medeltida kyrkplats, omgiven av hagmark samt ett kuperat skogsområde, i nordöstra delen av Falkenbergs kommun. Den gamla prästgården några hundra meter väster om kyrkan fungerar idag som hembygdsgård. Den ovala kyrkogården genomkorsas av grusade gångar och inhägnas av gräsbevuxna fogade stenmurar, kantade av trädrader. Tredelad smidesgrind med höga vitputsade stolpar krönta av stenklot i söder samt mindre smidesgrind i väster. Bland gravvårdarna märks äldre gravstenar från 1600-talet.
Den vitputsade stenkyrkan härrör i sina äldsta delar från äldre medeltid men ombyggdes 1831 efter ritningar från Överintendentsämbetet genom förlängning med en halvrund koravslutning åt öster. De äldre murarna i västpartiet skall, med undantag av delar av västgaveln, ha brutits ned vid ombyggnaden och uppförts tunnare på den äldre grunden. I byggnadens västra del ingår således delar av en äldre stenkyrka, troligtvis av medeltida ursprung. Det smalare tornet i väster tillkom 1856 efter ritningar av arkitekt Johan Adolf Hawerman. Tornet har en arkitektoniskt artikulerad västportal, horisontella våningsband och kröns av en huv med lanternin. 1955 insattes nya fönster, tornluckor och port i väster. Kyrkan representerar de medeltida kyrkor som på 1800-talet successivt ombyggdes till nyklassicistiska sockenkyrkor och präglas helt av 1800-talets förändringar.
Den välbevarade interiören präglas av 1800-talets nyklassicism. Väggarna är vitputsade och trätunnvalvet har bemålade takrosetter. Predikstol (1861) och altaruppsats (1862) i nyklassicistisk stil är utförda av Mjöbäckssnickaren Johannes Johansson. Skranket invid predikstolen är ovanligt. Bänkinredningen ombyggdes 1923, med bibehållande av äldre dörrar och skärmar. Vid sidan av den nyklassicistiska inredningen återfördes 1935 äldre inventarier i kyrkorummet, bl a altaruppsats och predikstol i barockstil från 1651. Orgelfasaden är senare utbytt. Läktarunderbyggnader tillkom i början av 1970-talet. Den medeltida dopfunten är daterad till 1300-talets början, och minner tillsammans med flera senmedeltida inventarier om kyrkans långa historiska kontinuitet.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: - Kyrkogårdens murar, grindpartier, trädrader och grusade gångar.
- Det medeltida murverket utgör i sig ett omistligt historiskt dokument.
- Dekorationsmåleriet på innertaket.
- Den välbevarade fasta inredningen sedan byggnadstiden: Predikstol och altaruppsats, med altarkors på ursprunglig plats, altare, altarring, bänkinredning och skranket invid predikstolen.
- Den medeltida dopfunten och äldre inventarier från medeltid och 1600-tal.
Inventeringsår (2002)
Se ovan : Historik - hämtad från Sockenkyrkorna. Kulturarv och Bebyggelsehistoria / RAÄ:s Byggnadsregister
Inventeringsår (2002)
Kyrkan ligger i samhällets utkant med omgivande hagar samt ett kuperat skogsområde. Framför kyrkan i söder finns en grusad plan för parkering.
KYRKOGÅRDEN
Huvudentrén är placerad i söder med 3 st svarta smidesgrindar, varav den mellersta är en dubbelgrind. Grindarna har höga kraftiga grindstolpar. De är murade med en kraftig spritputs i bruten vit kulör och har slätputsade hörn. Överst ligger en natursten samt en rund kula. Kyrkan kringgärdas av en gräsbeväxt, slät, naturstensmur med grå fog. Muren är rund i sin form, vilket innebär att kyrkogården är oval. Runt kyrkan växer planterade trädrader. En ingång med smidesgrind och grindstolpar lika de i söder finns även i väster.
Runt kyrkan växer gräs. Grusade gångar leder fram till och runt om kyrkan. Gravvårdarna är placerade i N-S riktning. Några är s.k. singelgravar med naturstenskarm och några gravar med staket samt järnkors och äldre gravstenar från 1600-talet finns på kyrkogården. Träbänkar och lyktstolpar med kopparlyktor med blyinfattat gult glas samt belysningsarmatur finns utplacerade på kyrkogården.
I sydväst vid huvudentrén finns en EKONOMIBYGGNAD med spritputsade vita fasader. Byggnaden har ett sadeltak täckt med 1-kupigt lertegel. En enkeldörr med träpanel, fönster med blyspröjsade glas, och brunmålade träbågar samt solbänk av svart sten. I söder finns ett 2-luftsfönster. Byggnaden har brunmålade takfotslister samt vindskivor. I norr finns en brunmålad pardörr av trä.
Inventeringsår 2001
FÖRSAMLING 1995 - GÄLLARED
BEFOLKNINGSTAL - 1805: 627, 1900: 887, 1995: 466
FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken.
LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan ligger högt i norra utkanten av bebyggelsen med skolan liggande i anslutning. Bebyggelsen är belägen i anknytning till Lillån, som i söder ansluter till Ätran. Gamla Prästgården är idag hembygdsgård några hundra meter väster om kyrkan. Landskapet utgörs till största delen av skogsbygd med öppen odlingsmark främst i dalgångarna. På sina håll förekommer ett mycket ålderdomligt odlingslandskap typiskt för skogsbygden, med små terränganpassade, kraftigt stenbundna tegar samt odlingsrösen och stengärdesgårdar. Ett bra exempel är Berg, knappt två kilometer sydväst om Gällared, som är förklarat som riksintresse. Förutom ovan nämnda kan miljön även uppvisa delvis ännu hävdade ängsmarker samt gårdsbebyggelse av hög ålder.
RASERAD KYRKA / RUIN -
DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - Murad rektangulär långhuskyrka med en utbyggd halvcirkelformad sakristia i öster och ett smalare torn i väster. I byggnadens västra del ingår delar av en stenkyrka troligen från äldre medeltid. Äldre lantmäterimaterial indikerar att kyrkan ursprungligen haft ett smalare kor i öster, vars östliga avslutning dock är osäker (Jansson). År 1831 genomfördes en ombyggnad av kyrkan. ÖIÄ:s ritning gällde en östförlängning till ett rektangulärt långhus med halvrund utbyggnad i öster, avdelad i sakristia och magasin. Ritningen följdes i huvudsak, men de gamla tjocka murarna skall ha brutits ner, förutom västgaveln. I västpartiet uppfördes nya, tunnare murar på gammal grund, vilket ökade kyrkorummets bredd. Västtornet tillbyggdes 1856, efter ritningar av arkitekt Johan Adolf Hawerman.
EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Kyrkan är utvändigt vitputsad och har stora rundvälvda fönsteröppningar. Det något senare tillkomna tornet har en arkitektoniskt artikulerad västportal, horisontella våningsband samt kröns av en huv och lanternin. Huvudingångar genom tornets bottenvåning samt mitt på långhusets sydsida. Interiören präglas av nyklassicismens formspråk. Väggarna är vitputsade och trätunnvalvet, som nedtill avslutas med en markerad taklist, är målat i ljus färg. Altaruppsatsen är tillika med predikstolen nyklassicistiska arbeten från 1862 och tillverkade av Johannes Johansson i Mjöbäck (en äldre altaruppsats och predikstol, bägge från 1651, finns också i kyrkan).
ÖVRIGA UPPLYSNINGAR - Kyrkan har även flera medeltida inventarier, t.ex. ett triumfkrucifix, ett par medeltida träskulpturer samt en dopfunt av gotländsk kalksten.
Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2001.
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrkomiljö
Öppna på kartan Fler i kategorin