Motivering (skydd): TRÄSLÖVS KYRKA är belägen i Träslövs kyrkby, i Varbergs östra utkanter. Kyrkan ligger tydligt exponerad på en flack höjdsträckning på norra sidan av landsvägen mellan Varberg och Hunnestad, med vida vyer över ett öppet landskap. I anslutning till kyrkan ligger prästgård och f d kyrkskola (1800-tal). Till anläggningen hör ett samtida bårhus uppfört i stil med kyrkan samt en yngre vaktmästeribyggnad.
Kyrkogården kringgärdas av en stenmur med smidesgrindar. En ung trädrad växer innanför muren. Gravvårdar finns på samtliga sidor runt kyrkan med det största gravvårdsområdet i väster. Gravkvarteren är gräsbevuxna och saknar gångar. Även den yngre, södra kyrkogården på andra sidan vägen kringgärdas av en stenmur med innanförliggande trädrad.
Kyrkan uppfördes 1850 i nyklassicistisk stil och ersatte en medeltida föregångare, ca 2 km nordost om den nuvarande, som revs 1851. Stenkyrkan består av ett rektangulärt långhus med halvrunt korparti i öster och torn i väster med flack huv och en smäcker hög lanternin med fönster och kort spira. Kyrkobyggnadens vitputsade fasader artikuleras med hörnpilastrar och gesimser. Murarna genombryts av rundbågiga fönsteröppningar och har klassicerande omfattningar runt ljudluckor och portaler. Exteriören i tidstypisk stram klassicism är välbevarad sedan byggnadstiden.
Kyrkorummet täcks av ett trätunnvalv, indelat i fält av tvär- och längsgående träribbor, som är karaktärsskapande för interiören. Interiören har en nyklassicistisk prägel, där stora delar av inredningen som är målad i vitt och guld härrör från byggnadstiden. Altaruppsatsen med rundbågigt överstycke och klassicerande drag dominerar korpartiet. Den inramar en altartavla föreställande korsfästelsen, som skänktes till den nuvarande kyrkans föregångare i början av 1700-talet. I klassicerande stil är även, läktaren, psalmnummertavlorna och altarringen. Orgelfasaden härrör troligen från en Söderlingorgel från 1857, om- och tillbyggd av orgelbyggare Molander 1886. Predikstolen är utförd i gustaviansk stil. Den öppna bänkinredningen är senare ombyggd. Korbänken i söder är troligen ursprunglig. Från kyrkans äldre föregångare överfördes den sjusidiga dopfunten från 1600-talet, skuren i ek. I koret finns glasmålningar. Läktarunderbyggnader tillkom 1966. Den nuvarande färgsättningen med gula väggar och gråblått tak tillkom 1988. De främre bänkskärmarna borttogs 2004.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: - Kyrkogårdens stenmurar, smidesgrindar och trädrader.
- Kyrkans sedan byggnadstiden välbevarade exteriör.
- Den välbevarade fasta inredningen från byggnadstiden.
- Dopfunten från 1600-talet.
- Orgeln
Inventeringsår (2002)
Se ovan : Historik - hämtad från Sockenkyrkorna. Kulturarv och Bebyggelsehistoria / RAÄ:s Byggnadsregister
Inventeringsår (2002)
Träslövs kyrkoanläggning ligger på norra sidan av landsvägen mellan Varberg och Hunnestad och har begravningsområden på båda sidor av vägen.
Norra kyrkogården med kyrkobyggnaden kringgärdas av en kallmurad stenmur med öppningar med stenstolpar och smidesgrindar i söder (huvudentré till kyrka och kyrkogård) och sydvästra hörnet. Det finns även en öppning i muren mot en vaktmästeribyggnad i norr, dock utan grindar. En nyplanterad trädrad växer innanför muren. Kyrkogårdens träd härrör främst från år 1998 och framåt. Tidigare bestod trädrader och alléer främst av oxel, men utgörs nu av bohuslind och avenbok. Bortsett från trädraden finns på norra kyrkogården ett flertal vintergröna buskar och en stor kastanj, belägen väster om kyrkan. På norra kyrkogården finns gravar på samtliga sidor runt kyrkan men det största gravvårdsområdet ligger väster om kyrkan. Gravvårdarnas utformning varierar men resta stenar i liggande rektangulärt format dominerar, med en liten ramkant runt växtbädden framför stenen. På kyrkogården finns ett flertal högresta gravstenar men få större ramgravar. Gravkvarteren är gräsbevuxna och saknar gångar inom kvarteren. Gräs växer ända upp mot kyrkans grund. Huvudgångarna är asfalterade med svart asfalt.
I muren runt den norra kyrkogården finns en bredare öppning mot en vaktmästeribyggnad med rödmålade träfasader, belägen norr om begravningsområdet. På gårdsplanen finns möjlighet för uppläggning av jord m.m.
Ett gravkapell ligger i nordvästra hörnet av norra begravningsområdet. Byggnaden har vita, putsade fasader.
Södra kyrkogården kringgärdas av en hög kallmurad stenmur med öppningar försedda med smidesgrindar mot norr samt i sydvästra hörnet mot en parkering. Innanför muren växer en trädrad av i huvudsak oxel. Inom området finns ett stort antal parkväxter, buskar och träd, bl.a. en allé i nord-sydlig riktning centralt belägen i området. Grönskan inom kyrkogården förstärks av ett lövskogsparti beläget söder om kyrkogården. Gravvårdarnas utformning varierar men resta stenar i liggande rektangulärt format dominerar, med en liten ramkant runt växtbädden framför stenen.
En stor asfalterad parkering finns sydväst om kyrkan med stentrappor upp mot vägen i nordöstra hörnet.
Inventeringsår 2002
FÖRSAMLING 1995 - TRÄSLÖV
BEFOLKNINGSTAL - 1805: 1103, 1900: 1974, 1995: 5148
FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken. Varbergs slottsförsamling införlivad i början av 1840-talet.
LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan är belägen strax intill vägen, norr om den huvudsakliga bebyggelsen i Träslöv. Pastorsexpeditionen återfinns ett par hundra meter öster om kyrkan, församlingsgården ligger i sydväst, också den vid vägen. Träslöv består idag främst av villabebyggelse i Varbergs östrautkanter. Socknen består till största delen av öppna odlingsmarker. Den gamla kyrkan, idag ruin, ligger enskilt tillsammans med Klockaregård och skola knappt två km nordost om den nuvarande kyrkan.
RASERAD KYRKA / RUIN - I: belägen på annan plats (TRÄSLÖVS KYRKORUIN). Murad gråstenskyrka, sannolikt från äldre medeltid, med romansk planform bestående av ett rektangulärt långhus med smalare, absidförsett kor. I väster ett stentorn, sannolikt sekundärt tillfogat. Framför tornet i väster fanns ett vapenhus i korsvirke. Kyrkan hade medeltida tegelvalv, åtminstone i koret. Kyrkan revs på 1850-talet. Murarna nedbröts dock ej fullständigt, utan några skift av murverket är fortfarande synliga ovanför markytan.
DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - II: Den nuvarande stenkyrkan är uppförd 1850 och består av ett rektangulärt långhus med halvrund koravslutning i öster och i väster ett torn. Korpartiet innefattar även ett sakristieskrank. Vid restaurering 1966 tillkom inbyggnader under västläktaren, däribland nytt utrymme för sakristia.
EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Kyrkan är byggd i tidstypisk klassicerande stil. Den är utvändigt vitputsad och murarna genombryts av rundvälvda fönsteröppningar. Tornet i väster har en flack huv med reslig lanternin med kort spira. Fasaderna artikuleras med hörnpilastrar, gesims och klassiska omfattningar till ljudöppningar och portaler. Huvudingångar genom tornets bottenvåning, samt mitt på långhusets sidor. Det vitputsade kyrkorummet täcks av ett flackt trätunnvalv, dekorerat med tvär- och längsgående ribbor. Altaruppsats och predikstol är nyklassiska arbeten från 1800-talets andra hälft.
Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2001.
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrkomiljö
Öppna på kartan Fler i kategorin