Motivering (skydd): KUNGSÄTERS KYRKA är belägen mellan sjöarna Fävern och Oklången i Kungsäters dalgång i nordöstra delen av Varbergs kommun. Kyrkan utgör tillsammans med en medeltida kyrkoruin, prästgård, församlingshem och en f d gästgiveribyggnad ett äldre sockencentrum. Sydost om prästgården står en faluröd ekonomibyggnad, kringgärdad av en stenmur. Nordöst om kyrkan ligger en gulmålad vaktmästeribyggnad (1988).
Kyrkogården sluttar åt väster och kringgärdas av en kallmurad stenmur som kantas av trädrader. Träd kantar även kyrkogårdsgångarna. Huvudentrén till kyrkan och kyrkogården finns i söder, mittemot församlingshemmet. I muröppningen finns en smidesgrind flankerad av stenstolpar. Den yngre kyrkogården i väster har en öppning i söder.
Kyrkan uppfördes i tegel 1881 efter ritningar av Stockholmsarkitekten Emil Langlet. Kyrkan är en av två centralkyrkor av arkitekten i Halland och byggdes av Skövdebyggmästaren P J Pettersson, som också byggde centralkyrkorna i Snöstorp (Halland), Beateberg och Tranemo (Västergötland). Kyrkan invigdes 1891 och ersatte en medeltida föregångare strax intill den nya kyrkplatsen. Kungsäters kyrka är en av tolv centralkyrkor i landet av Langlet, varav en av endast två med åttasidig planform. I exteriören finns växelvis fyra breda gavlar och fyra trapptorn med fyrkantig planform. Arkitektens ursprungliga tanke att i fasaderna kontrastera granitblock mot det gula fasadteglet frångicks och fasaderna putsades delvis och avfärgades i en ljus kulör. Tegelpartierna är på nygotiskt vis dekorerade med friser och blinderingar. Muröppningarna är formade som något spetsiga rundbågar, en influens från den arabiska arkitekturens formförråd. Över kyrkans mitt finns ett klocktorn med vitmålade fasader i trägotik. Under klocktornet skjuter fyra breda vitmålade takkupor ut i stället för den stora sedvanliga lanterninen som är typisk för arkitektens andra centralkyrkor. Tornspiran, turellerna och de brutna takfallen har kopparplåttäckning. Tornets mindre kyrkklocka är från 1693. Stilblandningen är typisk för arkitekten och exteriören är i det närmaste oförändrad sedan byggnadstiden.
Kyrkan målades för första gången interiört 1896-97. Pelarna marmorerades, bänkarna målades i ekimitation och taket i en brunaktig kulör, en färgsättning som var typisk för 1890-talets nygotik. Dagens färgsättning från 1998-99 utfördes i enlighet med den ursprungliga. Trots senare förändringar har interiören bibehållit den ursprungliga karaktären. Innertaket är dekorerat med åtta målade medaljonger, fyra ursprungliga och fyra från 1934 av konservatorn C O Svensson. I den tältformade mittsektionen finns en takrosett av trä. Innertak, torn och läktare bärs upp av kraftiga marmoreringsmålade träkolonner med kapitäl av morisk kamtyp. Altare, altaruppsats, predikstol, orgelfasad samt troligen dopfunten härrör från byggnadstiden. Altaret har ursprunglig uppställning mot norra tvärgaveln och altartavlan målades av prästsonen från Kungsäter Philip Lindström, och monterades i altaruppsatsen inför invigningen 1891. I söder finns en tresidig orgelläktare med orgelverk (1955) med ursprunglig fasad från 1884 års Molanderorgel. Korfönstrens glasmålningar insattes 1924.
Det utskjutande väggpartiet bakom predikstolen tillkom 1960 då den bakomliggande sakristian i det nordvästra tornet byggdes ut. Då tillkom också den nuvarande bänkinredningen och bänkarna i mittkvarteren är sedan dess vända mot altaret, i stället för som ursprungligen koncentriskt riktade mot kyrkans mitt. På den sydöstra väggen hänger ett altarförstycke från den gamla kyrkan, skuren i hög relief med keruber och akantusdekorationer.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: - Kyrkogårdens murar, grindar och trädrader.
- Den välbevarade exteriören.
- Den trots senare tillägg välbevarade interiören.
- Korfönstrens glasmålningar.
- Altarförstycket
Inventeringsår (2002)
Se ovan : Historik - hämtad från Sockenkyrkorna. Kulturarv och Bebyggelsehistoria / RAÄ:s Byggnadsregister
Inventeringsår (2001)
Kyrkogårdstomten sluttar mot väster och nordväst. Den kringgärdas av en kallmurad stenmur uppförd av flata hällar. Innanför muren växer en trädrad av bl.a. hamlade lindar. Trädrader finns även utefter kyrkogårdens gångstigar. Kyrkogården har utvidgats mot norr och väster.
Huvudentrén till kyrkan och kyrkogården ligger i söder mittemot församlingshemmet. Muröppningen har stenstolpar med spetsig topp i vilka en pargrind av svartmålat smide hänger. Grindstolparna i södra öppningen till den yngre kyrkogården i väster har rakt avslutade toppar.
Kyrkogårdsgången från södra entrén till huvudentrén och till läktarentréerna/sidoentréerna är belagda med danska sjöstensplattor. Övriga gångar är grusade.
Gravvårdarna ligger i Ö-V riktning. Gravvårdsstenarna är i huvudsak små, med små odlingsytor framför. Gravområdena väster och öster om kyrkan avgränsas med häckar. 2 st stora guldregnsbuskar växer norr om kyrkan. Rododendronbuskar är planterade vid hörnet mot NNO. Buskar är även planterade i NÖ och i SÖ hörnet. Enar växer i SSV och SSO. På gravvårdsområdet SO om kyrkan står en Ornäsbjörk.
Kyrkogårdens belysning utgörs av svartmålade stolpar med runda kulor av klart glas.
Nordöst om kyrkan ligger en vaktmästeribyggnad från år 1988 träfasad i ljusgul kulör. En asfalterad parkering ligger i SO, öster om församlingshemmet. Här låg förr en skolbyggnad.
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrkomiljö
Öppna på kartan Fler i kategorin