Motivering (skydd): GRIMETONS KYRKA är belägen på medeltida kyrkplats i Grimetons kyrkby, drygt en mil öster om Varberg. Ett stycke öster om kyrkan ligger godset Torstorp, vars ägare under lång tid innehade patronatsrätt. Grimeton utgör riksintresse för kulturmiljövården med ett odlingslandskap som präglas av tiden efter laga skiftet, ett stort antal delvis unika förhistoriska gravanläggningar, storgårdar med välbevarad klassicistisk bebyggelse samt kyrkbyn. I kyrkomiljön ingår församlingshem inrymt i en äldre skolbyggnad (1865), prästgård (1868) samt prästänkebostad (1800-tal). Till anläggningen hör bårhus (1980-tal) och vaktmästarkontor (1990-tal).
Kyrkogården kringgärdas av en låg kallmurad skalmur som genombryts av smidesgrindar och som kantas av trädrader. Kyrkogården har en rundad form åt sydost och genomkorsas av grusade gångar. Trädalléer finns i öster och söder. En senare tillkommen kyrkogård ansluter i norr och inhägnas även den av en stenmur med smidesgrindar.
Kyrkans äldre byggnadshistoria är oviss. Medeltida murverk ingår sannolikt i kyrkans västra del. Enligt uppgift skall kyrkan ha ombyggts 1674. År 1800 utvidgades kyrkan österut genom att korsarmar och ett nytt kor byggdes efter ritningar av Olof Tempelman. Tornet tillkom 1919, efter ritningar av Axel Lindegren. Den nuvarande stenkyrkan består av ett rektangulärt långhus med halvrunt korutsprång i öster, breda tvärarmar i långhusets östra del samt torn i väster som kröns av en högrest kopparklädd kupolhuv med sluten lanternin. De vitputsade murarna genombryts av stora rundbågiga fönsteröppningar. Västportalen har en naturstensomfattning med rundbågeformat överstycke med kvaderstensdekoration och korsarmsgavlarna har klassicerande portalomfattningar. Korsarmar och långhus täcks av tegeltäckta sadeltak. Exteriören präglas helt av ombyggnaden år 1800 samt 1919 års torntillbyggnad.
Kyrkorummets interiör präglas av 1800-talets ombyggnad samt av 1919 års fasta inredning. Långhusväggarna är vitputsade och murarnas ojämna struktur är väl synlig. Taket utgörs av ett trätunnvalv med målade takrosetter. Golvet i kyrkorummet utgörs av mönsterlagt tegel. Den fasta inredningen härrör i huvudsak från renoveringen 1919 efter Axel Lindegrens ritningar; altaret, altarringen, korskranket, sakristieskranket och bänkinredningen. I altaruppsatsen från 1919 sitter en 1700-talsmålning som anses vara en van Dyck-kopia av H S Sommer. Den nuvarande färgsättningen tillkom 1995-96.
Bland kyrkans äldre inventarier märks ett parti av en äldre läktarbröstning på den norra väggen och predikstolen från 1700-talet. Ett par av evangelisterna skurna i trä härrör från en äldre altaruppsats. Basunängeln är från 1700-talet och orgelfasaden härstammar från en äldre orgel från 1835. Dopfunten av ek är tillverkad av en lokal snickare. I samband med renoveringen 1995-96 insattes en medeltida dopfunt i vapenhuset. Läktarunderbyggnaderna är från senare tid.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: - Kyrkogårdens murar, smidesgrindar, trädrader, alléer och grusade gångar.
- Det medeltida murverket utgör i sig ett omistligt historiskt dokument.
- Kyrkans sedan 1919 välbevarade exteriör.
- Den fasta inredningen från 1919.
- Äldre inventarier
- Den medeltida dopfunten.
Inventeringsår (2002)
Se ovan : Historik - hämtad från Sockenkyrkorna. Kulturarv och Bebyggelsehistoria / RAÄ:s Byggnadsregister
Inventeringsår (2002)
Grimetons kyrka är belägen i Grimetons socken, drygt en mil öster om Varberg, i Varbergs kommun. Kyrkan ligger i Grimetons kyrkby med en prästgård intill kyrkan. Strax nordost om kyrkan ligger Torstorps gård, till vilken kyrkan tidigare var patronatskyrka.
Samhället ligger intill kyrkan med en del äldre kvarter samt senare tillkommen bebyggelse. Prästgården ligger i söder. Framför kyrkan i väster finns en asfalterad väg med en grusad parkeringsplats. Här finns också ett bisättningsrum samt en ekonomibyggnad för vaktmästarna. Vaktmästeriet är byggt på 1990-talet, bisättningsrummet troligen på 1980-talet.
BISÄTTNINGSRUMMET har fasader med en gråblå träpanel, sadeltak med betongtegel, träpelare på hörnen, sidogångar i N och S, samt en glasad del i öster, dekorerad med utskurna trädetaljer.
EKONOMIBYGGNADEN har fasader med lockpanel målad i gul kulör med gröna knutar och vita vindskivor. Sadeltak täckt med lertegel. Garagedörrar, enkeldörrar samt 1-luftsfönster.
PRÄSTGÅRDEN: Nuvarande manhusbyggnaden är uppförd 1868 och innehåller en bostad om 400 kvadratmeter. Prästgården är klassad som kulturhistoriskt värdefull byggnad. Tomten omfattar 12 000 kvadratmeter och är omgiven av en stengärdesgård. Den röda byggnaden söder om gårdsplanen är f.d. prästänkebostad, uppförd under tidigt 1800-tal. 1977 inreddes bottenvåningen till garage.
FÖRSAMLINGSHEMMET: Huset består av f.d. Mellanskolan, ett hus som ursprungligen torde vara byggt 1865. I slutet av 1960-talet köptes huset från Himledalens kommun för den symboliska summan 100 kr. Invigningen skedde den 25/10 1970. Byggnadens tvärställda del i två plan är ca 10 år yngre än huset för övrigt. Denna del tillbyggdes i mitten av 1870-talet för att bereda plats för en småskola med slöjdsal ovanpå.
KYRKOGÅRDEN
Huvudingången till kyrkan med smidesgrind och grindstolpar av natursten är placerad i väster. Kyrkan kringgärdas av en ganska låg kallmurad skalmur. Runt kyrkan finns planterade trädrader.
Fram till kyrkan och runt kyrkan samt ut i kvarteren går grusade gångar. Gravvårdarna är lagda från N-S och en del är s.k. singelgravar, några äldre järnkors finns samt gravhällar. Innanför huvudingången finns 2 st lyktstolpar, i äldre modell, av svart smidesjärn med glaslyktor. I den sydöstra delen är kyrkogården något rundavslutad. Här finns en samling äldre gravvårdar med namnen Aurelius, Bexell, Thomaeus och Wolffradt. I öster finns också en enkel smidesgrind med grindstolpar. Utanför grinden finns en trädallé med grusad gång. Här finns också en gravkulle med en större grav. Även i söder finns en allé som sträcker sig mot den grusade gången. Ingen ingång finns i söder.
Norr om kyrkan finns en senare tillkommen kyrkogård. Den har en jämnare och tätare lagd mur. 2 st smidesgrindar med grindstolpar finns i väster. Formklippta buskar och träd finns även på den nyare kyrkogården.
Inventeringsår 2002
FÖRSAMLING 1995 - GRIMETON
BEFOLKNINGSTAL - 1805: 562, 1900: 922, 1995: 722
FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken.
LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan ligger på en svag förhöjning, i norra utkanten av Grimeton och ett stycke väster om godset Torstorp, vars ägare under lång tid innehade patronatsrätt. Gamla prästgården med pastorsexpedition är belägen centralt i byns korsväg. Kyrkan och bebyggelsen ligger centralt i det öppna odlingslandskapet, som dominerar i västra delen av socknen. I öster består landskapet mest av skogsmark. Grimeton ingår i riksintresse med ett odlingslandskap som präglas av tiden efter laga skiftet, stort antal delvis unika förhistoriska gravanläggningar - bl.a. järnåldersgravfältet vid Broåsen på gränsen mot Gödestads sn - storgårdar med välbevarad klassicistisk bebyggelse samt inte minst kyrkbyn.
RASERAD KYRKA / RUIN -
DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - Murad stenkyrka med korsformig grundplan bestående av ett rektangulärt långhus med halvrunt korutsprång i öster, breda tvärarmar i långhusets östra del (sakristian inrymd bakom en skärmvägg i norra korsarmen) samt i väster ett torn. Kyrkans byggnadshistoria är komplicerad och något oklar. Möjligen ingår ännu partier av en medeltidskyrka i väster. Enligt uppgift skall kyrkan ha ny- eller ombyggts i samband med att Hermann Wolffradt på Torstorp erhöll patronatsrätt 1674 i Grimetons pastorat, som förutom Grimeton även omfattade Rolfstorp. År 1800 utvidgades kyrkan österut genom att korsarmar och ett nytt kor byggdes, på bekostnad av patronus Carl Otto Wolffradt och efter ritningar av arkitekt Olof Tempelman. Tornet tillkom 1919, efter ritningar av arkitekt Axel Lindegren.
EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Kyrkan är utvändigt vitputsad, och försedd med stora rundbågiga fönsteröppningar. Korsarmsgavlarna har klassicerande portalomfattningar med lunettfönster ovanför. Korsarmar och långhus har separata tegeltäckta sadeltak. Tornets kröns av en högrest kupolhuv med lanternin. Huvudingångar genom tornets bottenvåning samt mitt på tvärarmarnas gavlar. Det vitputsade kyrkorummet täcks av tunnvalv i trä. Kyrkans fasta inredning härrör i allt väsentligt från den inre restaurering som företogs i slutet av 1910-talet efter Lindegrens ritningar.
ÖVRIGA UPPLYSNINGAR - I kyrkan förvaras delar av en medeltida kalkstensdopfunt.
Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2001.
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrkomiljö
Öppna på kartan Fler i kategorin