Motivering (skydd): Kvarter A
Kvarter A är ett kvarter som sträcker sig runt muren
på östra halvan av kyrkogården. Det är ett kvarter
av sammansatt och blandad karaktär, men där den
södra delen uppvisar mera monumentala och påkostade
gravvårdar och de i norr är av mer modest
utformning.
De storslagna gravarna ger kvarteret sin speciella
karaktär. Det är inte bara gravvårdarna som
bör bevaras utan även omgärdningarna, då de är
betydelsefulla för helhetsintrycket. I kvarteret
finns det ett relativt stort antal grusgravar med
omgärdande pollare, kättingar och stenramar som
bör bevaras. Det är önskvärt att graven med gräs
innanför stenramen återställes till grusgrav. I övrigt
bör de gravvårdar som finns i kvarteret få stå kvar
så länge som möjligt, för att inte kvarteret ska få ett
tomt och kalt intryck, då detta kvarter gör mycket
för kyrkogårdens karaktär. Istället för att ta bort
gravstenar då nya begravningar görs i gravarna,
kan gravstenarna återanvändas. Antingen genom
att man vänder på gravstenen och den nya inskriptionen
görs på baksidan eller att den gamla texten
slipas bort och den nya ristas in.
Kvarter B – D, F - J
Dessa sju kvarter har alla en blandad och sammansatt
karaktär med många olika gravvårdstyper i olika
material och av olika ålder. Alla kvarteren uppvisar
en strikt och rätlinjig ordning med gravvårdarna placerade
rygg mot rygg utom i kvarter B. I kvarteren
finns ett antal gravstenar som är värda att bevara, då
de besitter ett högt kulturhistoriskt värde. Exempel
är de äldre högresta gravstenarna och gravvården i
järnsmide. Önskvärt är att de gravvårdar som finns i
kvarteret, får stå kvar så länge som möjligt och först
ersättas då en ny begravning sker i graven. Äldre
gravstenar kan även återanvändas. Endast fyra grusgravar
med stenramar finns i kvarteren och dessa bör
bevaras i befintligt skick. Trots sitt lilla antal skänker
de sin prägel åt gravkvarteren.
Då det gäller nya gravvårdar i kvarteren kan de
ha valfri utformning, då det redan finns gravvårdar
i olika utformning, material och storlek i kvarteren.
Huvudsaken är att de passar in bland omgivande
gravvårdar. Gravstenar i röd granit är vanligt på kyrkogården
och nya gravstenar får gärna vara av den
stensorten, då det passar väl in bland övriga gravstenar.
Kvarter E och K
Både kvarter E och K bildar väl sammanhållna enheter
som bör få behålla sin karaktär när det gäller
gravstensmaterial, stenramar och grusgravar. I kvarter
E finns det plats för ytterligare någon grav och då
bör nytillskott passa in med de övriga. När det gäller
kvarter K är det bra om gravgruppen med gravstenar
i ljusröd granit kan återställas till ursprungligt skick
med grus istället för gräs inom stenramarna. I övrigt
bör de bevaras i den beskaffenhet de är nu.
Gräsytan söder om tornet och norra
kyrkogårdsmuren
På de nämnda platserna finns det gravvårdar som
tagits ur bruk och flyttats från sin ursprungliga
plats. Järnkorsen som är placerade söder om kyrkan
ger en estetisk inramning längs gången fram
till kyrkan och bör få stå kvar på platsen. Vid två av
korsen finns gravkullar med murgröna som visar
hur ett tidigare gravskick sett ut. Murgrönan bör
dock ansas lite så att korsen syns.
Att placera gravstenar som tagits ur bruk i vallen
är ett bra förfaringssätt, istället för att låta dem
gå till destruering. Så länge det finns plats på kyrkogården
för att härbärgera gravvårdar bör de få
stanna kvar antingen i kvarteren eller då de tagits
ur bruk i vallen.
Sammanfattning
Hemmesjös nya kyrkogård anlades i samband med kyrkans uppförande i början av 1850-talet. Troligtvis hade kyrkogården samma utbredning från början som den har idag. Bårhuset som ligger i sydvästra hörnet av kyrkogården bredvid dammen, byggdes 1954. Det nya bårhuset ersatte sannolikt ett äldre bårhus. Förslag på uppförande av ny förråds- och garagebyggnad kom 1986.
Gravar och gravkvarter finns endast på kyrkogårdens östra sida, om man undantar det lilla kvartet K och asklunden. Östra delen av kyrkogården upptas av gravkvarter A – J. Västra delen upptas främst av en större gräsyta, en damm, ekonomibyggnaden och ytor för uppställning av arbetsmaskiner. Kyrkogården är relativt lummig med ett flertal träd och högre häckar förutom trädkransen. De storslagna gravarna i kvarter A, E och K ger kvarteren sin speciella karaktär. Det är inte bara gravvårdarna som bör bevaras utan även omgärdningarna, då de är betydelsefulla för helhetsintrycket. I kvarteren finns det ett relativt stort antal grusgravar med omgärdande pollare, kättingar och stenramar som bör bevaras. När det gäller kvarter K är det bra om gravgruppen med gravstenar i ljusröd granit kan återställas till ursprungligt skick med grus istället för gräs inom stenramarna. Kvarteren B – D och F - J har alla en blandad och sammansatt karaktär med många olika gravvårdstyper i olika material och av olika ålder. I kvarteren finns ett antal gravstenar som är värda att bevara, då de besitter ett högt kulturhistoriskt värde. Exempel är de äldre högresta gravstenarna och gravvården i järnsmide. Grusgravar med stenramar bör bevaras i befintligt skick. Äldre gravvårdar som tagits ur bruk är lagda vallen längs norra muren.
Gravvårdar som finns i kvarteren på kyrkogården bör få stå kvar så länge som möjligt. Istället för att ta bort gravstenar då nya begravningar görs i gravarna, kan gravstenarna återanvändas. Antingen genom att man vänder på gravstenen och den nya inskriptionen görs på baksidan eller att den gamla texten slipas bort och den nya ristas in.
Då det gäller nya gravvårdar i kvarteren kan de ha valfri utformning, då det redan finns gravvårdar i olika utformning, material och storlek i kvarteren. Huvudsaken är att de passar in bland omgivande gravvårdar.
Inventeringsår (1992)
Byggnadsdel (1992): Kor - Fullbrett, Kor - Norr, Kor - Rakt, Korsarm, Sakristia - Öster, Sidokapell - Väster, Torn - Söder
ATA.
Klipparkivet vid Smålands museum.
Topografiska arkivet vid Smålands museum.
ÄLDRE RITNINGAR - 1780 förslag till omändring och tillbyggnad av gamla kyrkan; 184? Ny kyrkobyggnad (osign); 1846 nybyggnad, plan med tresidigt avslutade korsarmar på tvärskeppet och kupol över korsmitten (J A Hawerman); 1847 nybyggnad, reviderat förslag, material natursten, kupolen ersatt av takryttare (J A Hawerman); reviderat, slutligt förslag (J A Hawerman, i tvärsektionen mot koret är predikstol och altaruppställning detaljerat inritade); 1857 orgel (A Nyström).
KÄLLOR, LITTERATUR OCH ÄLDRE AVBILDNINGAR - Manus till kortfattad beskrivning för SvK (S Brandel, 1920-talet); Interiörfoton efter 1903 års revidering, ATA.
(1993). Kyrkobyggnader 1760-1860. Del 2. Småland och Öland.. ISBN: .
Vassi, Heidi, red.. (1998). Kyrkobyggnader i Kronobergs län. ISBN: .
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka, "Malmberg,Jonas:Byggmästare"; "Hawerman,Johan Adolf:Arkitekt"
Öppna på kartan Fler i kategorin