Motivering (skydd): Tegnérkapellet är en liten och enkel byggnad i stilfull klassicerande form. Exakt när den byggdes och hur den såg ut från början går inte att få helt säkra svar på. Den ursprungliga ritningen skiljer sig så mycket från den befintliga byggnaden att den troligen inte användes, eller fick ligga till grund för en omarbetning.
På bilder före restaureringen 1933-35 kan man ana att byggnaden haft ett annat utseende. Över porten fanns en spetsbågeformad lunett och dörren flankerades av två höga fönster. Snickerierna var då målade mörka i förhållande till den ljusare putsen. Även kolonnerna hade en mörkare färg. Vid restaureringen sattes de två östra fönstren igen och byggnaden fick en ännu strängare exteriör.
1971 tillbyggdes kapellet åt väster med en sakristia. Denna utbyggnad är neutral i sitt uttryck och underordnar sig kapellets formspråk.
Kapellets norra sida, den som vetter ut mot Sandgärdsgatan, är idag nästan helt dold av ett stort rhododendron-buskage. Det innebär en ökad risk för fuktskador på den putsade fasaden, men framförallt att byggnaden knappt syns från kyrkogårdens utsida. En byggnad utförd i tempelform är menad att stå fritt och synas på långt håll, varför dessa buskar bör beskäras hårt eller helt tas bort för att ge kapellet den luft och rymd det behöver.
Vid restaureringen på 1930-talet förändrades kapellets fasad något, men det är samtidigt oklart hur det sett ut från början och när det verkligen byggdes. Dess karaktär är idag typiskt nyklassicistisk med sin rena och enkla form. Vid framtida restaureringar bör man gå försiktigt fram för att inte förändra exteriörens väl sammanhållna karaktär.
Inventeringsår (2006)
Tegnérkapellet ligger på en gräsbevuxen rundel där de asfalterade gångarna möts, mitt på Tegnérkyrkogården. Det är en enkelt utformad rektangulär byggnad med flackt sadeltak, uppförd av trästomme på granitgrund, med en mindre utbyggnad åt väster. Kapellet är en salskyrka som står med kor och altare mot väster.
I öster finns den klassicerande entrén med öppen tempelliknande portik, bestående av fyra släta kolonner och bakom dem motsvarande halvkolonner i fasaden. Entablement och tympanon är försedda med profilerade lister och tandsnittsfriser.
Trappan upp till entrén består av tre steg i släthuggen granit med räcken av svartmålat järn. Förgården är belagd med ölandssten. Porten består av två vitmålade glasade dörrar försedda med krysspröjs.
På långsidorna sitter tre höga rektangulära fönster med samma spröjsning som dörrarna. Längs takfoten löper en tandsnittsfris och under den en profilerad bredare list med triglyfer.
Ett ventilgaller sitter strax under listen på båda långsidor åt väster. I den västra gavelns tympanon sitter ett blindfönster i form av en lunett utan spröjs.
Tillbyggnaden som ansluter till den västra gavelväggen är något lägre och smalare än huvudbyggnaden. Den har liksom denna ett flackt sadeltak och är enkelt utformad utan putsdekorationer. På den östra gavelväggen finns ett litet kvadratiskt fönster till sakristian samt en modern trädörr med rektangulärt fönster över. Bredvid denna sitter en modern lykta av koppar och färgat glas. Portens enda trappsteg består av ett upphöjt stålgaller.
Fasaden är genomgående spritputsad och avfärgad i en gråbeige nyans. Friser och kolonner har dock en något slätare puts. Sockeln består av huggna granitblock under huvudbyggnaden och gjuten betong under tillbyggnaden. I granitsockeln, vilken avtäcks av målad plåt, sitter två gallerförsedda ventiler på var långsida.
Fönstrens bågar är av trä och målade vita.
Sadeltaket är klätt med falsad svartplåt med fotrännor. Nocken kröns i öster av ett kopparinklätt kors. Tillbyggnadens tak är dock täckt med kopparplåt och har en inklädd ventilationsskorsten på den södra sidan. Även stuprören runt om är av kopparplåt.
Kapellet kompletteras av en klockstapel åt söder på kyrkogården. Den är av enklare modell och innehåller en klocka.
Kyrkorummet består av en enda sal innanför de enkla ytterdörrarna. Den är rektangulär och präglas av ljus och enkelhet.
Golvet är klätt med en ljus linoleummatta med en rödgrå textilmatta i mittgången. Väggarna är klädda med vävtapet vilken målats i en ljus och varm nyans nära vitt. Innertaket är målat i en blå färg.
Kyrkorummet har sex stora fönster på långsidorna och avslutas framtill med en halvrund korabsid innanför en mindre triumfbåge. Inredningen består av två kvarter lösa trästolar med rottingsitsar, samt längs sidorna två väggfasta bänkar. De senare har en rödlila tygklädsel på rygg och sits. Över dem hänger på var sida tre moderna armaturer i mässing och glas, samt två likadana på den östra väggen. Över de främre armaturerna sitter två ventilationsluckor i vitmålat gjutjärn.
I det sydöstra hörnet står en orgel, målad i grått med profileringar i guld och mörkrött. I det sydvästra hörnet står en ljusbärare i svart smidesjärn.
Koret består i stort sett av den halvrunda absiden i västväggen. Golvet ligger ett trappsteg högre än i kyrkorummet och är klätt med rödgrå heltäckningsmatta. Väggar och tak är klädda med vävtapet som målats i samma ljusa varma nyans som i kyrkorummet. I absiden står det väggfasta altaret med skiva av polerad kalksten. På det står ett snidat träkrucifix.
På var sida om korbågen sitter en mässingslampett och på den södra sidan även en enkel vitmålad psalmnummertavla. På den norra sidan finns i väggen en tapetserad dörr in till sakristian.
Innanför dörren leder en kort smal gång med två trappsteg ner till sakristian. Rummet har vitmålade vävtapeter på väggarna och golvet är lagt med rosafärgad linoleummatta. På den södra väggen finns ett litet altare, samt en vitmålad dörr ut till den västra entrén.
Den västra entrén består av en kort korridor med ytterdörr åt väster. Mot öster ligger en toalett, ett städutrymme samt trappan ner till källaren. Golvet består här av mörkbrun klinker och väggarna är klädda med ljus vävtapet.
Både trappan och golvet i källarens förrum och kylrum består av mörkbrun klinker. I förrummet finns åt norr en dörr in till ett elrum och rakt fram ligger kylrummet. Väggarna är även här klädda med vävtapet. I kylrummets västra vägg finns en hiss upp till kapellet.
Fasadkulör (2006): Grå
Byggnadsdel (2006): Kor - Väster
Inventeringsår 2002
Inventeringsår 2015
När Tegnérkyrkogården anlades 1807-09 fanns inga konkreta planer på ett kapell. Förmodligen uppfördes ett enklare bårhus i trä istället. Det dröjde till år 1850 innan sockenstämman beslutade om ”uppförande å Begrafningsplanen af ett Capell, att begagna wid jordfästningar”. En ritning signerad J. P. Lind antogs den 21 februari 1856, men den har påtagliga olikheter med det nuvarande kapellets utseende.
Kapellet uppfördes först på kyrkogårdens norra del, för att år 1882 flyttas till sin nuvarande plats. Det restaurerades 1933-35 och fick då ett delvis förändrat utseende.
Exteriöra förändringar
Vid restaureringen 1933-35 under ledning av arkitekt Paul Boberg sattes de två östra fönstren igen. Även entrédörrarna förändrades. Troligen ändrades samtidigt sidofönstren på kapellet till de det har idag.
Tillbyggnaden åt väster kom till 1971, då kapellet fick sakristia. Innan dess hade den västra gaveln en något utskjutande rundad absid.
Interiöra förändringar
Under 1970-talets restaurering har de väggfasta bänkarna tillkommit, samt på 1990-talet även en orgel.
År 1856 Nybyggnad
ATA.
Klipparkivet vid Smålands museum.
Topografiska arkivet vid Smålands museum.
Kyrkogårds- och fastighetsförvaltningen Svenska kyrkan arkiv, Växjö.
Vassi, Heidi, red.. (1998). Kyrkobyggnader i Kronobergs län. ISBN: .
Hammarskiöld, H. (2001). Minnets stigar.. ISBN: .
Liepe, Anita. (1971). Växjö och Öjaby kyrkor. ISBN: .
Gravvårdsbestämmelser för Tegnérkyrkogården framtaget av Kyrkogårds- och fastighetsförvaltningen Svenska kyrkan, Växjö 1998.. ISBN: .
Gustafsson, Ingemar. (1993). En vandring på Tegnérkyrkogården. Memoria nr 6:93 årgång 8, Växjö 1993. ISBN: .
Nyckelord: Religionsutövning, Kapell, "Religionsutövning","Kapell","Gravkapell"
Öppna på kartan Fler i kategorin