Motivering (skydd): ELDSBERGA KYRKA är belägen på medeltida kyrkplats på Eldsbergaåsen, i fullåkersbygden sydväst om Halmstad. Eldsbergaåsen utgör riksintresse för kulturmiljövården och i trakten finns ett stort antal förhistoriska lämningar samt storgården Fladje med 1700-talsbebyggelse. Prästgården (1851) och församlingshemmet ligger strax norr om kyrkan. Till anläggningen hör en vaktmästeribyggnad.
Kyrkogården kringgärdas av en kallmurad stenmur som genombryts av smidesgrindar, en nygotisk i norr och en från 1950-talet i söder. Kyrkogården genomkorsas av grusade gångar, flera kantade av alléer. Kyrkogården har utvidgats åt norr 1872 och åt söder 1906. I anslutning till den södra muren ligger ett bårhus med fasader av sten och kopparbeslagen port.
Den medeltida stenkyrkan är en av de bäst bevarade i Halland. Troligen förlängdes kyrkan åt väster redan under senmedeltiden. Kyrkan består av ett rektangulärt långhus, ett smalare absidförsett kor i öster, torn i väster och en sakristia (1954) vidbyggd i norr. Det nuvarande stentornet byggdes 1892 efter ritningar av stadsarkitekten i Halmstad Sven Gratz, och ersatte ett äldre trätorn. Tornets drag av nyrenässans märks i hörnlisener, rundbågefris och rundbågiga tornluckor. Uppgång till övre delen av tornet sker ovanligt nog genom ett rundat trapptorn på nordsidan. Kyrkans vitputsade fasader genombryts av segmentformade och rundbågiga muröppningar. Såväl på långhusets nord- som sydsida har ursprungliga muröppningar framtagits. Sedan 1972 har samtliga sadeltak och tornets spira kopparplåttäckning. Exteriören präglas i huvudsak av medeltid och tillbyggnaden 1892.
Kyrkorummet präglas av medeltiden samt av 1900-talets förändringar. Karaktärsskapande är de senmedeltida kryssvalven med bemålade valvribbor i långhus och kor. Koret avskiljs från långhuset genom en rundvälvd triumfbåge. I kor och absid finns medeltida kalkmålningar från två olika perioder. Absiden kröns av ett hjälmvalv och målningarna föreställande Yttersta domen har sannolikt tillkommit på 1200-talet. Den medeltida karaktären lyftes fram vid en restaurering på 1950-talet under ledning av Sture Langö och Burt Stenberg. Koret omdanades och fick ett tegelmurat altare och tegelgolv. Även fönsterbänkarna belades med tegel. Fragment av medeltida kalkmålningar framtogs och konserverades. En ny sluten bänkinredning tillverkades och orgelläktaren utvidgades. En ny orgel med fasad installerades i samband med renoveringen. Fler kalkmålningar i koret i form av stiliserade växtornament framtogs 1976-77.
Den nuvarande färgsättningen med väggar i svagt gul ton härrör från 1999-2000. Då lutbehandlades kyrkans trägolv, samtidigt som altaret framflyttades och en ny altarring tillkom. Interiören präglas också av äldre inredning och inventarier; dopfunt i malm (1619) på en fot av granit, predikstol (1614) och en basunängel (1700-tal) som fick nya vingar 1955, samt ett senmedeltida krucifix. I tornet hänger en storklocka omgjuten 1696 och i vapenhuset förvaras en äldre lillklocka omgjuten 1698.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: - Kyrkogårdens stenmurar, grindar, trädrader och grusade gångar.
- Det välbevarade medeltida murverket, muröppningarna och valvslagningen utgör i sig ett omistligt historiskt dokument.
- Exteriörens prägel av medeltid och 1800-tal.
- Torntrappan är ovanlig.
- Det invändiga medeltida måleriet.
- Interiörens medeltida prägel.
- Äldre inventarier.
Inventeringsår (1994)
Byggnadsdel (1994): Absid - Öster, Kor - Öster, Torn - Väster, Torn - Västtorn
Inventeringsår (2001)
FASAD - Eldsberga kyrka har ett högrest torn i väster, långhus med vidbyggd sakristia mot norr, kor och absid mot öster. Mot norr har tornet en turell, ett vidbyggt trapphustorn. Fasaderna är stänkputsade och avfärgade med kalkfärg i vit kulör. Tornets putsbruk skiljer sig från det övriga och har en något grövre karaktär. Sockeln är något utskjutande, med fasad överkant, och avfärgad i grå kulör.
PORT - Kyrkan har två entréer. Huvudentrén i väster ligger i en utskjutande portik med sadeltak. Dörromfattningen är rundbågeformad med fasade hörn. Dörren är svartmålad med svarta smidesbeslag. I en rundbågeformad nisch ovan entrédörren , sitter en sten med inskription: "1892 Oscer II". I gaveln sitter ett trepass och i fasaden ovan för detta sitter ett hjulfönster med svarta spröjs och en solbänk av koppar. Däröver finns en putsdragen gördellist som löper runt hela tornbyggnaden. Tornets drag av nyrenässans stärks ovan gördel av hörnlisener och en rundbågefris som löper runt tornet med tre stycken rundbågeformade tornluckor, i alla väderstreck. Den mellersta luckan är högst. Tornluckorna är av trä och täckmålade i brun kulör. Ovan detta skjuter torntaket upp. Torntaket är av koppar och mot varje väderstreck sitter frontutbyggnader med rundbågeformade tornluckor, täckmålade i brun kulör, med beslagsornamentik. Plåten på frontutbyggnaderna är vitmålad. I gavelspetsen sitter ett trepass i koppar. Längst upp i tornspiran sitter ett smideskors på en kopparkula. Entrén till sakristian ligger mot öster och utgörs av en beklädnadsdörr, täckmålad i svart kulör. Framför entrén ligger en naturstenshäll.
FÖNSTER - Kyrkans långhus har tre fönster mot norr och tre mot söder. Straxt, väster om, och snett ovan, de östligaste fönstren, finns rundbågeformade nischer, efter placeringen av kyrkans medeltida fönster. Det södra fönstret används idag som enda möjliga uppgång till långhusets vindsbjälklag. Kyrkans fönster sitter indragna från fasad i segmentformade nischer med slätputsade omfattningar. Fönsterbänkarna är omålade och av natursten (för beskrivning av bågar, se interiört). Ett svartmålat ankarslut finns på södra fasaden, öster om långhusets östra fönster. I sakristian sitter två rundbågeformade fönster, ett mycket litet mot öster och ett större mot väster. I koret sitter ett rundbågeformat fönster mot norr och ett mot söder. Dessa fönster är från 1954, när sakristian byggdes. I tornets bottenvåning mot söder, sitter ett rundbåge format, spröjsat, fönster och ovan detta ett litet, smalt, spröjsat, rundbågeformat järnfönster. Ytterligare en våning upp sitter ett rundfönster/rosettfönster av järn, med bleck av koppar. Ett lika fönster sitter ovan entrén mot väster. Turellen i norr har fyra hörn. Sex, smala, rundbågeformade, fönster av järn, följer trapplöpet. Tornets fönster, undantaget det som sitter i bottenvåningen mot söder, är täckmålade i svart kulör. För övrigt är kyrkans samtliga fönster täckmålade i gråkulör.
TAK - Långhus och kor har sadeltak, medan absidtaket är konformat. Samtliga tak är belagda med skivplåt i koppar med ståndfals. På långhuset är även takfoten inklädd med plåt, medan sakristian har en putsdragen, profilerad takfot. Vattenavrinningen sker med en fotplåt och stuprör av koppar. Rören är placerade i hörnen. Långhusets och korets gavel mot väst är uppskjutande och plåtintäkt. I nocken på koret sitter ett kopparbeklätt kors. På södra takfallen finns två takfönster.
HELHET - Kyrkan härrör från äldre medeltid och är murad av sten. Den har en romansk planform med ett rektangulärt långhus i tre travéer och ett smalare kor i en travé försett med absid i öster. Med ingång från långhusets västra travé, ligger en sakristia från 1954 mot norr. I väster finns ett kvadratisk torn från 1892. Tornet ersatte ett äldre trätorn och har ett trapphustorn/en turell mot norr. Kyrkans tredje travé mot väster antas vara tillbygd under senmedeltiden.
VAPENHUS
I turellen löper en gjuten trappa upp till tornrummet. Här sitter sex stycken rundbågeformade fönster av järn. GOLV - Golvet utgörs av ett kalkstens golv. Mot söder står en äldre kyrkklocka (lillklocka från 1698) samt en kista beslagen med svart smide.
PORTAR/INNERDÖRRAR - Längst i öster, i gången mellan vapenhus och kyrksal, hänger i något fördjupade nischer, täckmålade, oprofilerade fyrfyllnadsdörrar i grå kulör, vilka leder upp till orgelläktare. I norra väggen finns två rundbågenischer med utskjutande putsdragna lister. I nischerna sitter rundbågeformade dörrar. Den västra är slät och leder till torntrappen. Den östra är en fyrfyllnadsdörr till en toalett.
FÖNSTER - Mot söder sitter ett rundbågeformat, kopplat, spröjsat, fönster i ljust, gråvit, kulör. I toppen sitter en spröjsad rundel.
TAK - Taket är ett kryssvalv av fyra rundbågeformade valvkappor.
TOALETT
Golv av svart- och gråvit rutigt klinker. Vitt, fyrkantigt kakel på väggarna från 1999, där ovan vitmålat.
SAKRISTIA
Sakristian är en tillbyggnad från 1954. I sydöstra hörnet finns en rundbågeformad dörröppning till ett litet förrum och en dito rundbågeformad ytterdörr mot öster. I förrummet, söder om entrédörren, sitter ett litet, rundbågeformat fönster med rombisk spröjsindelning och fönsterbänk av granit. I det sydvästra hörnet ett lågt hörnskåp.
GOLV - Trägolvet i sakristian är ett spontat, lutat, furugolv som ligger i nord-sydlig riktning. En ljust, grå, låg, profilerad, sockel löper runt hela rummet.
VÄGGAR - Väggarna är slätputsade och avfärgade med en matt latexfärg i vit kulör bruten åt grön-gult. I sakristian, mot söder, finns en rundbågeformad nisch med ett altare av natursten vilande på en putsad, ur muren utskjutande, konsol. I nischen står ett litet trärent krucifix. Framför altaret, en liten, tygklädd, gråmålad bönpall. En piscina av granit sitter infälld i en rundbågeformad nisch mot väster. Inbyggda i östra väggen finns textilskåp med ramverk i ljust grå kulör, fyllningar med ljust gråvita marmoreringar och listverk i mörkt grått. Luftning i nederkant.
PORTAR/INNERDÖRRAR - I sydöstra hörnet finns en rundbågeformad dörröppning. FÖNSTER - Sakristian har ett rundbågeformat fönster mot väster. Båge och karm är av ek, bågen är kopplad och har blyinfattat glas i rombiskt mönster. Fönsterbänken är av granit.
TAK - I taket sitter ett spontat trätak med fasat hålkäl vid sponten. Taket är täckmålat i en matt vit kulör, bruten mot beige. Taklisten är av trä, profilerad och täckmålad i mörk beigegrå kulör.
LÅNGHUS
GOLV - I långhuset ligger ett spontat, lutbehandlat, trägolv i öst- västlig riktning. I golvet under dopfunten en lucka av trä. Mattan i mittgången utgörs av en roströd heltäckningsmatta.
VÄGGAR - Väggarna är slätputsade och avfärgade med en kalkfärg i vit kulör bruten åt varmt gult. Vid andra fönstret från väster, finns en inristning i muren efter en ingång från ett f d vapenhus i söder. Mot långhusväggarna under fönstren hänger vita varmluftselement från 1999, när jordvärme drogs in.
PORTAR/INNERDÖRRAR - Dörrarna mellan vapenhus och kyrksal är släta, omålade, fanerdörrar, med trähandtag och sammets inklädd kant. Troligen från 1954. Valvbågsöppningen mot koret är rundbågeformad.
FÖNSTER - Långhuset har tre fönster mot norr och tre mot söder. Fönstren längst åt väster delas av orgelläktaren. Fönsternischerna är fasade inåt och segmentformade i överkant. Fönstren utgörs av dubbla bågar med luftspalt. De inre fönstren har tre lufter. Varje luft har tre på höjden avlånga och blyinfattade rutor. Översta bågen har ett segmentformat överstycke och spetsbågeformad spröjsindelning. Blyspröjsningen utgörs av romber av bubbligt gulvitt glas i mitten och rektanglar i ljust, turkos, kulör, utmed sidorna. Bågträ och karm är täckmålad i ljus, gråvit, kulör. Fönsterbänkarna är av mörkrött, oputsat, sågat, tegel från 1954.
TAK - Långhuset har spetsbågeformade kryssvalv i samtliga tre travéer. Valvkapporna är avfärgade med lika färg och kulör som väggarna. Ribborna är bemålade med vinkeldekorationer i grått, rött och vitt med gråa kanter. Pigmenten är järnoxidrött och kimrök/träkol i laserande strykning. I toppen på den främsta sitter en blomma tecknad i rött. Kryssvalvens hörnfundament utgörs av något utbuktande naturstenar. I valvkappan mot orgelläktaren sitter ett s k "skvallerhål" med en omålad trälucka i rödmålad karm.
LÄKTARUNDERBYGGNADER - Saknas
KOR
GOLV - Golvet i koret och ända in i absiden är av rött, hårdbränt, tegel från 1954. Golvnivån är en tegelstens bredd högre än i långhuset. Mönstret är ett förskjutet fiskbensmönster.
VÄGGAR - Väggarna är slätputsade, men med en mer oregelbunden muryta än i långhuset. De är avfärgade i en vit kulör. På norra och södra korväggen finns kors framtagna och konserverade. I absiden finns fragment av medeltida måleri, vilket troligtvis hör från två olika perioder eller skolor framtaget och konserverat både på vägg och i tak. Hörnfundamenten till takvalven är i oputsat tegel.
TAK - Taket i koret utgörs av ett spetsbågeformat kryssribbvalv, lika långhusets, dock något mer "tryckt". Valvribborna är dekorerade för att se ut att vara slagna av rödbrända och gråa stenar. Valvkapporna är dekorerade med olika typer av mönster. Absiden har ett s k hjälmvalv och tak och vägg med tillhörande målningar "går i ett".
FAST INREDNING
ALTARE - I koret finns ett tegelaltare från 1954, dock framflyttat till nuvarande läge 1999.
ALTARRING - Altarringen från 1999 är uppbyggd av rundstavar. Ljust gråvita stolpar och mörkt, varmgrå, överliggare. Knäfallet är klätt med ett ljust, vit-beige, tyg. Bönpallar, två stycken, med lika kläde, står mot altaret.
PREDIKSTOL - Predikstolen i senrenässans tillkom 1614. Danskt arbete, tillverkad av ek med de fyra evangelisterna som friskulpturer. Den är placerad längst fram i långhuset, på södra sidan. Korgen har rundbågeformade nischer med beslagsornamentik runt om och änglahuvuden i tympanongavlarna. I varje hörn står en fristående marmorerad kolonn med snidade figurer vid basen samt joniska kapitäl. I botten av predikstolen hänger ett ekollon. Trappen upp är av nygotisk karaktär och täckmålad i mörkt brunviolett kulör. Baldakinen bärs av kannelerade pilastrar. I taket finns treenighetssymbolen. Taket pryds av en förgylld kula med ett kors i toppen.
BÄNKINREDNING - Långhuset har tolv bänkrader mot norr och tolv mot söder, de sista raderna är borttagna vid restaureringen 1999. Bänkkvarteren är slutna, med dörrar mot mittgången. Bänkarna har slutna sidostycken mot ytterväggarna, dock indragna och livande med valvbågarnas fundament. Bänkarna är på insidan laserade med en något mörkare gråbrunkulör på ljust grå botten. Överliggaren är täckmålad i mörkt, varmgrå, kulör. Utsidans ramverk är målad i ljust grå kulör. Fyllningarna har rundade hörn och är marmorerade i mörkt brungrått på ljus botten, med mörkt, varmgrå, ramfyllning. På sätena ligger löstagbara dynor med rostrött tyg.
ORGEL - Orgelverket är tillverkat av Fredriksborg orgelbyggeri Troels Krohn, Hilleröd 1952. Orgeln är frontspelad. Orgelfasaden är utsmyckad med tandsnitt och bladornamentik.
LÄKTARE - Fyra marmorerade kolonner med åttkantiga höga baser, i gråbrunt på vit botten, bär läktaren. Ursprungligen ej synliga, eftersom de då stod i bänkkvarteren. Doriska kapitäl i mörkgrått med en förgylld kant. Läktarens undersida utgörs av brädor med synliga spikskallar, dock täckmålade i en vit kulör, bruten med grönumbra. Trapplöp till bottenvåningen har fernissade steg och täckmålade vagnsstycken och stigsteg i grå kulör. Läktargolvet utgörs av ett smalt, spontat, fernissat, trägolv i öst-västlig riktning. LÄKTARBARRIÄREN - Läktarbarriären skjuter i mitten ut i en segmentformad båge. Barriären är gråmålad på insidan. Över- och underliggaren samt övrigt listverk är i mörkgrå kulör. Ramfyllningarna utgörs av ljusgrå marmoreringar på vit botten, lika bänkinredning, med förgyllda innerkanter. I mittpartiet sitter en rundel med en äldre, förgylld, lyra i mitten. På norra och södra sidan sitter vapensköldar.
SPECIFIKA INVENTARIER
DOPFUNT - Längst fram i långhuset finns, på norra sidan, en dopfunt i malm från 1619, på en fot av granit.
NUMMERTAVLA - Mot nordöstra hörnet hänger en nummertavla i nygotisk stil med en förgylld stjärna i toppen.
Fasadkulör (2001): Vit
Inventeringsår 2007
1200-talet: Kalkmålningar av yttersta domen målas i absiden. I valvets övre del blåser änglar i basun och återuppväcker de döda på yttersta dagen. Kristus med spikmärken i händerna och kringgärdad av pinoredskapen, korset, hammaren, stegen m.fl. På höger sida knäböjer Jungfru Maria och på höger Johannes döparen. På Kristus högra sida vandrar de saliga mot fröjderna i det himmelska Jerusalem, på vänster sida vandrar de förtappade i helvetets eviga glöd. På absidens väggar framställes apostlarna inom dekorativa bågformiga inramningar. Paulus med svärdet, Jakob d.y. eller Judas Taddeu med klubban. Målningarna är i järnoxidrött, träkol och gulockra. På östra kappan i koret, närmast absiden ser man livets träd och några simmande fiskar.
1400-talets slut: Kyrkan förlängdes och gotiska kryssribbvalv i tegel slogs i tre travéer. Valvet i koret tillkom troligtvis något tidigare. Kyrkan får nya fönsteröppningar. Någon gång under 1400-talet rasade absidens hjälmvalv och slogs om med något ändrad välvning. 1400-talets slut, kalkmålningar utförs i absid och kor samt sicksackdekor på långhusets valvribbor. 1400-talet, Triumfbågens måleri, en bård av stiliserade växter, utförs.
1500-talet: Nytt vapenhus och trätorn byggdes.
1630-talet: Ett västtorn av trä, täckt med spån och vindflöjlar av koppar, byggdes och ersatte ett fristående klocktorn.
1696 Storklockan omgjuts
1697 omnämns att kyrkan har tre stycken stora fönster på södra sidan och två stora samt ett mindre på den norra, varav ett av de små på norra sidan satt i koret samt ett av de stora på södra sidan.
1698 reparation av kyrkans blytak.
1698 omgjutning av lillklocka.
1701 reparation av kyrkans blytak, blytakstäckare Anders Jönsson
1700-talet troligt tillkomst århundrade för basunängeln som då hade språkband.
1804 En större reparation av taket utförs av timmermansmästaren Magnus Wallgren.
1816-1820 Kyrkans blytak ersätts mot ekspån.
1848 utvidgning och förlängning av kyrkfönster till nuvarande (2001) mått. Altare och altaruppsats från 1848 i empirstil uppförs.
1853 Vapenhus mot söder revs och västentré upptogs.
1855 De stora rundbågeformade fönstren upptogs, två medeltida fönster kvar och synliga exteriört. Ny bänkinredning uppfördes och orgelläktaren tillkom. Orgel byggd av J N Söderling, Göteborg med sex stämmor, installeras. På orgelläktaren fanns fem bänkar.
1868 kyrkan brandförsäkras i bolaget Svea.
1870 predikstolen övermålas med vitt och guld.
1880 en entré från norr (mitt emot södra vapenhusets entré) fanns en kvinnoingång om igenmurades detta år. En sakristia inreds i absiden, med ingång genom en dörr som upptogs på absiden. En skorsten uppmurades och en "Värmeugn" installerades i Långhusets nordöstra hörn.
1891 Dopfunten av malm från 1619 deponeras till Hallands museum.
1892 uppförande av nytt västtorn av putsad granit med kopparklädd spira, 34 m högt. Ritning av C F Ekholm, Stockholm, gillad 1887. Entreprenörer Byggnadsfirman Jönsson & Nilsson.
1890-tal: överputsning av medeltida puts i valv med ca 1 cm puts.
1893 Uppförande av västtorn efter ritningar från 1892 av stadsarkitekt Sven Gratz, Halmstad.
1915 Dopfunt av malm från 1619 återlämnas från Hallands museum till kyrkan.
1907 Ny orgel installeras, byggd av K Thorsell, Göteborg.
1930-talet En central värmeanläggning installeras.
1950 Lillklocka gjuts, ersatte en äldre spräckt, omgjuten 1698. Den äldre förvaras idag (2000) i vapenhuset.
1952-54 Interiör renovering. Medeltida målningar framtogs, nytt altare, ny tresidig altarring placerad under tribunbågen (mellan kor och absid) ritning S Langö och B Stenberg, ny bänkinredning, ombyggnation och utvidgning av orgelläktare och ny orgel och orgelfasad. Ny sakristia mot norr. I absiden igenmurades en ingång som ersattes med ett fönster. Absidens trägolv ersattes av tegel.
1952 Korets målningar togs fram. Predikstolen restaureras och konserveras av Erik Sköld, Halmstad.
1952 Framtagning och konservering av kalkmålningar från 1400-talets slut samt Rekonstruktioner av "de osaliga", Erik Sköld. (Ett parti av en kalkmålning från sent 1400-tal föreställande Kristus som domaren, omgiven av de saliga och de förtappade)
1953 Ny mekanisk orgel byggd av Troels Krohn, Hilleröd, Danmark, 17 stämmor, två manualer.
1954 Uppförande av sakristia mot norr.
1955 Nytt dopfat av mässing ritat av Sture Langö. Basunängeln får nya vingar, skulptören Walter Bengtsson på uppdrag av Erik Sköld.
1969 Fasadrenovering. Avfärgning med Keim mineralfärg.
1972 Omläggning av långhus och kortak med kopparplåt.
1982 Avfärgning av fasader
1974 Konservering av korets medeltida måleri av Viking Lanje.
1976-77 Konservering av medeltida måleri i absid, varvid "nya" målningar i form av stiliserade träd eller växtornament, hittades i koret, samt framtagning av valvmålningar, Fil stud Arne Andersson. 7 ton kalkbruk knackades ner, underliggande medeltida puts fästes vid bom med stuckgips/kalkvatten respektive kalk/kasein. Putsen rengjordes med gomma pane. Färgen fästes med klart kalkvatten. Lagningar med kalkbruk av lika struktur som bef. bruk. Lagningarna tonades med en tunn strykning av kalkfärg i nära anslutning till angränsande ytor. Troligen kalk bruten med gulockra och något grönjord samt terra. Retuscher gjordes med färgpigment utrörda i klart kalkvatten. En ursprunglig uppgång till vinden hittades och återställdes.
1986 Fasadrenovering av västtorn samt omkittning och ommålning av kyrkans fönster. Avfärgning av väggar i vapenhus samt målning av dörrar. K-Konsult. Grundning med KC-bruk och grovputs med hydrauliskt kalkbruk. Avfärgning med KC-färg (Serponit). Elektrifiering av tornlucksöppning.
1988 Yttre renovering av fasadytor på långhus, kor och absid, K-Konsult. Sockeln skador och sprickor uppbilades, bomslag och lösa delar bortbilades helt. Fasader med grov ytstruktur av spritputskaraktär med slätputsade fönsteromfattningar. Vittringskador och flagning, visst bomslag. Lagning skedde med grundning med KC-bruk och grovputs med hydrauliskt kalkbruk. Fasaderna sandblästrades rena från tidigare avfärgning. Avfärgning skedde med penselstrykning 4-6 ggr.
2000 Invändig renovering efter handlingar av Magnus Rosén, Ingenjörsbyrån AB. Generalentreprenör Sandå Måleri AB, Halmstad. Byggentreprenör Bröderna Bergströms Byggnads AB, Konservator Lars Sandberg, Inredningsarkitekt Anna Sandberg. Framtagning och lagning av trägolv i sakristia. Kalkning av valv- och väggytor, nytt färgsättningsprogram för kyrkorummet, ommålning av bl a bänkinredning läktare, orgelfasad, nya textilförvaringsskåp i sakristian samt flyttning av vägg, rengöring och behandlig av golv i kyrksal, framflytning av altare, ny altarring, nya kompletterande belysningsarmaturer, ny värmeanläggning, installation av brand- och inbrottslarm samt konservering av kalkmålningar och renovering av orgeln. Ringar av smide med punktbelysning monteras i takkronor. Lucka i golv monteras. Nya luckor till textilförvaringsskåp i sakristia. Flytt av altare, WC, putslagningar, målning av kyrkbänkar, kalkning av väggar, värmeinstallation, konservators arbeten. Ny altarring. Tilläggsisolering över sakristia. Golven lutbehandlades och oljades. Borttagande av 6 st bänkar, 2 st fram och 4 st bak.
Konserveringen av kalkmålningarna, genomfördes genom torrengöring av bakgrunden med "gomma pane", därefter rullades eller stöpplades de pigmenterade ytorna med samma metod. Löst sittande puts punkt fästes med pH-neutralt lim. Målningarna ytfästes med acrylatdispersion. Retuscher gjordes med torrpigment och kalkvatten.
År 1100-1349 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Långhus, kor, absid
År 1619 Specifika inventarier - dopfunt
Dopfunt av malm.
År 1696 Specifika inventarier - kyrkklocka
Omgjutning av storklockan.
År 1698 Specifika inventarier - kyrkklocka
Omgjutning av lillklocka.
År 1804 Underhåll
En större takreparation utfördes.
År 1816-1820 Underhåll - takomläggning
Kyrkans blytak ersattes med ekspån.
År 1848 Fast inredning - altare
Altare tillkom.
År 1848 Fast inredning - altaruppsats
Altaruppsats tillkom.
År 1855 Fast inredning - bänkinredning
Ny bänkinredning tillkom.
År 1855 Fast inredning - orgel
Ny orgel tillkom.
Orgelbyggare: Johan Niklas Söderling
År 1855 Fast inredning - läktare
Orgelläktaren tillkom.
År 1907 Fast inredning - orgel
Ny orgel.
Orgelbyggare: Kaspar Thorsell, Göteborg
År 1952-1954 Fast inredning - läktare
Ombyggnation och utvidgning av orgelläktare.
Arkitekt: Burt Stenberg
Arkitekt: Sture Langö
År 1952 Konservatorsarbeten
Framtagning och konservering av kalkmålningar. Predikstolen restaureras och konserveras.
Konservator: Erik Sköld, Halmstad
År 1952-1954 Fast inredning - altarring
Ny tresidig altarring.
Arkitekt: Burt Stenberg
Arkitekt: Sture Langö
År 1952-1954 Fast inredning - altare
Nytt altare.
Arkitekt: Burt Stenberg
Arkitekt: Sture Langö
År 1952-1954 Fast inredning - bänkinredning
Ny bänkinredning.
Arkitekt: Burt Stenberg
År 1953 Fast inredning - orgel
Ny mekanisk orgel, 17 stämmor, två manualer.
Orgelbyggare: Troels Kroon
År 1969 Underhåll - målningsarbete, exteriör
Fasadrenovering. Avfärgning med Keim mineralfärg.
År 1972 Underhåll - takomläggning
Omläggning av långhus och kortak med kopparplåt.
År 1976-1977 Konservatorsarbeten
Konservering av medeltida måleri samt framtagning av nya målningar.
Konservator: Arne Andersson
År 1982 Underhåll - målningsarbete, exteriör
Avfärgning av fasader.
År 1986 Underhåll - fönster
Omkittning och ommålning av kyrkans fönster.
År 1986 Underhåll - omputsning
Fasadrenovering av tornet.
År 1988 Underhåll - omputsning
Yttre renovering av fasadytor på långhus, kor och absid.
År 2000 Underhåll - målningsarbete, interiör
Kalkning av valv- och väggytor. Nytt färgsättningsprogram för kyrkorummet. Ommålning av bl a bänkinredning, läktare, orgelfasad.
År 2000 Teknisk installation - värme
Ny värmeanläggning.
År 2000 Underhåll - golv
Rengöring och behandling av golv i kyrksal.
År 2000 Konservatorsarbeten
Konservering av kalkmålningar.
Konservator: Lars Sandberg
År 2000 Fast inredning - orgel
Renovering av orgeln.
År 2000 Fast inredning - bänkinredning
Borttagande av 6 st bänkar, 2 st fram och 4 st bak.
År 2000 Fast inredning - altare
Framflyttning av altare.
År 2000 Fast inredning - altarring
Ny altarring.
År 2000 Ändring - ombyggnad, golv
Ändring - ombyggnad, golv - Framtagning och lagning av golv i sakristian.
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka
Öppna på kartan Fler i kategorin