Motivering (skydd): HOLMS KYRKA är belägen på medeltida kyrkplats centralt i Holms tätort, i norra delen av Vapnödalen, norr om Halmstad. Kyrkan och bebyggelsen ligger upp mot bergssidan, på gränsen till den öppna odlingsmarken. Prästgården och församlingshemmet ligger norr om kyrkan. Nordost om kyrkan ligger en vaktmästeribyggnad.
Kyrkogården är i väster något terrasserad, med en svagt krökt yngre kvaderhuggen skalmur närmast vägen och en äldre mur närmare kyrkan. Muren genombryts av en smidesgrind flankerad av naturstensstolpar. Kyrkogården kringgärdas i övriga väderstreck av en tuktad häck, kantad av trädrader. Gravkvarteren är i huvudsak gräsbevuxna och avgränsas med tuktade häckar. I kyrkogårdens sydvästra hörn finns ett bårhus av sten med torvtak, till hälften inbyggt i mur och mark. Grusade gångar genomkorsar kyrkogården.
Stenkyrkan har medeltida ursprung och består av ett rektangulärt långhus med ett smalare absidförsett kor i öster samt torn i väster. Stora delar av murverket är bevarat från medeltiden. Det nuvarande stentornet tillkom vid en ombyggnad 1820-22. Vid 1800-talets slut omdanades kyrkans yttre i historicerande stil med en tornspira (1899) efter ritningar av Sven Gratz. 1956 fick tornöverbyggnaden den nuvarande pyramidala formen efter förslag av Burt Stenberg. Kyrkas vitputsade fasader har strävpelare i norr och söder och genombryts av rundbågiga fönsteröppningar. Långhus och kor täcks av separata sadeltak, skiffertäckta sedan 1855. Kyrkans exteriör präglas av medeltid samt av 1800- och 1900-talens förändringar.
Interiören präglas av 1800-talets förändringar samt av renoveringar efter arkitekten Harald Wadsjös förslag 1936-38, 1943 och 1953-54, som syftade till att förstärka kyrkorummets medeltida karaktär. Kyrkorummet förändrades väsentligt under 1800-talet då det höga blåmålade trätunnvalvet (1855) tillkom. Predikstol, bänkinredning, sakristieskrank, altare och altardekoration, en kopia av Thorvaldsens Kristus, insattes 1874 samt två barnskulpturer av pressad zinkplåt. Orgelfasaden dateras till 1875. Vid 1930-talets renovering rekonstruerades triumfmuren, ett tegelvalv slogs i koret och en tidigare igenmurad portal i sydmuren öppnades upp. Bänkinredningen ombyggdes med nya gavlar efter äldre förlaga. Ett nytt golv inlades och den femsidiga altarringen tillkom. Efter förslag 1943 av Wadsjö och konstnären Erik Abrahamsson dekorerades predikstolskorgen med evangelistmålningar och ett ljudtak (1945) uppsattes. Predellan dekorerades med ett nattvardsmotiv (1948) av Abrahamsson. Enligt Wadsjös ritningar 1953-54 förminskades fönsteröppningarna något och försågs med nya fönster samt fönstersmygar av tegel. Den nuvarande färgsättningen i gröna, rosa, violetta och grå nyanser härrör troligen från Wadsjös renoveringsförslag. Dopfunt (1915) av trä i nygotisk stil. Läktarunderbyggnaderna tillkom 1983 och glasmålningarna i långhuset 2000. I vapenhuset finns en kopia av en medeltida gravvård med runskrift, som i delar 1873 respektive 1938 påträffades vid renoveringsarbeten, samt ett epitafium från 1677.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: - Kyrkogårdens stenmurar, grindar, trädrader, grusade gångar och bårhus.
- Det medeltida murverket utgör i sig ett omistligt historiskt dokument.
- Exteriörens prägel av medeltid och tillägg från 1800- och 1900-talen.
- Erik Abrahamssons målningar.
- Orgelfasaden
- Epitafiet
Inventeringsår (1994)
Byggnadsdel (1994): Absid, Kor - Öster, Torn - Väster, Torn - Västtorn
Inventeringsår (2002)
ALLMÄNT- Holms kyrka är murad av natursten och har ett rektangulärt långhus med ett smalare, absidförsett kor i öster. I väster, något indraget, finns ett murat torn med skiffertäckt spetsig tornhuv och ett tunt smideskors i toppen. Den spetsiga tornhuven är från 1899, men förenklades vid en restaurering 1956, efter ritning av Arkitekt Burt Stenberg.
ENTRÉER- Kyrkan har två entrédörrar. Huvudentrén sker i väster via tornets bottenvåning, i en ca 70 cm utskjutande portik med sadeltak belagt med hakfalsad, svartmålad, skivplåt. Det uppskjutande gavelpartiet är plåtinklätt och takfotslisten slätputsad och profilerad. I gavelspetsen står ett hugget kors av sedimentär bergart. Porten utgörs av en rundbågeformad, koppartäckt, dubbeldörr, som ligger något indragen i en rundbågeformad, slätputsad, nisch. Entrétrappen av natursten har fyra plansteg och ett svartmålat smidesräcke. Direkt ovanför entréporten hänger en lykta med kopparhuv. Den andra entrén ligger på korets södra sida och utgörs av en låg, rundbågeformad, koppartäkt, dörr, vilken ligger i liv med fasaden. Ovanför dörren sitter en lykta.
FASADER- Kyrkans fasader är putsade med cementputs som har avfärgats med vit silikat- och kalkfärg, bruten i gulgrön kulör. Takfotslådan är av trä, målad i vitkulör, och med profilerad list mot söder. Fasadputsen sträcker sig ända från mark, utan markerad sockel. Grundstenarna är synliga på vissa ställen. Långhuset har strävpelare i sydväst och sydöst. På tornet är bjälklagens ankarjärn synliga i fasaden och svartmålade.
FÖNSTER- Kyrkans långhus har tre rundbågeformade fönster av ek mot söder och två mot norr. Dessa ligger indragna från fasaden i, rundbågeformade, slätputsade nischer. Solbänkarna är av natursten. Fönstren, som är öppningsbara och utåtgående, är svartmålade exteriört. Nämnda bågar försågs invändigt år 2000 med blyinfattade, munblåsta målade glas. Mot söder syns i fasaden att fönstren vid tillfälle haft utskjutande, rundbågeformade omfattningar, vilka idag är utslätade för att inte synas.
Koret har ett litet rundbågeformat fönster med rombisk blyspröjsning mot norr. Bågen sitter indraget från fasad och naturstensnischen är omålad. Solbänken är dock slätputsad och avfärgad i vit kulör. Mot öster sitter ett rundbågeformat, spröjsat fönster med 12 rutor, något indragen från fasaden i två rundbågeformade, slätputsade nischer. Solbänken är av natursten och har en vitmålad droppplåt i underkant. Mot söder har koret ett fönster av lika karaktär och utformning som långhuset, dock av något mindre format och utan glasmålningar, i stället antikglas, i den inre bågen.
Tornet har tre runda fönster. Mot väster, ovan entrén, sitter ett med stjärnmönstrad spröjsindelning och åtta uddar i svart kulör. Mot norr och söder sitter runda fönster med 9 rutor exteriört och 32, blyinfattade, glas interiört. Samtliga ligger indragna från fasad och har vitmålade fönsterbleck av plåt.
I tornet sitter tornluckor, indragna från fasaden, åt samtliga väderstreck. I överkant bildar putsen en utskjutande rundbåge och i underkant skjuter en putsad solbänk ut. Bänken vilar på två fyrkantiga, putsade, konsoler. Rundbågens stenar avtecknar sig genom putsen. Tornluckorna är brädinklädda och målade i svart kulör. Droppblecken är målade i vit kulör.
TAK- Samtliga tak är täckta med små skifferplattor med rundad nederkant. På långhus, kor och koravslutning ligger svartmålade, täckplåtar i anslutning till fasad samt över gavelslut. I anslutning till takfoten ligger skivplåtar med hakfals, vilka nedtill avslutas med en ståndplåt för vattenavrinning. Ståndplåtsstöden, sitter tätt placerade på nedsidan av plåten och får därigenom en viss mönsterverkan. På kor, absid och strävpelare sitter vitmålade stuprör i hörnen mot öster. På långhuset sitter stuprören placerade mitt på fasaden. Torntaket har inget vattenavrinningssystem. I långhusets östra nock sitter en skorstens huv av svartmålad plåt. Absidtaket har låga, svartmålade, ventilationskåpor. Mot väst och öst har torntaket koppartäckta inspektionsluckor.
INTERIÖR- Det invändigt vitputsade kyrkorummet täcks av ett högt tunnvalv av trä. Absiden, som används som sakristia, avskärmas nedtill av ett draperi. GOLV- I vapenhuset är golvet belagt med ett handslaget tegel i rutmönster två och två. Teglet är mörkrött och oljebehandlat.
I långhuset, koret och absiden ligger ett smalt spontat trägolv i nord-sydlig riktning. Golvet är behandlat med en vitlaserande plastlack. I mittgången ligger en grönheltäckningsmatta.
Golvet på oregelläktaren utgörs av ett bredare brädgolv som har spikats uppifrån med blank, rostfri spik och synlig skalle.
VÄGGAR- Vapenhusets, långhusets, korets och absidens väggar är slätputsade med grov ytstruktur och målade med en vit helmatt latexfärg (fabr. Beckers Scotte). Väggarna i långhuset rengjordes och korets väggar ommålades år 2000. Truimfbågsväggen, som skiljer kor och långhus, tillkom vid en restaurering 1936-38. På muren över bågen hänger en strålande triangel med ögat, treenighetssymbolen, från 1874. På norra väggens mitt hänger en oljemålning med kristilidande på korset. Öster om denna, något högre upp, finns en markering i putsen efter placeringen av ett äldre fönster. På vardera södra och norra väggen sitter en lampa av mässing.
Under läktaren finns förråds- och garderobsutrymmen från 1983. Mot söder med två dörrar och mot norr med en. Dörrarna är släta och målade i en grön kulör med en grå, utanpåliggande list som ramfyllning. Dörrarnas foder är målade i en mörkare grå kulör.
TAK- I taket över mittgången hänger två stycken malmkronor med svarta linor och gulmålade kulor. I den främre hänger en högtalare.
Lånhusets tak utgörs av ett topp- och rotlagt brädtak i fyra avdelade längder, med näst intill jämnbreda brädor. Taket är målat i en realtivt mörk gråblå kulör. Taklisten är profilerad och av trä. Den senare är målad med lackfärg i violett, grå, grön och vit kulör. Listen löper en bit in på korets triumfbågsvägg. Taket under oregelläktaren är mörkt brunbetsat/laserat handhyvlat och topp-och rotlagt. Två stycken modrna, fyrkantiga takbelysningar är infällda i taket.
Taket i koret utgörs av ett slammat kryssvalv med synliga valvribbor som bärs av hörnpilastrar med raka kapitäl. Taket härrör från restaureringen 1936-38 under ledning av Harald Wadsjö. Taket är målat med lika färg och kulör som väggen. Teglets form och fogar är synligt genom den tunna slamningen.
Absidens tak är välvt och putsen har ojämn struktur med rundade, utskjutande, kanter.
FÖNSTER- I vapenhuset finns två runda, spröjsade fönster. Ett mot norrr och ett mot söder. I långhuset finns fem rundbågeformade, öppningsbara, utåtgående, kopplade, fönster av ek. Fönstren har rak spröjsning i ytterbågen och byinfattade, färgade glas med motiv i innerbågen. Fönstren ligger i djupa rundbågeformade nischer och fönsterbänkarna är av maskinellt sågat tegel av rödbrun kulör med grov struktur från 1953-54. De tre fönstren som är mot söder föreställer, från öst räknat, dopet, konfirmationen och vigseln. De två mot norr, från väster räknat, föreställer livets vardag samt döden och det eviga livet. Fönstren är tänkta att "läsas" nedifrån och upp, med nutiden i det nedre partiet, evagelisternas budskap i det mellersta och överst bilder och symboler för den aktive och skapande guden. Motiven tillverkades av Günter Teutsch (f 1931) och invigdes den 13 aug 2000.)
I koret finns ett litet rundbågeformat, djupt och högt sittande fönster mot norr. Även ett högre, rundbågeformat och öppningsbart, utåtgående, kopplat fönster av ek, med blyinfattade antikglas i innerbågen mot söder.
I absiden sitter ett rundbågeformat, spröjsat fast fönster med 12 rutor.
LÄKTARE- En öppen trappa upp till läktare och tornrum löper längst södra väggen och bildar ett entresolplan mot östra väggen. Den har täta spegelfyllningar i sidostyckena som är målade i grå och grön kulör. Trappstegen är brunlaserade och täckta av en heltäckningsmatta. Under trappan är ett förvaringsutrymme. Mot trappen står ett bord med skrifter och gästbok. I östra väggen mot läktaren finns en rundbåge markerad som en indragning i putsen. Dörren till läktaren är slät med en list markerad fyllning överst.
Läktarbarriären är tät med tio fyrkantiga fyllningar och i mitten en rund med en friol. Fyllningarna på ömse sidor om denna har ena sidan böjd för att möta rundelns form. Fyllningarna har en botten i ljust grå kulör och ett mörkare grått och rosa listverk. Ramverket är målat i grön kulör. Listerna i nederkant och överkant i har grön och rosa kulör och överliggaren är målad i en mörkt grå kulör och fungerar som en hylla uppe på läktaren. I toppen finns ett tunt skyddsräcke. Färgsättningen härrör från 1969 och färgen är en lackfärg från beckers.
Infälld i norra och södra väggen sitter en boasering av trä målad i grå kulör.
TORN- Tornet är uppbyggt av sex stycken etage inkl. vapenhus och läktaretage. Uppgången till tornvinden sker från läktarens entresolplan, vid norra väggen. På tornvinden förvaras äldre gustaviansk korinredning, en bänk i rokoko m.m. Ovan för tornvinden hänger klockspelet med två klockor. På etagen ovanför klockorna sker övergången från murliv till takstolskonstruktion. I överkant på muren sitter mot öster, väster och söder stenkors med rundade överstycken, vilka troligtvis härrör från en tidigare taktorns lösning, eller kors som tidigare suttit i gavelspetsarna.
ABSID-Absiden fungerar som sakristia och avskiljs från koret av altaret och predellan. På ömsesidor om altaret hänger draperier av naturfärgat linne vävda av Ingrid Ödesjö år 1955. I en rundbågeformad nisch, som bildas runt fönstret mot öster, sitter en träskiva med draperi som altare. Knäfallet av grönmålat trä med rött sammets tyg, är flyttbart. I absiden står vidare en armlänsstol, en vanlig stol och en pall samt ett skrivbord. Krucifixet på altaret är från 1943 och inköpt från Oberammergau. Ett radiator följer absidens södra sida och ovan för detta finns en hylla i gråvit kulör för diverse saker. Under altaret och predellan förvaras textilier i ett skåp, vilket nås från absiden.
FAST INREDNING- ALTARE OCH ALTARRING- Den femsidiga altarringen härrör från 1938 och har tygklädd överliggare och knäfall. Tyget är vävt med randning i beige, blått och guld. Fronten är tät med spegelfyllning. Ramverket är mörkt gråblått och fyllningen brunviolett med en listomfattning i guld och ljust gråblått. Altaret från 1874 med grekiskt kors, är av trä och bemålat lika som altarringen. Predellan har ett motiv av Nattvarden - Jesus och de tolvlärjungarna. Verket är tillverkat av Erik Abrahamsson, Stockholm. (Tidigare var predellan utan motiv.) Uppe på predellan står en vit staty av jesus i kläde (en kopia av Thorvaldsens Kristus) från 1870, inköptes 1872 och placerades vid 1874 års restaurering i centrum på dåvarande fondvägg målad i kopparfärg. 1936-38 placerades statyn på predellan ovanför altarbordet. Stayn målades senast 1969 och då i vit kulör. På korväggen, på ömse sidor om altaret och på murade konsoller, står två vita barnstatyer med böcker i händerna (Inköpta 1872). Alla tre är av pressad zinkplåt.
(Den gamla altartavlan av trä föreställande den korsfäste Kristus med Maria och Johannes stående på var sin sida av korset, blev ommålad 1778 och förvaras på museet i Halmstad)
PREDIKSTOL- Predikstolen står i långhusets nordöstra hörn och är från 1874. I bildfälten var ursprungligen fyra bilder utsågade i trä: Lagens tavlor, Veronicas svetteduk med Kristi ansikte, nattvardskalk på bibel och ankaret med korset. Predikstolen var målad i gråvitt. Nuvarande motiv - de fyra evangelisterna med attribut, samt texten "Evangelium är - en Guds kraft - till frälsning - för den som tror" målades av Erik Abrahamsson 1943. Evangelisterna står i rundbågeformade fyllningar, vilka kringgärdas av gråmarmorerade kolonner med doriska kapitäl. Ramverket har en fri marmorering i rödbrunt och grått. Fundamentet är av trä och marmorerat i grå kulör. Invändigt är predikstolen målad i grå kulör. Här finns en träkonsoll för psalmboken och en fällbar platta. Det sitter en mikrofon på talarbordet. Baldakinen/ljudtaket har åtta hörn och är från 1945. Det ritades av ark H Wadsjö. Innertaket utgörs av en laserad masonit i gröna, grönblå och roströda kulörer. I dess mitt hänger en duva, skuren av lind och försilvrad (levererad av Svensk Kyrkoslöjd 1952). Taket kröns i hörnen av liljor och i gavelspetsarna av brinnande facklor. I toppen står en förgylld krona med röda och gröna "ädelstenar" av trä samt överst ett förgyllt kors på en glob.
Under predikstolen står ett vanligt piano och en elorgel.
BÄNKINREDNING- Kyrkan har tio stycken bänkrader samt en front på vardera sida om mittgången. Gaveln är sluten, men ingången öppen. Bänkarna sitter fastmonterade i boaseringen längst med långhusväggarna. Gavlarna har två fyllningar i grön kulör med grå ram samt grågrönt ramverk. I överkant sitter en snidad, rosa-lila list med "udd-lambrekin" i vit kulör. Mitt på överliggaren finns en rund träknopp i ett hål för vaser eller ljushållare. Sockeln är i mörkgrå kulör med en ljusare grå och rosaröd profillist i överkant. Ryggsidorna är svagt lutande och sittbänkarna klädda med dynor med ett vävt tyg i gammelrosa kulör. Psalmbokshållaren på framförvarande bänk är svagt lutande och på ryggytan under den sitter mässingskrokar. Insidan av bänkarna och psalmbokshållaren är målad i grågrön kulör. Färgsättningen härrör från 1969 och färgen är en lackfärg från Beckers. Under läktaren ryms sista bänkraden.
Radiatorer för vattenburen värme följer ytterväggarna mot norr och söder. Väggboaseringen har grå botten med vita stiliserande marmoreringar, den följer bänkraderna och sträcker sig till samma höjd som bänkarna
ORGEL- På läktaren finns en sidospelad orgel med 18 stämmor. Den är tillverkad av Ålems orgelverkstad AB S Frondell. Front och sidostycken är målade i ljust grå kulör med förgyllda lister, urnor och en lyra i toppen. Fronten är från 1874 i Gustaviansk stil. Nuvarande placering, utformning och färgsättning härrör från 1995. Bakom orgelverket förvaras lösa stolar.
SPECIFIKA INVENTARIER-DOPFUNT- Dopfunten står i långhusets sydöstra hörn. Den är av trä med nygotiskt motiv - trepass m.m.- och tillverkad 1915. Dopfatet är av mässing och har sex hörn.
ÖVRIGT- Långhus: I en rundbågeformad nisch, söder om valvet till koret finns en nummertavla med svart botten, violett ram samt med förgyllda blad och en lyra i toppen.
Längst fram vid långhusets södra sida, står en ambo av gråmålat trä.
På sydvästra väggen under läktaren hänger en tavla som anger att kyrkan målades 1778 av Johan Blomberg.
Framför förrådsutrymmena står på norra sidan en smidesbeslagen ekkista. Här står vidare en ljusglob av svart smide. På södra sidan står ett lågt bordsaltare med en tavla med jesus på korset ovan.
Vapenhus: I vapenhuset, på sydvästra väggen, hänger ett epitafium, med en paradvärja fastlåst på baksidan. Vapnet är från 1677 och över Anders Svensson Trana (1624-1677).
Mot norra väggen finns en runsten och täckhäll. Dessa är kopior. Originalen förvaras på Statens Historiska Museum, Stockholm. Forskare daterar dem till 1200-talet. Täckhällen är 115 cm lång och har ett sadelformigt överparti samt försedd med dekorativa ristningar, främst liljemotiv. Runstenen har troligtvis varit gavelsten till en gravvård.
Mot nordvästra väggen står ett dopträd från 1996.
Fasadkulör (2002): Vit
Byggnadsdel (2002): Kor - Smalare, Kor - Öster, Torn - Indraget, Torn - Väster
Inventeringsår 1998
Kyrkan uppfördes vid 1100-talets slut.
1689-90 Taket över koret och långhusets södra sida reparerades.
1691 Ombyggnation av befintligt trätorn.
1693 års inventarium berättar att det låg tegelstenar i kyrkogången och bräder under bänkarna. 1730-talet: Spåntäckningen på södra sidan av kortaket lades om.
1742-78 Ett besiktningsportokoll upprättades 1742. Enligt protokollet var kyrkans tak täckt av takspån och i så bristfälligt skick, utom över korets södra sida som omlagts ett par år tidigare, att såväl spån, som rote, "sparrwärk" och invändig takpanel var helt förfallet. Vapenhuset var bristfälligt interiört och exteriört. Likaså var kyrkans inredning, bänkar, predikstol, präste- och klockarebänk bristfälliga. Ett förslag till restaurering upprättas, men genomförs i etapper pga av bristfällig ekonomi.
1752 Kyrkans norra sida avbildades i Jacob Richardssons "Hallandia antiqua et hodierna" Långhus, kor och absid finns samt ett högt trätorn sammanbyggt med långhuset i väster. Kyrkan har inga fönster mot norr. I ett besiktningsprotokoll från 1742, beskrivs södra sidan "På kyrckian är alena 3 stycken små fönster högt uppe i murne å södra sidan, mycket söndriga, näml. 2 ne i sielfwa Kyrckian och ett i Choret&" Vidare ger beskrivningen för handen att kyrkan endast har en ingång och att den finns i ett vapenhus vid kyrkans södra sida.
1753 läggning av takspån.
1778 stod kyrkan färdigrestaurerad. Den hade då blivit målad "till alt dess innanrede" och prydd med "gammaldags målningar". Den som stod för måleriet hette Johan Blomberg. Troligt är att kyrkan under dessa år försågs med små "fönstergluggar" på norra sidan och att en dörr togs upp i södra korväggen. Om målningarna skrivs i ett inventeringsprotokoll från 1830 att "Taket är icke hvälfdt utan platt med gammaldags målning, som föreställer i midten Gud Faders och Frälsarens bilder: Den ena bär i högra handen korset, den andra i venstra handen en spira och den Helige Ande under bild af Dufva. De omgifvas af fyra englar&" Altardisken var rak och inneslöt en stol med målad inskrift.
1796 De två gluggarna mot norra sidan ersattes av två fönsterlufter av samma storlek som två på södra sidan. 1810 Trätornet (42 alnar högt) ödelades genom en åskeld. En provisorisk klockstapel av trä uppfördes tills det nya klocktornet stod färdigt.
1820-1822 Om- och tillbyggnad Efter förslag från 1816.
Västra gavelväggen och vapenhuset på kyrkans sydsida revs, liksom pelarna mellan kor och långhus. Nuvarande stentorn uppfördes med Breareds kyrktorn som förebild.
1855 Nytt ytter- och innertak. Kyrkans tak försågs nu med skiffer utvändigt i stället för spån och med ett välvt innertak istället för det föregående platta. Fasaderna putsades om ut- och invändigt.
1870-74 Ny inredning. Bänkar, predikstol och altare samt orgel (begagnad från Halmstads församling) och altarprydnader - en kopia av Thorvaldsens Kristus samt två barnstatyer av pressad zinkplåt från Köpenhamn. En fondvägg av trä uppsattes mellan kor och absid. Den gamla altartavlan borttogs korets dörr mot söder igensattes med en stor gravhäll (befanns senare höra till en långt tidigare funnen runsten). En ny ingång till absiden upptogs i öster.
1873 En ruininskriftsförsedd gavelsten till ett tidigmedeltida gravmonument överlämnades till Statens Historiska museum i Stockholm, dit också en 1938 påträffad tillhörande täckhäll fördes.
1888 Kyrkan försågs med en värmeanordning.
1893 Det inre kyrktaket belades med en blandning av lera och sågspån för att värmen skulle bibehållas bättre. 1897-1899 En ny tornspira efter ritning av stadsarkitekt Sven Gratz i Halmstad, uppfördes.
1920 renovering av orgeln, Magnusson, Göteborg
1932 Restaurering av en 1600-tals oljemålning med korsfästelsemotiv, samt begravningsvapen och bibel, konservator Erik Skjöld, Halmstad. Mässhaken konserverades av Föreningen Pietas, Stockholm.
1936-38 Genomgripande restaurering efter förslag av Harald Wadsjö, Söndrum. Kyrkans medeltida ursprung framhävdes nu. Rekonstruktion av triumfbågsmuren (Byggmästare Ernst Carlsson, Kjällstorp). Igenmurning av dörrhål i absidens östsida. Markering av ett igenmurat medeltida fönster på norra långhusväggen. Installation av ett värmeledningssystem. Omputsning av långhusets innerväggar.
Återupptagande av en under 1800-talet igenmurad dörröppning på korets södra sida. (Hittade en täckhäll till tidigt medeltida gravmonument som lämnades till Kungl. Vitterhetsakademien. Akademien överlämnade en kopia av de två gravvårdsdelarna). Färre bänkar och med nya bänkgavlar med äldre som förlaga tillverkas och monteras efter förlag av Wadsjö. Nytt golv läggs in. Ändring av uppgång till läktare och torn.
1943 Ny predikstolsbaldakin och ommålning av predikstolskorg efter förslag av Arkitekt H. Wadsjö och konstnären Erik Abrahamsson.
1948 Kyrkan försågs med en predella av plywood. Målad av E Abrahamsson.
1951 Kyrkan elektrifierades.
1952 Nytt orgelverk installerades, byggt av Olof Hammarberg, Göteborg. Orgeln ombyggdes helt och försågs med ett nytt, tvåmanualigt spelbord. Orgelverket hade elva stämmor.
1953-54 Kyrkan försågs med nya kopplade fönsterbågar och öppningarna förminskades. Fönstersmygarna gjordes av tegel. Arkitekt Harald Wadsjö.
1956 Ombyggnation av Holms kyrkas tornhuv, efter förslag av arkitekt Burt Stenberg, Halmstad. Ett pyramidialt torn, likande det gamla, men utan de triangulära murytorna från föregående tornbyggnad. Plåttaket ersattes av ett skiffertak och elektrisk ringning installerades.
1957 Bekämpning och utrotning av träförstörande insekter, däribland strimmig trägnagare, på stolar på läktaren, spridda angrepp på bänkar, svaga angrepp på dopfunt, predikstol och orgelklädsel. SAAP impregnerings- och konserveringsfirma, Lund.
1969 kyrkan genomgick en renovering. Invändig målning med ny färgsättning (lika den befintliga). En kristallkrona som inköpts till kyrkan under 1800-talet återförsåldes mot mark till Vapnö gods.
1969 Ny färgsättning av predikstolen.
1969 Förbättring av kyrkans elektriska belysning.
1974 Pastorsexpeditionen flyttades till Halmstad. Telefon installeras i sakristian.
1975 Bänkarna försågs med sittdynor i rosa kulör.
1977 Den gamla altartavlan återmonterades i Holms kyrka efter att sedan 1930 ha varit deponerad i Hallands Museum.
1978 Förhöjning av läktarbalustrad samt ändring av entré bl.a. komplettering med räcke. 1983 Anordnande av garderob samt städ- och förrådsutrymmen i kyrkan.
1987-88 Fasadrestaurering. Blästring och avfärgning med kalk.
1995 Orgelverket från 1952 ersattes av ett nytt. Orgelfasaden från 1874 bevarades och lyftes fram. Spelbordet byggdes in i ena gaveln. De stämmor som hade bevarats sedan 1874 återanvändes i den nya orgeln. Ålems Orgelverkstad AB.
1995 Interiör och exteriör restaurering. Interiört: rengöring, skrapning och målning av tunnvalvets brädor samt rengöring och målning av invändiga väggar (före åtgärden målade med latexfärg).
Exteriört: Östra sidan av tornet behandlades med en silikatfärg. Kyrkans cementputsade fasader borstades, kalkavvattnades, ströks en gång med tunnad kalkfärg, 1 gång med färdigkalk och avslutningsvis kalkavvattandes. Järn på tornbyggnaden rostskyddades och målades. Arbete utfördes av BPA Måleri AB.
1996 Underhåll av predikostol och predellamålning. Sandå Måleri.
1996 Målerikonservering av vissa inventarier (Arbetsbeskrivning Hans Nilsson, SKALK, Båstad) bl.a. Gamla altartavlan, oljemålning med korsfästelsemotiv, Vapensköld med värja.
2000 den 13 augusti 2000 invigdes de nya fönstermålningarna i Holms kyrka. tillverkade av Günter Teutsch. F 1931 i Siebenbürgen, Rumänien. Fönstren är av färgat, munblåst glas tillverkat i glasmåleriverkstäderna i klostret Schlierbach i Österrike.
Kyrkklockor: Storklockan omgjöts 1923 av en klocka från 1662, omgjuten 1763. Lillklockan är från 1973.
År 1100-1350 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Långhus och kor
År 1752-1778 Ändring - ombyggnad
Ändring - ombyggnad - Genomgripande renovering.
Konstnär: Johan Blombergh
År 1870-1879 Fast inredning - predikstol
År 1888 Teknisk installation - värme
År 1951 Teknisk installation - el
År 1987-1988 Underhåll - exteriör
Fasaden blästras och målas med kalkfärg.
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka
Öppna på kartan Fler i kategorin