Motivering (skydd): Vapnö medeltida stenkyrka ligger i den sedan 1800-talet kraftigt uppodlade Vapnödalen norr om Halmstad. Kyrkan samt två gårdar, gamla epidemisjukstugan och ett tidigare ålderdomshem, har ett högt läge på nordsluttningen av grusåsen Galgberget med utsikt över ett öppet odlingslandskap. Ett gravkor i kyrkan samt en avsatt del av kyrkogården vittnar om det tidigare nära sambandet med det närbelägna storgodset Vapnö. Vapnödalen utgör riksintresse för kulturmiljövården, med det senmedeltida danska storgodset Vapnö där man ännu bedriver jordbruk.
Kyrkan omges av en kyrkogård som sluttar ner mot väster. Kyrkogården kringgärdas av en naturstensmur samt trädrader och häckar. Grusade gångar leder fram till och runt kyrkan. Gravkvarteren är gräsbevuxna och omges av buskar och växter. Den nordöstra delen av kyrkogården är förbehållen Vapnö gods och innehåller gravvårdar från framför allt 1800- och 1900-talen.
Kyrkobyggnaden består av ett rektangulärt långhus med gravkor utbyggt på östgaveln, i väster ett torn med spira och på kyrkans norra sida en vidbyggd sakristia (1953-54). I långhusets västra del ingår betydande medeltida mursträckningar. Den medeltida kyrkan omdanades 1767 till en salkyrka och utvidgades i öster genom att det smalare koret revs och ersattes med ett kor i jämnbredd med långhuset. Samtidigt tillfogades mot öster det Staël von Holsteinska gravkoret avsett för godset Vapnö.
Exteriören präglas framför allt av en omdaning i nygotisk stil som skedde 1874-76 under ledning av arkitekt O A Mankell. Nu uppfördes stentornet mot västgaveln, vilket ersatte ett äldre rödmålat trätorn. Vid renoveringen revs också det vapenhus som tidigare funnits i söder och långhusets fönster fick sin nuvarande spetsbågiga form. I den norra delen av fasaden finns spår av medeltida muröppningar. Tornfasadens överdel artikuleras med hörnlisener och en bågfris. Tornet kröns av en från det sena 1800-talet typiskt utformad, smäcker spira.
Interiören är formad under olika utvecklingsskeden i kyrkans historia, vilket avspeglas i dagens kyrkorum. Kyrkan har en ljus färgsättning med vitputsade väggar, tunnvälvt trätak med synliga bjälkar och öppen bänkinredning, båda i ljusblå kulör. I kyrkan finns ett antal äldre inventarier; en predikstol i renässansstil från slutet av 1500-talet och en dopfunt i huggen sandsten från tidig medeltid. Interiörens helhetsgestaltning och välvda trätak härstammar emellertid från 1760-talets omdaning. Inventarier bevarade från denna tid är en altartavla och altaruppsats av Pehr Hörberg (1789) och ett krucifixskåp med krucifix av buxbom (1763) Orgelfasaden i nygotisk stil tillkom 1877 och bänkinredningen vid en renovering utförd 1953-54 under arkitekt Fredrik Wetterqvist. I kyrkan finns en bevarad relik av Heliga Birgitta.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: - Kyrkogårdens murar, trädrader, grusade gångar.
- Exteriörens nygotiska prägel.
- Det medeltida murverket utgör i sig ett omistligt historiskt dokument.
- Det bevarade Staël von Holsteinska gravkoret från 1767 med sarkofager och epitafium. - Äldre inventarier.
- Den medeltida dopfunten.
Inventeringsår (1999)
Se ovan : Historik - hämtad från Sockenkyrkorn. Kulturarv och Bebyggelsehistoria / RAÄ:s Byggnadsregister
Inventeringsår (2002)
Vapnö kyrka är belägen på en höjd med utsikt över ett omgivande odlingslandskap. Kyrkogården, som kringgärdas av en skalmur av natursten, sluttar ner mot väster. I den västra delen av muren sitter en kyrkogårdsgrind av svart smidesjärn med grova naturstensstolpar. Runt kyrkogården finns trädrader samt häckar. Framför kyrkogården i väster finns en grusad plan, med en planterad trädrad, träbänk och informationstavla, avsedd för parkering.
På grusplanens norra del finns en ekonomibyggnad för vaktmästarna med wc, uppförd troligtvis i cement med vitputsade fasader.
En grusad gång leder fram till kyrkan och runt kyrkan. Denna delar upp sig i sidogångar lagda mot N och S. Även gravvårdarna är lagda i nord-sydlig riktning. En del av gravvårdarna har karmar av sten samt grusfyllnader. Runt gravvårdarna finns buskar och växter planterade. I den nordöstra delen står en stor, hög gravsten omgiven av höga tujor, över G W Pripp och hans maka Ellen Stael von Holstein. Och allra längst ner i det nordöstra hörnet, som verkar vara avsett för familjen Holstein, finns äldre gravstenar från 1800- och 1900-talet. I sydost finns även två äldre bänkar av sten.
Längs grusgången som leder upp till kyrkan finns på vänster sida en sten som kan vara en del av en äldre grind. Längs grusgången finns också svartmålade lyktstolpar med lyktor i äldre utformning av koppar. Moderna träbänkar står utplacerade på kyrkogården.
Inventeringsår 2001
FÖRSAMLING 1995 - VAPNÖ
BEFOLKNINGSTAL - 1805: 377, 1900: 721, 1995: 223
FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken.
LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan samt två gårdar, gamla epidemisjukstugan och ett tidigare ålderdomshem, ligger enskilt mitt i de öppna odlingsmarkerna i Vapnödalen. Vapnödalen utgör riksintresse med det senmedeltida Vapnö gods, ett intressant exempel på danska storgodsbildningar. Vapnödalen intesivuppodlades under 1800-talet och lämningar efter s.k. märgelgravar förekommer. Den medeltida kyrkan och förhistoriska gravhögar är andra inslag i miljön. Socknen består till övervägande delen av öppna odlingsmarker.
RASERAD KYRKA / RUIN -
DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - Den murade stenkyrkan består av ett rektangulärt långhus med ett gravkor utbyggt på östgaveln. I väster ett torn, och på kyrkans norra sida en vidbyggd sakristia. I långhusets västra del ingår betydande mursträckningar av en medeltida stenkyrka som hade romansk planform med smalare kor, vars östliga avslutning dock är okänd (grundmurar påträffade vid restaurering 1953-54). År 1767 utvidgades kyrkan i öster genom att det smalare koret revs och ersattes med ett kor i jämnbredd med långhuset. Samtidigt tillfogades det Staël von Holsteinska gravkoret avsett för personer från godset Vapnö. Ett äldre trätorn vid kyrkans västgavel ersattes 1874-76 med ett torn i sten. I samband härmed försvann också det vapenhus som tidigare funnits i söder. Åren 1953-54 tillbyggdes en sakristia i norr efter ritningar av arkitekt Fredrik Wetterqvist.
EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Byggnaden är utvändigt vitputsad, och exteriören präglas av en omdaning i nygotisk stil som skedde 1874-76, då bland annat långhusets fönster fick nuvarande spetsbågiga form. Tornets överdel artikuleras med hörnlisener och en bågfris. Långhuset täcks av ett sadeltak och tornet kröns av en spira. Huvudingång genom tornets bottenvåning i väster. Det invändigt vitputsade kyrkorummet täcks av ett tunnvalv av trä. Gravkoret avskiljs nu från själva kyrkan med en mur. I gravkoret finns förutom tre marmorsarkofager även ett epitafium över fältmarskalken Georg Bogislaus Staël von Holstein. Kyrkan har en äldre predikstol i renässansstil och altaret pryds av en större målning från 1789 utförd av av Pehr Hörberg och föreställande Marie kyrkogång.
Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2001.
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrkomiljö
Öppna på kartan Fler i kategorin