Motivering (skydd): Vaxholms kyrka uppfördes mellan åren 1760 och 1803 efter ritningar av Adelcrantz och Tempelman. Fasaderna, som gavs en tidsenlig gestalt, karaktäriseras av klassicismens strikta formspråk. Av kyrkogården används idag endast den västra delen, varför området intill kyrkan har en närmast parkliknande karaktär med grusgångar och äldre gravvårdar.
I samband med renoveringen 1896, under ledning av arkitekt Johan Laurentz, fick kyrkan huvudsakligen sitt nuvarande utseende, framförallt interiört. Då tillkom de rundbågiga fönstren i korsarmarna, det rundbågiga fönstret med blyinfattat glas i korfönstret liksom kyrkans inredning med bänkar, predikstol samt altare med altarring. Orgelläktare, orgel och orgelfasad tillkom något senare.
Att särskilt tänka på i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön:
· exteriörens strikta och nyklassicistiska formspråk utan rikare dekorationer
· kyrkans interiör med inredning, såsom den gestaltades under 1890-talet
· orgelläktare, orgelfasad samt det bevarade orgelverket från 1908.
Inventeringsår (2004)
Klockstapeln uppfördes 1760. Stapeln är klädd med lockpanel, målad med röd och svart oljefärg. Huven täcks av falsad kopparplåt. Två av klockorna skänktes av Per Brahe 1670, en tredje tillkom under 1800-talet.
Uppgifterna är sammanställda av Stockholms läns museum 2007.
Fasadkulör (2004): Röd
Inventeringsår 2016
Klockstapeln uppfördes 1760. Stapeln är klädd med lockpanel, målad med röd och svart oljefärg. Huven täcks av falsad kopparplåt. Två av klockorna skänktes av Per Brahe 1670, en tredje tillkom under 1800-talet.
Legars, Niss Maria. (2008). Vaxholms kyrka. Vaxholms kyrka. Kyrkokarakterisering år 2005 av Stockholms stadsmuseum på uppdrag av Stockholms stift. Publicerad 2008 av Stockholms stift.. ISBN: .
Nyckelord: Religionsutövning, Klockstapel
Öppna på kartan Fler i kategorin