Motivering (skydd): KYRKOMILJÖN - Hidinge gamla kyrka är belägen i ett flackt jordbrukslandskap utan direkt förbindelse med övrig bebyggelse, frånsett en f.d. skolbyggnad väster om kyrkan.
KYRKOANLÄGGNINGEN -
KYRKOGÅRDEN - kyrkogården omgärdas i söder, öster och norr av en kallmurad stenmur som i norr har funktion som stödmur. I väster avgränsas kyrkogården av vildvuxna buskar och träd. Den gamla trädkransen är intakt i norr med några träd kvar i söder och öster.
Det finns två entréer till kyrkogården, en i söder och en i öster. Den östra entrén är helt igenvuxen. Från södra entrén leder en grusgång fram till kyrkans västra och södra portal. Utanför västra entrén finns en kalkstenläggning, i övrigt är kyrkogården bevuxen med gräs.
Omgivande kyrkogård används inte längre för begravningar. Det finns endast en gravvård på kyrkogården, vid kyrkans sydöstra hörn en gravhäll av gjutjärn från 1950-talet.
Väster om kyrkan finns en sentida klockstapel med öppen klockbock och spånklätt sadeltak, krönt av en tupp.
En sentida förrådsbyggnad är placerad i kyrkogårdens nordvästra hörn.
KYRKAN - Hidinge gamla kyrka består av ett rektangulärt långhus med rakt avslutat korparti i öster och sakristia i norr.
Det uppfördes under 1100-talet eller tidigt 1200-tal en liten stenkyrka med långhus och smalare kor samt sydportal i södra långhusväggen.
Under senare delen av medeltiden breddades och förlängdes koret. Sakristian uppfördes i norr, valven slogs i kyrkorummet och ett vapenhus av trä uppfördes vid södra portalen.
Under senare delen av 1600-talet tillfogades ett timrat torn i väster. Invändigt försågs kyrkan med en sluten bänkinredning samt predikstol.
Under 1700-talet skedde olika underhållsarbeten samt vidgades fönstren. Invändigt bättrades läktaren och golvet och en ny läktare uppfördes. Vid slutet av 1700-talet stärktes och förbands kyrkans äldsta del med kraftiga ankarjärn och strävor.
När Hidinge nya kyrka stod färdig 1869 auktionerades inventarierna ut och kyrkan lämnades öde. 1872 revs tornet, läktaren togs bort och bågöppningen i väster murades igen.
1922-24 utfördes underhållsåtgärder på kyrkan då bland annat fasaderna putslagades och avfärgades i gulvit ton. Kyrkans södra och sakristians västra takfall omtäcktes av spån, övriga kompletterades.
1936-37 genomfördes en stor restaurering efter program av arkitekt Erik Lundberg. Utvändigt renoverades och omlades kyrkans spåntak. Putsarbeten utfördes på fasaderna. En ny västportal togs upp. Invändigt fick kyrkorummet bland annat en ny sluten bänkinredning tillverkad efter förebild av den ursprungliga från 1681. Ny altarring, nya nummertavlor och en ny ljuskrona. Predikstolen och den medeltida dopfunten konserverades och kompletterades. Kalkstensgolvet sänktes, justerades och kompletterades. Efter restaureringen. År 1937 togs kyrkan åter i bruk.
1958 fick exteriören en ny tunn puts och under 1960-talets första hälft uppfördes en klockstapel väster om kyrkan.
1991 genomfördes en större renovering, till största del invändigt, under ledning av arkitekt Jerk Alton, Kumla. Utvändigt utfördes vissa underhållsåtgärder på tak och fasader. Ny dörr i västportalen. Den romanska sydportalens järnbeslagna dörr renoverades. Invändigt lagades putsen och väggar och valv avfärgades. Målningarna i valven rengjordes. Koret försågs med nytt altare av kalksten och altarringen togs bort. Predikstolen fick en ny fot. Bänkar togs bort längst fram och längst bak, kvarvarande bänkar målades om efter äldre förlaga. Trägolvet under bänkarna byttes ut mot kalksten. I väster nytt vindfång och väggfasta skåp.
Sommaren 2005 fick kyrkan nytt spåntak.
KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING - Hidinge gamla kyrka är i princip en alltigenom medeltida kyrka, därtill en av de minsta i Närke, med murverk, valv och en romansk sydportal med smidesbeslagen dörr från ca 1200. Till skillnad från flera andra av de medeltida kyrkorna i Närke erhöll inte Hidinge något torn av sten under medeltiden.
Att kyrkan lämnades öde 1869 och åter togs i bruk på 1930-talet har påverkat dess interiör.
Det medeltida kyrkorummet med sina slagna valv präglas dels av de återställningsarbeten som skedde 1937 med bland annat återflyttade inventarier och återskapad bänkinredning, dels av den renovering som genomfördes 1991 med nytt altare, vindfång, armaturer samt nytt kalkstensgolv.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ I FÖRVALTNING OCH ANVÄNDNING AV KYRKAN OCH KYRKOMILJÖN: - Det medeltida murverket utgör i sig ett omistligt historiskt dokument.
- Den bevarade romansk sydportalen med sin järnbeslagna dörr från ca 1200.
Inventeringsår (2005)
Nyckelord: Religionsutövning, Klockstapel
Öppna på kartan Fler i kategorin