Motivering (skydd): Kulturhistorisk bedömning
Gårdeby kyrka och kyrkogård med dess grindar, mur, klockbod och trädkrans är en väl sammanhållen miljö med mycket höga kulturhistoriska värden.
På storskifteskartan från 1776 redovisas kyrkan med en klockstapel mitt på kyrkogården. Kyrkogårdens utbredning är tydligt markerad, med en liknande sträckning som idag. Kartan markerar även tre öppningar, symbolen för öppningarna kan tolkas som stigluckor. De östra och västra öppningarna är på kartan belägna mitt emot varandra vilket de inte är idag. Även öppningen i söder har en annan placering. Således har minst två av öppningarna i muren ändrats sedan 1776. På häradsekonomiska kartan 1868-77 är den kallmurade murens utbredning tillsynes den samma som idag, inga öppningar i kyrkogårdsmuren är markerade. Kyrkans placering i den norra delen av kyrkogården och kyrkogårdens begränsade utvidgning ger Gårdeby kyrkogård ett mycket högt kontinuitetsvärde. Traditionen att placera kyrkan på den norra delen av kyrkogården går tillbaka på tidig medeltid.
Träden i trädkransen visar på det parkideal som blev vanligt på landsortskyrkogårdarna framförallt under 1800-talet. Men den planerade vegetation på kyrkogårdarna var kanske i första hand en hälso- och hygienaspekt. Idag är den en viktig del av kyrkogårdens formspråk och karaktär.
Även smidesjärnsgrindarna och de vitmenade grindstolparna har ett stort kulturhistoriskt- och miljöskapande värde. Grindarna i söder och väster har samma utformning och är ifrån 1800- talet medan den mindre enkelgrinden i öster är från 1900-talets mitt. Stort kulturhistoriskt värde har även soluret söder om kyrkan, solur blev vanliga på länets kyrkogårdar under 1600- talet, ofta skänktes soluren till kyrkan,
Grusgångarna är väsentliga i det historiska perspektivet men också för att man skall kunna se kyrkogårdens strukturer mellan de olika områdena på kyrkogården.
Klockstaplar och klockbodar var vanligt förekommande på länets kyrkogårdar fram till andra delen av 1700-talet. Men bland annat p g a en kunglig förordning revs de flesta med tiden. Idag är klockboden i Gårdeby en mycket viktig del av kyrkogårdsmiljön och en solitär av en tidigare vanlig företeelse. Det samma gäller den f d likboden, där de avlidna förvarades i väntan på begravning.
På kyrkogården är till viss del den äldre strukturen som uppstod senast under andra delen av 1800-talet väl bevarad. Den innebär att mer påkostade ”köpegravar” förlades invid kyrkogårdsmuren och i kvarterens ytterkanter. Inne i kvarteren fanns de enklare linjegravarna. Systemet med linjegravar växer fram under slutet av 1700- talet. Det innebar att begravningarna skedde på linje vartefter dödsfallen skedde. Äkta makar eller andra familjemedlemmar begravdes inte bredvid varandra. Från början innebar systemet troligen inte någon direkt ”statusskillnad” men under 1800-talet övergick det till att bli en gravläggning för dem som inte kunde eller ville betala för en gravplats. På Gårdeby kyrkogård finns enstaka gravvårdar kvar från den så kallade allmänna linjen. Enstaka gravvårdar har ett högt eller mycket högt kulturhistoriskt värde. Det gäller bland annat de gjutjärnskors eller smideskors som står uppställda på kyrkogården. De två gravvårdarna från 1700-talet; som båda står i område 1, alltså längsmed västra kyrkogårdsmuren över Lostbohm 1799, C.F von Rock 1793, gravvården över C.G
Tempelman 1805. Dessa gravvårdar har alla liknande utformning; rest kalksten med avsmalnande kortsidor mot ett avfasat krön.
Enstaka gravvårdar kan även ha ett mycket stort lokalhistoriskt värde bland annat i form av titlar, som säger en del om näringsliv och social struktur. I Gårdeby finns titlar såsom lagman, riddaren, prosten och hemmansägaren.
Inventeringsår (2005)
Fasadkulör (2005): Röd
Inventeringsår 2002
Väster om kyrkogården står en klockbod inköpt 1830 från Skärkind. Fasaderna är klädda med faluröd lockpanel och bodens tälttak är spånklätt.
GÅRDEBY KYRKOGÅRD Kulturhistorisk kyrkogårdsinventering Gårdeby församling Söderköpings kommun Linköpings stift Östergötlands län 2006.
Hertz, A-C: Gårdeby kyrka. Linköpings stifts kyrkor. 1996. .
Antikvarisk-topografiskt arkiv, Riksantikvarieämbetet
Bebyggelseregistret - kulturhistorisk bebyggelseinformation. Riksantikvarieämbetet
Hertz, A-C, Gårdeby kyrka. Linköpings stifts kyrkor. 1996.
Natur Kultur, Kulturminnesprogram för Östergötland, utg. av Länsstyrelsen i Östergötlands
län 1983.
Protokoll från dendrokronologisk provtagning i Gårdeby kyrka 2000-08-23, Länsstyrelsen
Östergötland.
Ridderstad, Anton, Historiskt, Geografiskt och Statistiskt lexikon öfver Östergötland, A-L,
Norrköping 1877.
Sveriges Bebyggelse, Östergötlands län, del III, Uddevalla 1950.
Östergötland, landskapets kyrkor. Red. Marian Ullén. Forskningsprojektet
Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria. Riksantikvarieämbetet
2004.
Östergötlands länsmuseums topografiska arkiv
.
Nyckelord: Religionsutövning, Klockstapel
Öppna på kartan Fler i kategorin