Motivering (skydd): Rydals kraftverk har ett mycket högt kulturhistoriskt värde och ingår i byggnadsminnet Rydals fabriker. Rydal bruks- och industrimiljö är dessutom ett område med riksintresse för kulturmiljövården samt utpekat som en kulturhistoriskt värdefull miljö i Marks kommuns kulturmiljöprogram. Kraftverket är en viktig del i den industrimiljö som Rydals fabriker utgör.
Kraftverket är en del av Rydals bomullsspinneri, som är av stor kulturhistorisk betydelse – både för berättelsen om och förståelsen av industrialismens genombrott och textilindustrins utveckling under 1800- och 1900-talen. Det är också ett viktigt besöksmål genom museiprojektet ett ”arbetande textilmuseum” där visningar för allmänheten av spinneriets produktionsmiljö är ryggraden i museiverksamheten. Detta förstärker också förståelsen för helhetmiljöns kulturhistoriska sammanhang.
Kraftverksbyggnaden är relativt välbevarade med sin ursprungliga karaktär har ett högt arkitektoniskt värde och är en tydlig och god representant för hur påkostade dessa anläggningar ofta var. Den medvetna arkitektoniska utformningen gjordes för att manifestera den nya tekniken och elkraftens stora betydelse.
Utöver detta har Rydals kraftverk ett teknikhistoriskt värde genom den bevarade kaplanturbinen, som är överlägset mest effektiv vid låga fallhöjder och stora variationer i vattenföringen. Det faktum att regulatorn, generatorn och mataren fortfarande finns kvar och är i drift är också värdefullt – liksom att kontrolltavlan av marmor är bevarad i hallen trots att modern utrustning har installerats. Rydals kraftverks vattenvägar är också betydelsefulla – exempelvis tillopps- och utloppskanalernas naturstensdetaljer.
Alla förändringar av Rydals kraftverk är tillståndspliktiga.
Vid framtida underhåll av anläggningen bör de två portarna av aluminiumdurkplåt ersättas med öppningar lika fönstrens övriga utformning och indelning. De igensatta fönsterpartierna bör också återställas. Eventuella solskydds- och säkerhetsåtgärder bör ske invändigt. Vid framtida underhåll av hela anläggningen är det mycket viktigt att detta sker med material och med utförande lika det ursprungliga.
Inventeringsår (2015)
Byggnaden är uppförd i tjugotalsklassicistisk stil i en våning på en hög betonggrund. Den är uppdelad i två delar – en högre maskinhall och en lägre överbyggnad över turbinsumpen.
Tegelväggarna är utvändigt putsade med vit spritputs med slätputsade omfattningar runt rundbågiga spröjsade träfönster. Den vita färgsättningen är speciell för hela fabriksmiljön. Sannolikt utgjorde de närliggande vitmålade förläggargårdarna förebild.
Takfoten är utkragad och utsmyckad med en tandsnittsfris. Taket är ett flackt valmat sadeltak klätt med tjärpapp. Den lägre byggnadsdelen har ett flackt pulpettak.
Maskinhallens stora höga rundbågiga fönster är igensatta upptill. I två av fönstren på långsidan nedströms har två dörrar av aluminiumdurkplåt satts in. Över och till vänster om den ena av dessa dörrar har den ursprungliga spröjsade fönsterbågen ersatts med brunlaserad fjällpanel. På nedströmsfasaden finns även en grön dubbelport av plåt.
Golvet är belagt med schackmönstrat klinkergolv. Väggar och tak är vita och slätputsade. Generatorn är placerad på en upphöjd avsats med schackmönstrade plattor.
Inventeringsår (2007)
Kraftstationen är byggd i en våning och har delvis källare. Fasaderna har vit spritputs och är försedda med stora fönsteröppningar vars övre del täcktes över 1979. Taket täcks med svart asfaltpapp. Stationens arkitektoniska uttryck är starkt influerat av samtida amerikanska förebilder.
KÄLLA: Kulturhistorisk utredning med förslag till bevarandeåtgärder för Rydal, Marks kommun. Älvsborgs länsmuseum 1987
Fasadkulör (2007): Vit
Inventeringsår 2014
Kraftverket stod färdigt 1916. Fabriken hade från starten haft ett engelsktillverkat vattenhjul, placerat i fabriken för att driva spinnmaskinerna. Detta ersattes så småningom av turbiner. Kraftverket som placerades vid ett nyanlagt vattenintag, har spritputsade fasader och stora fönsteröppningar samt ett flackt tak. Stilmässigt går stationen tillbaks till samtida amerikanska anläggningar och är utformad i tjugotalsklassicistisk stil.
KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Älvsborgs län, 1991-04-22, Dnr 221-6-90
Fabrikens kraft kom ursprungligen från ett enormt engelstillverkat vattenhjul. År 1866 ersattes detta med tre turbiner. 1916 var det nya kraftverket färdigställt. Det skulle komplettera den 1896 byggda anläggningen i Stämmemad. Efter en översvämning 1927 byggdes anläggningen delvis om och har idag 4,5 meters fallhöjd. I byggnaden finns en Kaplan-turbin av tidig svensk tillverkning insatt 1928. De två Atlas dieselaggregat revs ut 1974.
KÄLLA: Kulturhistorisk utredning med förslag till bevarandeåtgärder för Rydal, Marks kommun. Älvsborgs länsmuseum 1987
Inventeringsår 2016
För beskrivning och historik-se under anläggningsnivå.
År 1916 Nybyggnad
Kulturmiljöprogram Marks kommun. Marks kommun, Länsstyrelsen Älvsborgs län och Älvsborgs museum. Kinna 1991.
Nyckelord: Samhällsservice och teknisk försörjning, Kraftverk
Öppna på kartan Fler i kategorin