Motivering (skydd): KYRKOMILJÖN - Dammsvedjans kyrka betjänar fyra stadsdelar med både villor och flerfamiljsbostäder som uppfördes kring 1900-talets mitt,. Tillsammans med Svedjeskolan ligger kyrkan i en brant skogsklädd sluttning, varifrån Transåssjön skymtar.
KYRKOANLÄGGNINGEN - Anläggningen samprojekterades av Bengt Börtins Arkitektkontor och invigdes som stadsdelskyrka 1969. Den består av kyrkan, ett fristående församlingshem och en klockstapel, vilket är en av de tidstypiska konstellationerna för en kyrkoanläggning. Byggnaderna ligger på olika marknivåer, församlingshemmet lägre än kyrkan. Naturens vegetation når inpå knutarna i enlighet med arkitektens intention, vanligt för tillkomsttiden.
KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING -
Byggnaderna har en mycket välbevarad, medvetet gestaltad sen funktionalistisk arkitektur som är ren och kraftfull. Kyrkan liknar det profana byggandet, vilket var vanligt vid tiden. Klockstapeln fungerar sinnrikt och säreget som stiglucka till kyrkans entré. Församlingshemmet byggdes enligt samtidens ideal för dessa anläggningar med en stark inriktning på ungdomsverksamhet, bland annat manifesterat med en ungdomsgård, vilket ger ett samhällshistoriskt värde. Arkitekt Börtin hade klart formulerade idéer bakom såväl anläggningens som kyrkorummets utformning, vilket är ett sammanhållet, slutet rum med ljusinsläpp ovanifrån influerat av basilikan. Interiören är välbevarad sedan uppförandet med ursprunglig inredning och fönstermosaiker. Takutformningen med betongkassetter är mycket ovanlig och karaktärsskapande. Arkitektoniska kvalitéer visas särskilt i den ursprungliga dopplatsens och altarets utformning i bönerummet, vilka båda förtjänstfullt har dolda ljusinsläpp. Bönerummets matta som klär såväl golv som väggar är en helt originell lösning och ett tidsbärande element.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: - Anläggningen är en mycket välbevarad exponent för 1960-talets
stadsdelskyrkor med samprojekterat fristående församlingshem, som hyser ungdomsgård.
- Byggnadernas funktionalistiska arkitektur, intakt sedan uppförandet, där odekorerade fasader, utskjutande partier med fönster, taktyp och intakt
fönstersättning är viktiga stilbärande komponenter.
- Interiörens prägel av byggnadstiden med basilikakaraktär, slutet och stilla. - Bevarad ursprunglig inredning och inventarier, även fönstermosaikerna.
- Innertakets utformning.
- Dolda ljusinsläpp.
- Bönerummets altare.
Inventeringsår (2002)
Kyrkans låga klockstapel är en kubisk byggnadskropp med två våningar som uppfördes i samband med kyrkan. Den är belägen cirka två meter rakt framför kyrkans huvudingång och fungerar som en stiglucka i sin första våning. Denna kombination var vanlig i Finland under medeltiden. Klockstapelns första våning är putsad och har en öppen konstruktion som vilar på fyra kantiga hörnpelare. Runt öppningarna är fasaden indragen till ett språng. Innertaket är platt och spritputsat. På stapelns andra våning sitter två klockor täckta av en plan, sargliknande trähuv på låga hörnpelare i liv med underdelen. Huvens fasad har liggande, impregnerad förvandringspanel som är målad i dalablått. I sidornas öppningar kan man skymta kyrkklockorna i dunklet. På ena sidan av stigluckans pelare sitter ett kristet monogram, så kallat Crux monogrammatica.
Ej besökt.
Fasadkulör (2002): Blå, Vit
Antal våningar (2002): 02
Inventeringsår 2024
Klockstapeln är planlagd samtidigt som kyrkan, 1962-1965 och uppförd 1968-1969.
År 1968-1969 Nybyggnad
Första förslaget gjordes 1962 och det andra antogs 1965.
Antikvarisk-Topografiskt Arkiv, Stockholm.
Åhman, Egon (1985) "Bilder ur kyrkolivet i Borås under 1900-talet", Borås..
Nyckelord: Religionsutövning, Klockstapel, "Bengt Börtin Arkitektkontor:Arkitekt"
Öppna på kartan Fler i kategorin