Motivering (skydd): Blått = Fastighet/fastigheter med bebyggelse vars kulturhistoriska värde motsvarar fordringarna för byggnadsminnen i kulturminneslagen.
På 1930-talet var LM Ericssons fabriksområde vid Tulegatan i Stockholm maximalt utnyttjat. För att fortsätta sin expansion behövdes mer industrimark. Detta fann man i Midsommarkransen, där en storskalig industrianläggning växte fram från 1937 i fastigheten Telefonfabriken 1.
LM Ericsson är ett av Sveriges största och viktigaste företag genom tiderna. Ur denna synvinkel har Telefonfabriken synnerligen stora industrihistoriska och samhällshistoriska värden, även i ett internationellt perspektiv. Den unika miljön är mycket helgjuten. Bebyggelsen och området skildrar på ett pedagogiskt sätt ett av de centrala kapitlen i Sveriges historia under 1900-talet. Att anläggningen var i drift under lång tid för den ursprungliga verksamheten bidrar till stora kontinuitetsvärden, som till stora delar består än idag trots husens nya funktioner. Den intilliggande LM-staden, med funktionalistiska bostadshus i huvudsak uppförda för fabrikens arbetare, förstärker de samlade kulturhistoriska värdena. Här bildas en stad i staden, skapad och präglad av 1900-talets svenska industriella utveckling.
Anläggningen består av ett stort antal byggnader för olika funktioner, uppförda mellan 1938 och 1974. Husen är välgestaltade och uppförda sin tids stil. Ture Wennerholm ritade den första utbyggnadsetappen under 1930- och 40-talen, i en tydligt funktionalistisk arkitektur med sammansatta geometriska volymer, stora glaspartier och gjutna skärmtak. (husnr 5, 8 och 11). Senare hus, såsom t.ex. den högre kontors- och laboratoriebyggnaden från 1947 (husnr 2, med tillbyggnader under följande årtionden) samt byggnaden med matsal och personallokaler från åren kring 1970 (husnr 9) har en stram industri- och kontorsarkitektur med strikt regelbunden fönstersättning. Även dessa byggnader ritades av Ture Wennerholm, eller medarbetare till denne. På 1970-talet tillkom även det stora parkeringsdäcket med synlig stomme i armerad betong (husnr 1).
På 2000-talet har området ändrat funktion, bland annat till konsthögskola. Man är i färd med att uppföra nya bostadshus. En av de gamla verksamhetsbyggnaderna har rivits. De befintliga husen har i större eller mindre grad byggts om för de nya verksamheterna. Dessa ändringar överensstämmer inte med den ursprungliga verksamheten och husens arkitektur. Inte desto mindre är byggnadernas gestaltning i huvudsak bevarad, inklusive många betydelsefulla detaljer. De arkitektoniska och arkitekturhistoriska värdena är synnerligen stora. Byggnadernas utformning är tydligt betingade av den industriella funktionen. Bevarade ursprungliga byggnadsdetaljer bidrar till de höga värdena och är därför viktiga att värna om.
Anläggningens storlek och väl synliga plats i stadslandskapet gör att de miljöskapande och stadsbildsmässiga värdena blir mycket stora.
Fastigheten/fastigheterna ingår i en kulturhistoriskt värdefull miljö utpekad i Stockholms översiktsplan. Fastigheten ingår i område av riksintresse för kulturminnesvården.
Inventeringsår (2007)
Industribyggnad från slutet av 1930-talet, uppförd som snickeri av telefonaktiebolaget L M Ericsson. Byggnaden har genomgått en inre strukturell förändring och innehåller idag kontor. Byggnaden bevarar till det yttre sin ursprungliga karaktär.
SOCKEL: Brun slätputs.
ENTRÉ/DÖRRAR: Mot ost finns en entré med en snedställd fribärande gjuten trappa med ett vitt stålrörsräcke. Trappan leder upp till en avsats och ett utbytt glasat parti av rostfritt stål med en dörr och ett brett sidoljus. Över det utbytta partiet sitter det ursprungliga överljuset kvar med 10 ljusspalter i ett ramverk av vitt trä. Över avsatsen sitter ett snedställt fribärande skärmtak med svängd bakkant.
Mot norr finns en entré vid en gjuten uppfartsramp. Den har ett likadant skärmtak och den ursprungliga parporten av vitt trä, med ljusspalter upptill, sitter kvar. Över- och sidoljus med ljusspalter i ramverk av vitt trä.
Mot väst finns en entré med ett likadant utbytt parti av rostfritt stål som i den mot ost. Här finns inget skärmtak och ingen trappa utan en terrass belagd med röda betongplattor.
Några utbytta glasade dörrar med sidoljus, av vitt stål.
FÖNSTER: 8-luftsfönster av gråmålat trä med en lodrät spröjs i varje luft. På gavlarna sitter grupper av höga smala 1-luftsfönster. I souterrängvåningen finns några utbytta 2-luftsfönster av vitt trä.
Fasadkulör (2007): Gul
Antal våningar (2007): 01, Souterrängvåning
År 1938-1942 Nybyggnad
Byggmästare: Hans Georgii
Arkitekt: Ture Wennerholm
Nyckelord: Industri, tillverkning och reparation, Träindustri, Snickeri, "Georgii,Hans:Byggmästare"; "Telefon AB LM Ericsson:Byggherre"; "Wennerholm,Ture:Arkitekt"
Öppna på kartan Fler i kategorin