Motivering (skydd): Kyrkogårdens äldre delar har en strikt rätlinjig rutnätsplan som ger dem deras grundkaraktär. Gravar och växtmaterial har tillkommit i ett antal etapper och har sedan bevarats i hög utsträckning vilket gör att kyrkogården uppvisar exempel på alla steg i den utveckling som skett sedan slutet av 1800-talet och fram till våra dagar.
Att särskilt tänka på vid användning och förvaltning av kyrkoanläggningen och byggnaderna -Gravar som är kulturhistoriskt värdefulla av till exempel personhistoriska skäl, genom hög ålder, på grund av gravens utformning eller som delelement i en kulturhistoriskt intressant helhet bör bevaras. Äldre delar av kyrkogårdar riskerar att utarmas om gravar tas bort och marken gräsbesås. Nya gravar i äldre lägen bör kunna övervägas.
-Nuvarande kvartersindelning med rätlinjiga kvarter är typiska för de perioder då kyrkogårdsdelarna planlades. -Gravvårdar med titlar minner på ett konkret och lättillgängligt sätt om stadens sociala och ekonomiska förhållanden och bör så långt som möjligt bevaras.
-Vegetationen på de äldsta och näst äldsta kyrkogårdsdelarna har i stort sett bevarad struktur och har till stor del förnyats lika tidigare. Förnyelse bör även i framtiden ske utifrån denna struktur.
-Begravningskapellet är exteriört välbevarat sedan tillbyggnaden på 1930-talet medan interiören har fått vissa tillägg av lägre kvalitet.
-Sentida delar av kyrkogården bör få avspegla vår tids seder och arkitektoniska utveckling.
Inventeringsår (2008)
Norrtälje kyrkogård rymmer fyra tydligt urskiljbara delar som tillkommit i etapper sedan kyrkogården tillkom. Kyrkogården invigdes 1884 efter att begravningar förbjöds i städerna 1880. Kyrkogården uppvisar idag stor variation mellan de olika delarna.
1. Äldsta delen har fortfarande mycket av sin ursprungliga karaktär bevarad. Karaktären präglas av det strikt rätlinjiga kvartersindelningen som motsvarar den tidens nyklassicistiska rutnätsstadsplaner samt av grustäckta gångar.
Gravarna står idag i gräs, kyrkogården torde ursprungligen varit grustäckt. Gravkvarterens ytterkanter har tagits i bruk först och här återfinns de flesta äldre gravarna. I de inre delarna av kvarteren finns yngre gravar och mindre områden av mark som för närvarande är oanvänd. Många gravar av hög ålder finns kvar varav många grugravar med stenramar. Det finns även ett antal gravar omgärdade av järnstaket och ett fåtal gjutjärnsgravvårdar. I Kulturhistorisk inventering och bevarandeplan: Norrtälje nya kyrkogårds äldsta del finns en väl avvägd bedömning av bevarandevärda enskilda element i kyrkogården inklusive detaljerad bedömning av gravarnas kulturhistoriska värde.
Bärande vegetationselement är lindar och längs ytterkanterna hagtornshäckar, planterade redan då kyrkogården anlades men senare säkert delvis föryngrade. Vegetationsinslag som tillkommit under 1950- till 1970-talet är formklippta fristående tujor samt måbärs- och buxbomshäckar. Många gravar har fortfarande äldre inslag av åretruntgröna växter.
Längs Stockholmsvägen finns konstfärdigt smidda grindar, de bredare är antagligen samtidiga med kyrkogårdens anläggande medan det smalare grindparet kan vara något yngre.
2. Näst äldsta delen tillkom enligt en plan skapad 1923. En inventering gjord 1954 och en gravkarta gjord 1979 bidrar till kunskap om hur kyrkogårdsdelen utvecklats. Kvarteren är mestadels ganska små och bildar intima rum i kyrkogården. Området har en rätlinjig nyklassicistisk planform. Grundstrukturen har bestått men förändringar har skett då vissa kvarter har slagits samman till större enheter medan andra avdelats i mindre. En yttre granhäck har ersatts tujahäck på norra sidan samt oxbärs- och prakthäggmispelhäck i väster. Grustäckta gångar som lett in i gravkvarteren har på flera ställen besått med gräs men kan ännu skymtas i marknivån.
Karaktärsskapande vegetationselement är främst formklippta tujahäckar som avgränsar gravkvarteren samt björkar som kantar grusgångarna. Vissa kvarters ytterhörn markeras av höga tujor och i det inre av många kvarter finns inslag som lindar, friväxande tujor, rönnar och oxlar mm. Många gravar har inslag av årentruntgröna växter på ett sätt som var typiskt fram till förra seklets mitt. Björkarna som har tillkommit någon gång mellan 1923 och 1954 är ett karaktäristiskt element i planerade landskap, särskilt ofta använt av finska arkitekter. I kvarter 6,7 och 10 finns ett antal frigravar med stenar i marknivå. Fria gravar uppläts fram till 1963 kostnadsfritt och utan gravrätt, i allmänhet är endast en avliden begavd i dem. Kvarter 7 rymmer en minneslund anlagd relativt tidigt, år 1982.
Gravarna visar stor variation och vissa områden med enhetligt äldre gravskick bör bevaras. Inslaget av grusgravar med stenramar är stort och genom att kyrkogården rymmer gravar av denna typ anlagda från 1920-tal till 1960-tal illustreras hur utformningen förändrades. Gravvårdarna är låga på ett sätt som blev allmänt från 1920-talet. I Kulturhistorisk inventering och bevarandeplan: Norrtälje nya kyrkogårds näst äldsta del finns en väl avvägd bedömning av bevarandevärda element i kyrkogården.
Mot öster finns två ingångar med strikta grindstolpar i puts och uppåt avslutade med granitkapitäl i en utformning som motsvarar ritningar från 1923. Den nordöstra ingången har järngrindar, även dessa utförda likt 1923 år ritningar.
Gravar med titlar ger en bild av stadens sociala och ekonomiska förhållanden vilket ger ett särskilt dokumentvärde. På Norrtälje kyrkogård äldsta och näst äldsta delar är inslaget av titlar med marin anknytning påtagligt samtidigt som många andra titlar förekommer som ger en bild av stadens liv, såväl militära som titlar typiska för en stad under slutet av 1800-talet och fram till dess bruket av titlar på gravstenar avtog från 1950- och 1960-talen.
3 och 4. Dessa delar anlades 1976-1977. Område 3 är långsträckt och har långsträckta relativt öppna kvarter avgränsade med låga häckar. Området togs ganska snart i anspråk och har sedan inte förändrats i någon större utsträckning. Område 4 har ännu endast delvis tagits i anspråk och följer en plan gjord 1999 av Sandberg landskap. Planteringarna är unga och ännu inte särskilt iögonfallande. Mittpunkt i kyrkogårdsdelen är en minneslund kring vilken gravkvarter och en vattenkonst utgår i solfjäderplan. Vattenkonsten utgör en tydlig axel i öst-västlig. Ett tydligt uttryck för vår tid är den variation av olika begravningsskick som finns representerade. Utöver urn- och kistgravar finns minneslund och askgravlund samt ett muslimskt kvarter.
Kyrkogårdens fyra olika delar är tydligt avgränsade och har karaktärer som tydligt skiljer sig från varandra och som tydligt hänger samman med arkitektoniska ideal och begravningsseder vid den tid de tillkom. Dessa grundkaraktärer bildar var för sig harmoniska enheter och bör även i fortsättningen få vara vägledande för kyrkogårdens förvaltning. Till kyrkogårdens skönhet bidrar också de perspektiv som bildas av naturliga höjdskillnader inom området.
Klockstapeln
Mot slutet av 1950-talet hade biltrafiken ökat så mycket att man inte längre hörde klockringningen från kyrkan vilket gav anledning till att bygga en klockstapel på kyrkogården. Klockstapeln ritades av arkitekt K M Westerberg och stod färdig 1961. Klockstapeln är byggd med förebild från äldre öppna klockstaplar som finns vid många kyrkor i Roslagen. Klockstaplarna har i de flesta fall byggts in under 1800-talet men denna nybyggda klockstapel illustrerar hur de har sett ut innan de kläddes in. Klockstapeln på Norrtälje kyrkogård är byggd med två par stående hjärtstockar, strävpelare och huv, alla delar täckta med tjärade kyrkspån vilket ger den ett enkelt och rustikt uttryck.
Servicebyggnad
I sydvästra hörnet av anläggningen finns låga servicebyggnader, uppförda i etapper med början på 1960-talet. Byggnaderna har flacka tak och är klädda med brun kalksandsten.
Inventeringsår 2015
Norrtälje kyrkogård rymmer fyra tydligt urskiljbara delar som tillkommit i etapper sedan kyrkogården tillkom. Kyrkogården invigdes 1884 efter att begravningar förbjöds i städerna 1880. Kyrkogården uppvisar idag stor variation mellan de olika delarna.
År 1902 Nybyggnad
Begravningskapellet stod färdigt.
År 1923 Utvidgning - Begravningsplats
Förstoring av kyrkogården åt väster enligt förslag av arkitekt M Wernstedt.
Arkitekt: Melchior Wernstedt
År 1945 Nyanläggning
Nyanläggning - Beslut om att anordna platser för urngravar i det inre av gravkvarter i på äldre delen kyrkogården, förslag utarbetatat av arkitektekt Stig Dranger.
Arkitekt: Stig Dranger
År 1960-1969 Nybyggnad
Nuvarande ekonomibyggnader börjar byggas.
År 1961 Nybyggnad
Klockstapeln byggdes, ritad av arkitekt K M Westerberg.
Arkitekt: K. M. Westerberg
År 1976 Utvidgning - Begravningsplats
Förslag till utvidgning utarbetat av Lundqvist och Jacobsson markkonsulter AB godkändes av Länsstyrelsen.
År 1981 Nyanläggning - Minneslund
Förslag till minneslund i kvarter 7 godkändes av Länsstyrelsen.
År 1999 Ändring - Begravningsplats
Ny indelning i kvarter 6 och 10 belägna direkt nordväst o sydväst om gravkapellet. Kistgravar ersätts successivt av tätare placerade urngravar. För kyrkogårdens södra del utarbetas ny plan av Sandberg Markkonsulter.
Vård- och underhållsplan Norrtälje nya kyrkogård Stockholms län.
Nyckelord: Religionsutövning, Begravningsplats
Öppna på kartan Fler i kategorin