Motivering (skydd): S:ta Maria Magdalena kyrka utgör en viktig del av Stockholms äldre historia. Med sitt torn är den en betydelsefull del av stadsbilden. I kyrkans olika byggnadsskeden har flera av landets mest framstående arkitekter deltagit. Kyrkorummet ger en stor rymdkänsla med sina höga valv och vida korsarmar. Koret får en framskjuten roll genom sitt direkta dagsljus och rikt dekorerade och förgyllda valv och altaruppsats. Kyrkorummets enkla och rena arkitektur, nästan helt utan dekorativa detaljer, står i kontrast till den fasta inredningens och inventariernas rika utsmyckning. Tillsammans utgör dock arkitektur och inredning en balanserad helhet. Färgsättningen med inventarier i grå, blå och gröna toner samt förgyllningar bidrar också till detta. Kyrkorummet har genomgått stora förändringar genom åren. De tillskott som 1920-talets renovering medförde dominerar inte över 1600- och 1700-talets kyrkorum utan samspelar väl med den äldre fasta inredningen. Altaruppsats, predikstol och orgelfasad har ett mycket stort konstnärligt värde. Kyrkogården, med en historia som sträcker sig tillbaka till 1300-talet, har en viktig funktion som grön oas mitt i stenstaden. Gravkorslängorna, som sluter kyrkogården i söder, och alléerna har betydelsefulla rumsbildande funktioner.
Att särskilt tänka på i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: " kyrkans torn som en viktig del av Södermalms siluett
" kyrkans stora värde som historiskt dokument över Stockholms historia, från senmedeltid och framåt " tornets medeltida murverk är i sig ett oersättligt dokument om byggnadens historia och sin tids byggnadsskick " exteriörens gavelpartier i barockform, utformade av Tessin d.ä.
" kyrkorummets stora rymd
" den fasta inredningens och inventariernas stora konstnärliga värde
" kyrkogården med sina många gravkor från 1700-talet
" beståndet av äldre lövträd på kyrkogården.
Inventeringsår (2005)
Utmed kyrkogårdens södra gräns ligger gravkor byggda mellan 1709 och 1777. De sträcker sig på båda sidor om trappan upp till Kvarngatan och är snarlika med putsade murar uppdelade av pilastrar med putsade bågar emellan. Dörrarna har dekorativa smidesgaller.
Inventeringsår 2016
Utmed kyrkogårdens södra gräns ligger gravkor byggda mellan 1709 och 1777. De sträcker sig på båda sidor om trappan upp till Kvarngatan och är snarlika med putsade murar uppdelade av pilastrar med putsade bågar emellan. Dörrarna har dekorativa smidesgaller.
Jermsten, Elisabet. (2008). S:ta Maria Magdalena kyrka. S:ta Maria Magdalena kyrka, Kyrkokarakterisering år 2005 av Stockholms stadsmuseum på uppdrag av Stockholms stift. Publicerad 2008 av Stockholms stift.. ISBN: .
Nyckelord: Religionsutövning, Gravkor
Öppna på kartan Fler i kategorin