Motivering (skydd): Tyresö kyrka utgör ett unikt och välbevarat exempel på de få kyrkobyggnader som uppfördes i landet och inom hela Östersjöområdet under stormaktstiden.
Kyrkans karaktär ansluter sig till den baltiska tegelgotiken, vars dominerande område sträckte sig från Nederländerna till Baltikum och omfattade även södra Skandinavien. Kyrkan utgör ett tydligt exempel på den begynnande stormaktstidens arkitektur och bär drag av såväl gotik som renässans. Traditionen från sengotiken fullföljs i byggnadens planlösning utformad som en salkyrka och dess utformning med spetsbågiga fönster, yttre strävpelare och västtorn. De stora dekorativa elementen såsom murförband och tidigare tornspira tillhör renässansen medan sandstensportalerna präglas av barockens dekorativa element. Särskilt intressant är kyrkans starka koppling till godset som kombinerad socken- och gravkyrka vilket Gett avtryck i kyrkans interiör genom gravmonument och epitafium över Oxenstierna.
Interiört präglas kyrkan av den sammanhållna inredningen som består av bänkar, predikstol, altaruppsats, dopfunt, epitafier och gravminnen från kyrkans byggnadstid. Ett par tydliga årsringar i kyrkorummets västra del utgörs av orgelläktare och orgelfasad från 1842 i empirstil och vindfång med fyllningsdörrar och halvmåneformat dörröverstycke från 1905 i jugendstil.
Att särskilt tänka på i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: · kyrkobyggnaden som helhet med dess oförändrade plan och dess välbevarade exteriör och interiör är ett representativt exempel på stormaktstidens kyrkobyggnadskonst inom Östersjöområdet och utgör ett omistligt kulturarv
· kyrkans sandstensportaler
· kyrkans ursprungliga inredning såsom den slutna bänkinredningen och predikstolen med dekor i intarsia · bevarade gravminnen och epitafier är värdefulla för förståelsen av kyrkans historia som kombinerad socken- och gravkyrka
· inventarier från föregående kapell såsom altaruppsatsen är värdefulla för församlingens kyrkohistoria. Altaruppsatsen är även värdefull ur ett konsthistoriskt perspektiv och som krigsbyte under stormaktstiden
· kyrkans skeppsmodell
· kyrkan och kyrkogården med omgivande bogårdsmur ingår i ett större samanhang som även innefattar omgivningen med Tyresö slott och slottspark.
Inventeringsår (2006)
Fasadkulör (2006): Vit
Inventeringsår 2016
Ångström, Inga Lena. (1992). Altartavlor i Sverige under renässans och barock. Studier i deras ikonografi och stil 1527-1686.
Schnell, Ivar. (1976). Tyresö kyrka, Sörmländska kyrkor 119.
Boëthius, Sten. (1948). Tyresö kyrka, Sörmländska kyrkor 119.
Flodin, Barbro. (1979). Tyresö kyrka, SvK vol. 179.
Rander, Lisbeth. (1991). Församlingens moder: Tyresö kyrka 350 år.
Lilja, Kersti. (2006). Tyresö kyrka. Tyresö Kyrka, Kyrkokarakterisering år 2006 av Stockholms stadsmuseum på uppdrag av Stockholms stift. Publicerad 2008 av Stockholms stift.. ISBN: .
Nyckelord: Hälso-, sjuk- och socialvård, Bårhus, "Fant,Erik:Arkitekt"
Öppna på kartan Fler i kategorin