Motivering (skydd): Lovö kyrka omges av ett välbevarat odlingslandskap. Trädallén med den mittaxel som bildas fram till gravmonumentet och kyrkan, ger ett monumentalt intryck. Gravmonumentet över Olof von Dahlin och Samuel Klingenstierna skapar med sitt dominerande och påtagliga läge en särskild prägel åt kyrkomiljön. Kyrkan och kyrkogården omramas av en stenmur och en välbevarad trädkrans.
Kyrkans exteriör karaktäriseras idag av framförallt två tidsepoker, dels medeltiden som framhävs genom tornkroppen och kyrkans västra del, dels gravkoret från 1600-talet. Det stora och framträdande gravkoret är tydligt markerat med de putsade fasaderna och kontrasterar mot de oputsade och grå, medeltida stenmurarna.
Interiörens huvudsakliga karaktär härstammar från 1600-talets andra hälft och 1700-talet. 1670-71 uppfördes gravkoret i öster, vilket monumentaliserade den medeltida kyrkans karaktär. Samtidigt genomgick även långhuset en upprustning och modernisering för att anpassa kyrkan till den nya tidens ideal. Under denna tid tillkom de rundbågiga fönstren och tunnvalvet, som vitlimmandes tillsammans med väggarna. En stor del av kyrkans inredning och inventarier härstammar från samma tidsepok. Nämnas kan exempelvis predikstolen och dopstället av Burchardt Precht, men även oljemålningarna och begravningsvapnen på väggarna. Begravningsvapnens placering symboliserar högkorets tidigare funktion som gravkor, och det begravningsskick som förekom under 1600-talet och är därför mycket betydelsefull.
Bänkinredningen är tillverkad under 1900-talet, men 1700-talets bänkar har använts som förebilder för rekonstruktionen.
De gravhällar som finns bevarade i kyrkans golv, gravmonumenten på kyrkogården liksom ovan nämnda begravningsvapen, vittnar dels om närheten till Drottningholms slott och flera av de där verksamma personerna, men berättar även om andra gårdar och adelssläkter i trakten.
Invändigt är kyrkans medeltida ursprung endast fragmentariskt synligt, såsom i de framtagna fönstersmygarna, i sakristians ingång, liksom de målade invigningskorsen på kyrkans väggar.
Att särskilt tänka på i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön:
· den tydliga axeln med allén fram till Olof von Dalin och Samuel Klingenstiernas gravmonument
· kyrkogårdens välbevarade trädkrans
· kyrkans medeltida murverk berättar om kyrkans äldre historia
· kyrkorummets karaktär från 1670- talets modernisering. Inredning och inventarier från 1600- och 1700-talen skapar en relativt sammanhållen helhet
· begravningsvapnens placering i högkoret symboliserar ännu rummets ursprungliga funktion som gravkor, och tidens monumentala gravskick
· predikstolen och dopstället från Burchardt Prechts verkstad har ett högt konstnärligt värde.
Inventeringsår (2004)
Bårhuset på kyrkogårdens nordvästra och yngre del uppfördes 1951 efter ritningar av arkitekten O Grundell. Det ersatte då ett äldre bårhus från 1700-talet. Fasaderna är putsade i en vitgrå kulör och sadeltaket täcks med spån.
Uppgifterna är sammanställda av Stockholms läns museum 2007.
Fasadkulör (2004): Vit
Inventeringsår 2016
Bårhuset på kyrkogårdens nordvästra och yngre del uppfördes 1951 efter ritningar av arkitekten O Grundell. Det ersatte då ett äldre bårhus från 1700-talet. Fasaderna är putsade i en vitgrå kulör och sadeltaket täcks med spån.
Uppgifterna är sammanställda av Stockholms läns museum 2007.
Legars, Niss Maria. (2008). Lovö kyrka. Kyrkokarakterisering år 2005 av Stockholms stadsmuseum på uppdrag av Stockholms stift. Publicerad 2008 av Stockholms stift.. ISBN: .
Nyckelord: Hälso-, sjuk- och socialvård, Bårhus, "Grundell,Olov:Arkitekt"
Öppna på kartan Fler i kategorin