Motivering (skydd): Kulturhistorisk bedömning
Ättetorps kyrkogård är en relativt ung kyrkogård från 1918. Det är intressant att man via kyrkogårdens anläggande kan se spår av hur Åby har utvecklats från en gästgivargård till en större förort. Varefter som orten har vuxit till storlek och till befolkningsantal, har också kyrkogården utökats. På 1960-talet hade orten blivit så pass omfattande att ett kyrkbygge var aktuellt. Denna utveckling är densamma som våra äldre kyrkor på landsbygden genomgått. Trots att kyrkogården är så pass ung finns det kulturhistoriska värden. Dessa värden ligger främst i kyrkogårdens struktur med gravkapellet, omgärdningen och klockstapeln. Kyrkogården har utökats i flera omgångar. För kyrkogårdsdelar anlagda under 1900-talet är rygghäckarna karaktäristiska. Så är fallet även här på Ättetorps kyrkogård. I de flesta kvarter finns den äldre indelningen med rygghäckar kvar, liksom gångsystemet. Runt kyrkogården löper en äldre trädkrans, samt att det inne på kyrkogården finns lövträd. Träden i trädkransen visar på det parkideal som blev vanligt på landsortskyrkogårdarna framförallt under 1800- talet. Grindarna har ett högt värde, då de är samtida med kyrkogården och typiska för sin tid. En kyrkogårdsmur sträcker sig utmed södra och östra delen. I kv. 8 finns en äldre mur utmed ena sidan. Dessa murar har alla ett högt kulturhistoriskt värde.
I och med att kyrkogården inte är så gammal finns det inte så ålderdomliga gravvårdar. Det finns dock vårdar med ett högt intresse. Detta värde är många gånger främst ur miljömässiga aspekter. Dock finns ett flertal sandgravar med stenramsomgärdning. Detta parti har ett mycket högt kulturhistoriskt värde. Sandtäckta gravar, eller grustäckta, var tidigare mycket vanligt på länets kyrkogårdar men har från mitten av 1900-talet och framåt till stor del lagts 14
om till gräsgravar. Omgärdning med stenramar verkar ha blivit vanligt från 1920-talet och förekommer även tillsammans med omgärdning av häckar. Även på denna kyrkogård finns en häckomgärdad grav. Det är i kvarter 1, 2 och 3 som sandgravarna förekommer. Dessa kvarter är även de äldsta kvarteren på kyrkogården.
Enskilda gravvårdar kan ha ett högt eller mycket högt kulturhistoriskt värde. Det kan gälla ålderdomliga gravvårdar, gravvårdar med person- eller lokalhistoriskt intresse eller gravvårdar av en speciell typ eller hantverksmässigt utförande. Utöver de ovan nämnda gravarna med omgärdning och sandtäckning, finns även andra exempel på värdefulla gravvårdar. Det finns t.ex. ett par gravkors i trä eller järn, (järnsmide och gjutjärn). En gravvård har en urna upptill men de flesta av gravvårdarna är av modern art. Det som främst bidrar till det kulturhistoriskt intressanta värdet på vårdarna är förekomsten av titlar. Titlar på gravvårdar är intressant så till vida att de kan ge mycket information om näringsliv och sociala struktur i en bygd. Exempelvis finns flera äldre yrken representerade skogvaktaren, verkmästaren, smidesmästaren, sågare, kronojägaren, trotjänarinnan, häradsdomaren, fiskaren. En gravvård har titeln yxsmeden. Denna har en lokal förankring då det på Hults bruk i närheten tillverkats yxor. En annan vård med lokal anknytning är den över förbundskaptenen i fotboll, Georg ”Åby” Ericson med föräldrar. Han gick bort år 2002. En annan grav med lokal förankring är komminister Axel Jenners. Han var initiativtagare till kyrkogården här i Ättetorp. Den äldsta gravvården är ett gjutjärnskors över Ruth Björklund, daterat 1918. Det är tänkbart att hon var den förste att begravas här på kyrkogården. Det är även möjligt att annan vård kan vara äldre men som inte är daterad, eller att de första gravvårdarna inte längre finns kvar.
I kv. 3 har ett stort parti gravvårdar tagits bort. Troligtvis har området varit avsett för allmänna gravar, s.k. linjegravar. Systemet med linjegravar växte fram under slutet av 1700- talet. Det innebar att begravningarna skedde på linje varefter som dödsfallen inträffade. På så sätt kunde äkta makar eller andra familjemedlemmar få sina viloplatser långt ifrån varandra. Från början innebar troligen inte systemet någon direkt statusskillnad men under 1800-talet övergick det till att bli en gravläggning för dem som inte kunde eller ville betala för en gravplats. Systemet upphörde 1964 varefter flertalet gravvårdar togs bort på kyrkogårdarna. Det är av vikt att bevara linjevårdar för att ordningen på gravläggningen ska kunna följas. I kv. 3 finns ännu ett fåtal gravvårdar kvar. Annars utgörs kvarteret främst av stora grönytor.
BESKRIVNING AV ENSKILDA KVARTER
Kvarter 1
Kulturhistorisk bedömning
De kulturhistoriska värdena i kv. 1 utgörs av klockstapeln, de större, mer påkostade gravvårdarna samt i kvarterets struktur. Klockstapeln har ett högt miljömässigt värde. I och med att kyrkogården endast är knappt 100 år gammal, finns inte några ålderdomliga gravvårdar. Dock finns enskilda gravvårdar som har ett högt kulturhistoriskt värde. Det stora partiet bevarade stenramsgravar, varav en del med sandtäckning är exempel på just sådana bevarandevärda gravvårdar. Omgärdningar med stenramar verkar ha blivit vanligt från 1920- talet. Tidigare var det vanligare med stenramar på kyrkogårdarna i länet, men många har tagits bort efter hand. Därför finns det ett värde i dess bevarande.
De gravvårdar som har någon form av titel är kulturhistoriskt intressanta. Titlar kan ge mycket information om vilka som levat och verkat i en bygd. Totalt arton titlar förekommer på vårdarna i kv. 1. De är överlag exempel på äldre yrken som kronojägare, skogvaktare, verkmästaren, doktor, handlanden, trotjänarinnan, grenadjären och byggmästare. Ett av de kulturhistoriska värdena ligger i kvarterets struktur med dess system av rygghäckar och gångar.
Kvarter 2
Kulturhistorisk bedömning
I kvarter 2 finns ett stort parti av sandtäckta gravar med stenramsomgärdning. Dessa har ett högt kulturhistoriskt värde. Det var tidigare mycket vanligare på kyrkogårdarna med grus/sandtäckta gravar och stenramsomgärdning. Flertalet av dessa har från mitten av 1900- talet tagits bort. Därför är det av stor vikt att dessa gravvårdar bevaras i ursprunglig utformning. Det finns även andra kulturhistoriskt intressanta gravvårdar i kvarteret. Det gäller exempelvis dessa med någon titel. Fiskaren, tobakshandlaren, ingenjören, åkeriägaren, gjutaren och trädgårdsmästaren är exempel på titlar inom kv. 2. Ett exempel på en gravvård med lokalhistorisk anknytning är den över Georg ”Åby” Ericson.
Vidare har kyrkogårdens struktur med dess rygghäckar och gångar ett högt värde.
Kvarter 3
Kulturhistorisk bedömning
Inom kvarteret finns stora grönområden. Ett större parti av gravvårdarna har med tiden tagits bort och ännu inte ersatts. Troligtvis har det funnits linjevårdar i området. Systemet med linjegravar växte fram under slutet av 1700-talet. Det innebar att begravningarna skedde på linje varefter som dödsfallen inträffade. På så sätt kunde äkta makar eller andra familjemedlemmar få sina viloplatser långt ifrån varandra. Från början innebar troligen inte systemet någon direkt ”statusskillnad” men under 1800-talet övergick det till att bli en gravläggning för dem som inte kunde eller ville betala för en gravplats. Systemet upphörde 1964 varefter flertalet gravvårdar togs bort på kyrkogårdarna i länet. Det är av vikt att bevara linjevårdar för att ordningen på gravläggningen ska kunna följas. I kv. 3 finns ännu ett fåtal gravvårdar kvar.
Det finns även ett par gravar som täcks av sand och omgärdas av stenram. En gravvård omgärdas även av en häck. Dessa gravvårdar har ett högt kulturhistoriskt värde. Det finns även exempel på äldre former av gravvård, exempelvis ett gjutjärnskors och en vård som har en urna upptill. Eventuellt finns kyrkogårdens äldsta gravvård inom kvarteret. Det är ett gjutjärnskors rest över Ruth Björklund 1918. Det finns ett par gravvårdar som har en titel. Exempelvis förekommer det en med titeln sågare, ingenjör, kvarnägaren, änkefru, grenadieren, byggmästare. En annan titel med lokal förankring är yxsmeden. På Hults bruk i närheten finns en lång tradition av tillverkning av yxor.
Kvarter 4
Kulturhistorisk bedömning
Häcksystemen är mycket viktiga för kvarterets karaktär. De bidrar till den strikta karaktären. Ett par av gravvårdarna i kvarter 4 har ett kulturhistoriskt värde. Exempelvis finns tre gravar med sandad yta och stenramsomgärdning. Fyra av vårdarna har någon titel. Dessa är köpman, rallaren, trädgårdsmästaren och yrkesläraren. De allra flesta av gravvårdarna är av en modern sort, dvs. låga och breda.
Kvarter 5
Kulturhistorisk bedömning
Eftersom kvarteret är så pass ungt finns det inte så höga kulturhistoriska värden. Det största värdet ligger i kvarterets struktur med dess rygghäckar och gångar. Det finns inte någon gravvård som har någon titel i kv. 5. De tre nämnda gravvårdarna, ett träkors, ett järnkors samt den ovanliga vården i metall på fotot till höger ovan, är kulturhistoriskt intressanta.
Kvarter 6
Kulturhistorisk bedömning
Kvarteret tillkom troligen under sent 70-tal. Den äldsta vården dateras till 1977. Därför finns det inte några äldre, kulturhistoriska värden i kvarteret. Värdet består istället i kvarterets struktur med dess rygghäckar som bidrar till en tidstypisk, strikt karaktär. En gravvård har en titel, banarbetaren. En gravvård från 1988 är gjord i trä, något som inte längre är så vanligt.
Kvarter 7
Kulturhistorisk bedömning
Kvarteret tillkom så sent som 1979. Därför finns inte några äldre, kulturhistoriska värden. En gravvård har titeln skogvaktare, vilket är kulturhistoriskt intressant i och med att titlar kan ge mycket information om en trakts näringsliv och sociala struktur.
Kvarter 8
Kulturhistorisk bedömning
Kvarteret är den senaste utvidgningen. Värdet ligger i strukturen med häckar, gångar och träd. Höga träd inne på kyrkogården och i trädkransen minner om ett äldre parkideal som råder på våra landsortskyrkogårdar från mitten av 1800-talet. Den äldre mur som sträcker sig utmed ena sidan har ett högt kulturhistoriskt värde.
Inventeringsår (1999)
Se Historik
Inventeringsår (2006)
Ättetorps kyrka
Från 1912 hölls gudstjänsterna i Åby i den s.k. kommunalsalen i närheten av Åbymoskolan. En kyrkogård anlades i Ättetorp 1918. Runt 1950 började diskussionen på allvar ta fart om att uppföra en kyrka med församlingshem i anslutning till kyrkogården. Att behovet av en kyrka fanns i Åby berodde på att närmaste kyrka låg förhållandevis långt bort. Kvillinge kyrka låg närmast till för de bosatta i socknens södra och västra delar.
Den f.d. stadsarkitekten i Norrköping Kurt von Schmalensee fick i uppdrag att utarbeta förslaget och 9/12 1962 kunde kyrkolokalen invigas. Kyrkan är uppförd i rött tegel, såväl exteriör som interiör. Utformningen är stram och enkel. Huskroppen har två flygelbyggnader. Den ena rymmer kyrkorummet och den andra pastorsexpeditionen. Mellan de båda rummen finns en länga med samlingsrum. Kyrkan är enskeppig och rymmer 150 personer. Inneväggarna är i rött tegel, taket av grått trä och på golvet gråvit marmor. Hela utformningen är en modern skapelse. Korfönstret är ett verk av konstnären Jan Brazda och består av hugget blockglas med betonginfattning. Glaset går i gult, vitt, ljus- och mörkblått och bildar fyra fält runt ett kors av betong. Altaret är gjort av Kolmårdsmarmor. Till kyrkan har diverse inventarier skänkts. Till de äldre föremålen hör en gammal träskulptur som står i en nisch i korväggen. Vidare har kors, ljusstakar, mässkrudar, kormatta m.m. skänkts. Komministern Axel Jenner var initiativtagare till kyrkbygget. Han har fått ge namn åt samlingsrum som kallas för Jennerrummen. Arbetet med kyrkbygget tog ungefär ett år och kostade en dryg miljon kr.
1971 byggdes byggnaden ut för att även rymma ett arkiv. Det ligger direkt anslutet till pastorsexpeditionen. Tillbyggnaden har en rund form i två våningar och följer i övrigt fasaden med övriga byggnaden. Tidigare fanns arkivhandlingarna förvarade i det gamla kyrkobostället i Kvillinge.
BESKRIVNING AV KYRKOGÅRDEN
Kyrkogården består av åtta kvarter. Den ursprungliga kyrkogården är rektangulär medan den senare har byggts ut. Det nordvästra hörnet har en rundad form. Kvarter 8 är avskilt från resten av kyrkogården och ligger i backen söder om Ättetorpskyrkan.
Allmän karaktär
Den ursprungliga anläggningen är en kvadratisk kyrkogård med fyra kvarter anlagda med ett gravkapell i nyklassicism från 1928 i centrum. Klockstapeln står i kvarter 1. Södra och östra sidan omgärdas av en kyrkogårdsmur, medan gränsen i övrigt markeras av en nysatt idegranshäck och ett enkelt staket i trä. Den ursprungliga kyrkogården omges av en trädkrans av höga björkar och lönnar. Trädkransen finns kvar som gräns till de nyare kvarteren. I den nya delen finns yngre oxlar i trädkransen. Inne på kyrkogården är gravarna huvudsakligen arrangerade i raka linjer med rygghäckar.
Omgärdning
I väster och norr omgärdas kyrkogården av en nysatt idegranshäck och ett tillfälligt staket av trä. I öster finns en kyrkogårdsmur av huggen ca 0,5-1,0 m stor sten. Muren är ca 1,1 m hög. I söder finns en likadan mur som på den östra sidan.
Ingångar
På den nordvästra sidan finns huvudingången. Där sitter en pargrind i järnsmide mellan kraftiga, fyrsidiga, putsade grindstolpar i nyklassicism. Grinden är ornerad med kors och spjälor i två nivåer. I det sydöstra hörnet finns en enkelgrind fäst direkt i muren. Denna grind är ornerad med kors, spjälor och hjärtan i tre nivåer. I det nordligaste hörnet i anslutning till kvarter 5 och 7 är det öppet ut mot vägen. Tvärs över kyrkogården från denna ingång leder en asfaltgång ut till det sydöstra hörnet av kv. 7.
Vegetation
I den västra trädkransen finns sexton relativt unga oxlar. På den norra sidan finns väster om grinden, fem höga björkar i trädkransen, medan det öster om grinden finns fem höga lönnar. Längs den östra sidan finns en trädkrans bestående av sju björkar, medan det längs den södra sidan endast återstår två björkar av den planterade trädkransen. Dock finns det mycket träd utmed sidan, se fotot ovan.
Från huvudgången in mot gravkapellet leder en allé av tio höga lindar. Inne i kvarter 1 och 2 finns också parallella linjer av lindar. I kvarter 1 står även fyra granar kring klockstapeln och höga lindar i västra hörnet. I kvarter 3 finns träd på ömse sidor mittgången i form av tre höga och tre unga lindar och en ung björk. Mellan kvarter 2 och 5 och mellan kvarter 4 och 6 finns den ursprungliga kyrkogårdens omgärdning kvar.
I alla kvarter finns system av rygghäckar. Dessa följer olika riktningar. I kvarter 1 finns två rygghäckar i nord-sydlig riktning. Dessa består av ca 0,4 m höga oxbärshäckar och står väster om klockstapeln. Söder om klockstapeln finns en likadan häck men den står i öst-västlig riktning.
I kv. 2 finns längs huvudingången i öster tre höga lindar som bildar en allé med motsvarande träd i kvarter 1. Innanför dessa finns ytterligare en rad med träd av samma slag i linje med en borttagen häck. Sju rygghäckar finns inom kvarteret.
I det tredje kvarterets sydöstra hörn växer en hög lind. Längs med den mittersta grusgången växer tre höga lindar, tre nyplanterade träd av samma sort samt en björk.
I den östra delen av kv. 4 finns fem öst-västligt orienterade rygghäckar, samtliga 0,7 m höga och av oxbär. I den västra delen finns sex öst-västligt orienterade 0,6 m höga tujor. Längs med den nord-sydliga gravraden växer tre höga lindar.
I både kv. 5 och 6 finns fyra nord-sydligt orienterade rygghäckar av oxbär. I kv. 7 ingår en nyplanterad idegranshäck och flera nyplanterade oxlar i omgärdningen. I hela kv. 8 finns en gles spridning av främst björk och ek med inslag av tall i väster. Den nedre delen av kvarteret delas in i rum av 3 0,6 m höga idegranshäckar.
Gångsystem
Huvudgången från huvudingången till gravkapellet är asfalterad, liksom gången från den västra ingången tvärs över kyrkogården, via kapellet. Runt kvarter 1 och 3 finns en kringgående grusgång och kvarter 3 delas på mitten av en nordsydlig grusgång. En grusgång leder söderut från västra sidan av kapellet och går ut i den kringgående gången. Inne i kvarteren har annars samtliga grusgångar lagts igen.
Gravvårdstyper
I och med att kyrkogården är så pass ung finns det inte några äldre gravvårdar. Den första delen invigdes 1918. Den äldsta gravvården är från detta år och står i kvarter 3. Det är ett gjutjärnskors, rest över Ruth Alice Björklund, 19/4 1896- 30/12 1918. De flesta gravvårdar på kyrkogården är av modern art. Det som kännetecknar dessa vårdar är att de är av granit och att de har större bredd än höjd.
Minneslund
Minneslunden är anlagd i den västra delen, ovanför kv. 8. I detta kvarter ligger minneslunden på det högst belägna partiet i norr. I mitten finns en oval gräsmatta mellan gångarna där ett högt träkors är rest. Öster om den östra gången finns en terrass in i skogen som är belagd med gatsten. Där står två bänkar, svarta rundade metallskåp för värmeljus samt två kraftiga timrade bänkar med hål för nedsättande av blommor.
Byggnader
Gravkapellet är en relativt låg byggnad som är murad och vitputsad i 1900-tals empirstil. Taket är av falsad svart plåt och porten är svagt grönmålad. På taket sitter en spira med ett guldkors.
I kyrkogårdens sydöstra hörn finns arbetslokaler innanför ett fernissat plank. De två byggnaderna är målade i grönt och brunt, med mörka fönster- och dörrfoder, samt har svart plåttak.
Klockstapeln är uppförd i traditionell stil av tjärat trä. Den står på höga ben och har en takhuv av tjärat takspån.
BESKRIVNING AV ENSKILDA KVARTER
Kvarter 1
Kvarteret utgör den ursprungliga kyrkogårdens nordöstra kvarter.
Allmän karaktär
I kvarterets nordöstra utkant står den höga klockstapeln som byggdes 1928. Kring denna finns både nord-sydliga och öst-västliga raka gravrader. I den södra halvan har tidigare rygghäckar tagits bort, medan de finns kvar i den norra halvan.
Omgärdning
Kvarteret omges av kyrkogårdens omgärdning i norr och öster. I väster och söder finns asfalterade gångar.
Ingångar
Den norra huvudingången till kyrkogården leder också in till kvarter 1 på dess östra sida.
Vegetation
Längs med huvudgången finns tre höga lindar. En hög lind står i det nordvästra hörnet och en lind i det sydvästra hörnet. Över mitten av kvarteret löper en öst-västlig rad med tre höga lindar.
Rygghäckarna består av två nord-sydligt orienterade, ca 0,4 m höga oxbärshäckar väster om klockstapeln, samt en likadan häck i öst-västlig riktning söder om klockstapeln.
Gångsystem
Runt hela kvarteret löper en gång som är asfalterad i väster och söder. På norra och östra sidan är den grusad.
Gravvårdstyper
Gravvårdarna är från sent 1930-tal och framåt. Tolv gravar är omgärdade av stenram och två av låga häckar. Alla dessa fjorton gravar är belagda med sand. Ett äldre gjutjärnskors finns. Titlar är relativt vanliga och förekommer mer i kv. 1 än i något annat kvarter på kyrkogården.
Byggnader
Klockstapeln finns inom kvartertes gränser. Detta byggdes 1928 och är i sin utformning en blandning av traditionell stil och med moderna inslag.
Kvarter 2
Kvarteret utgör den nordvästra delen av den ursprungliga kyrkogården.
Allmän karaktär
Kvarteret är beläget mellan huvudingången och den ursprungliga västra utkanten. Det präglas av de sju öst-västliga rygghäckarna med sina raka gravrader på ömse sidor. I södra delen har ett område med enbart grusade gravar sparats.
Omgärdning
I väster avgränsas kvarteret från kvarter 5 av en 0,5 m hög häck av oxbär samt av kyrkogårdens ursprungliga trädkrans med fyra höga björkar. I norr finns kyrkogårdens allmänna omgärdning. I öster gränsar kvarteret till den asfalterade huvudingången. I söder utgörs gränsen på samma sätt av gången mellan västra ingången och gravkapellet.
Ingångar
Den norra huvudingången till kyrkogården leder också in till kvarter 2 på den västra sidan av grinden.
Vegetation
Längs med huvudingången i öster står tre höga lindar som bildar en allé med motsvarande träd i kvarter 1. Innanför dessa finns ytterligare en rad med träd av samma slag i linje med en borttagen häck.
Gångsystem
Öster och söder om kvarteret finns asfalterade gångar medan samtliga gångar inne i kvarteret är borttagna.
Gravvårdstyper
Nästan samtliga av gravvårdarna är från slutet av 1900-talet och början av 2000-talet. Karaktäristiskt för den tidens gravvårdar, är att de är låga och breda. Titlar är ovanliga och förekommer endast i undantagsfall.
I den södra delen finns ett sammanhängande område med 37 stenramsgravar. Ytterligare sex gravar med stenram finns utspridda i kvarteret. I den östligaste gravraden finns några äldre gravvårdar, bl.a. tobakshandlarens Karlssons vård från 1922. I kvarteret mellersta, östra del, finns också en gravvård över Georg ”Åby” Ericson och hans föräldrar. Han var en legendarisk förbundskapten i fotboll.
Kvarter 3
Kvarteret ligger sydöst om gravkapellet och utgör den ursprungliga kyrkogårdens sydöstra del.
Allmän karaktär
Kvarteret består av två öppna gräsmattor där alla rygghäckar tagits bort. De delas av en nordsydlig gång vilken kantas av träd av olika ålder. Gravraderna på den västra gräsmattan har varit indelade av rygghäckar. Men står nu i rader utan vegetation. Den östra gräsmattan rymmer ett fåtal små onumrerade gravvårdar, sannolikt allmänna gravplatser. Eftersom de rygghäckar och gångsystem som kvarteret ursprungligen planerades efter är borttagna blir karaktären något svårgripbar.
Omgärdning
I väster är den grusgång som avgränsat kvarteret från kvarter 4 borttagen och ersatt av gräs. I norr finns en asfalterad gång. Kvarteret omges av kyrkogårdsmur och trädkrans i öster och söder.
Ingångar
I kvarteret sydöstra utkant finns en mindre grind.
Vegetation
I kvarterets sydöstra hörn växer en hög lind. Längsmed den mittersta grusgången växer 3 höga lindar, 3 nyplanterade träd av samma sort samt en björk.
Gångsystem
Kring kvarterets södra och östra utkant löper en kringgående grusgång lämnande en gravrad utanför. I norr finns en asfalterad gång. Mitt över kvarteret löper en nord-sydlig grusgång som delar kvarteret i två delar.
Gravvårdstyper
Längs med kvarterets utsida står några av kyrkogårdens äldsta bevarade vårdar. Äldst är ett vackert järnkors från 1918. Sex stenramsgravar finns bevarade varav en har en vård i form av en specialdesignad urna på en piedestal.
Titlarna är relativt fåtaliga. Till de intressantare hör yxsmeden (från Hults bruk), sågaren och kvarnägaren.
Kvarter 4
Kvarteret ligger söder och väster om kapellet och den ursprungliga utgör kyrkogårdens sydvästra del.
Allmän karaktär
Kvarteret är delat i två delar genom att gravkapellet ligger i den nordöstra delen och arbetslokalen i den sydvästra. Norr om arbetslokalen finns tolv raka gravrader med östvästliga rygghäckar. Söder om gravkapellet finns ett område med sex rygghäckar i öst-västlig riktning. Mellan de båda områdena sträcker sig en nord-sydlig rygghäck.
Omgärdning
Kvarteret omgärdas i väster av den ursprungliga kyrkogårdens västra gräns, en oxbärshäck och 2 höga björkar. I norr finns en asfalterad gång. I öster är den grusgång som avgränsade kvarteret från kvarter 3 borttagen och ersatt med gräs. I söder finns kyrkogårdsmuren.
Ingångar
Kvarteret ligger mitt på kyrkogården.
Vegetation
I den östra delen finns fem öst-västligt orienterade rygghäckar, samtliga 0,7 m höga och av oxbär. Längs med den nord-sydliga gravraden växer tre höga lindar. I kvarterets norra del finns tolv rygghäckar av tuja.
Gångsystem
I norr finns en asfalterad gång. Väster om kapellet finns en stenläggning av trädgårdsplattor som övergår i en grusgång som leder söderut till den kring kvarter tre kringgående grusgången.
Gravvårdstyper
Inom kvarteret finns tre sandade stenramsgravar bevarade. I den nordsydliga gravlinjen finns enstaka något äldre vårdar. Annars består kvarteret av jämngamla låga breda vårdar.
Kvarter 5
Kvarteret är relativt nytillkommet och utgör det södra av de nya kvarteren väster om den ursprungliga kyrkogården.
Kvarteret består av en gräsmatta med fyra nord-sydliga rygghäckar av oxbär kring vilka åtta raka gravrader finns.
Omgärdning
I väster och norr finns kyrkogårdens omgärdning med staket och nysatt häck. I öster finns en 0,5 m hög oxbärshäck i gränsen mot kvarter 2. I denna finns också en rad av fyra höga björkar, vilka markerar den ursprungliga kyrkogårdens trädkrans. I söder utgörs gränsen av asfaltgången.
Ingångar
Kvarteret ligger inne på kyrkogården.
Vegetation:
Trädkrans, samt fyra nord-sydligt orienterade rygghäckar av oxbär
Gångsystem
Söder om kvarteret finns en asfalterad gång. Inne i kvarteret finns endast gräsgångar.
Gravvårdstyper
Kvarteret innehåller låga breda vårdar från sent 1970-tal och framåt. Tre avvikande vårdar finns genom ett fernissat träkors, rest till minne av ett barn, ett järnsmideskors samt en ovanlig vård i metall, se den högra bilden nedan.
Kvarter 6
Kvarteret är relativt nytillkommet och utgör det norra av de två i väster tillkomna kvarteren.
Allmän karaktär
Kvarteret består av en gräsmatta med fyra nord-sydliga rygghäckar av oxbär kring vilka åtta raka gravrader finns.
Omgärdning
I väster och norr finns kyrkogårdens omgärdning med staket och nysatt häck. I öster finns en 0,5 m hög oxbärshäck i gränsen mot kvarter 2. I denna finns också en rad av fyra höga björkar, vilka markerar den ursprungliga kyrkogårdens trädkrans. I söder utgörs gränsen av den asfalterade gången.
Kvarter 6.
Ingångar
Kvarteret ligger inne på kyrkogården.
Vegetation
Inne i kvarteret finns fyra rygghäckar av oxbär. Mot kvarter fyra i sydöst finns ytterligare en häck av oxbär. Längs denna häck står också fyra björkar.
Gångsystem
Söder om kvarteret finns en asfalterad gång. Inne i kvarteret finns endast gräsgångar.
Gravvårdstyper
Kvarteret innehåller låga och breda vårdar från 1977 och framåt. Ett järn- och ett träkors finns.
Kvarter 7
Kvarteret ligger i en utbuktning längst i väster.
Allmän karaktär
Kvarteret är ett långsmalt litet urnegravskvarter. Samtliga av vårdarna har likartat utseende och står längs tre linjer varav den främsta består av enbart liggare.
Omgärdning
Till yttre omgärdning finns kyrkogårdens staket i väster, norr och söder. Längs den östra sidan sträcker sig en asfalterad gång.
Ingångar
I det nordvästra hörnet finns en öppning ut mot gatan. Det är likadant i det nordöstra hörnet. Kvarteret ligger i anslutning till dessa båda öppningar.
Vegetation
I omgärdningen ingår en nyplanterad idegranshäck och flera nyplanterade oxlar
Gångsystem
Öster om kvarteret finns en asfalterad väg.
Gravvårdstyper
Kvarteret innehåller låga smala vårdar, typiska för ett kvarter med urngravar. Kvarteret tillkom 1979. En vård bär en titel, skogvaktare. Det är inte längre vanligt med titlar på vårdar.
Kvarter 8
Kvarteret är avskilt från den övriga kyrkogården och beläget väster om Ättetorpskyrkan.
Allmän karaktär
Kvarteret är anlagt i en skogs/hagbacke väster om Ättetorpskyrkan och en gles skogsvegetation av björk, ek och tall finns kvar. Hela anläggningen sluttar mot söder, åt vilket håll den också smalnar av. Längs med den västra utkanten löper en äldre mur av natursten. De lägre, liggande partierna är indelade i tre rum av idegranshäckar. Endast det nordligaste av dessa har ännu tagits i bruk för gravvårdar. I mitten ligger ett tomt område och längst upp i backen ligger minneslunden.
Omgärdning
I väster finns en äldre mur av lätt tuktad natursten. Stenen ligger i tre till fem skift och är 0,2- 0,8 m stor. I norr vidtar en skogsbacke och i öster finns på den norra halvan ett grönt räcke av rundjärn som gräns mot skogen. I den södra delen finns istället en 1,3 m hög idegranshäck. I söder är kvarteret öppet mot vägen.
Ingångar
Kvarteret har en öppning i häcken mot söder och en i öster mot Ättetorpskyrkan.
Vegetation
I hela kvarteret finns en gles spridning av främst björk och ek med inslag av tall i väster. Den nedre delen av kvarteret delas in i rum av tre 0,6 m höga idegranshäckar.
Gångsystem
En grusgång leder från ingången i söder längs med den västra utsidan och runt det högsta partiet i norr. En asfalterad gång leder från Ättetorpskyrkan och runt kvarteret på den östra sidan.
Gravvårdstyper
Kvarteret innehåller enbart små smala vårdar från 1981 och framåt. Ett träkors finns.
Minneslund
Minneslunden utgörs av det högst belägna partiet i norr. I mitten finns en oval gräsmatta mellan gångarna. På denna är ett högt träkors rest. Öster om den östra gången finns en terrass in i skogsmarken satt med gatsten. Här finns plats för två bänkar, svarta rundade metallskåp för värmeljus samt två kraftiga timrade bänkar med hål för nedsättande av blommor.
Inventeringsår 2006
Text saknas
Inventeringsår 2016
Kyrkogårdens historik
Ättetorp, som gett kyrkan i Åby dess namn, var en gård som är försvunnen sedan långt tillbaka. 1649 donerades detta kronohemman till överstelöjtnanten Seved Ribbings minderåriga barn. Sonen Sven Ribbing tog sedan över denna gård men dog 28 år gammal. Alla hans barn hade året innan gått bort. Därför tog hans änka Christina Leijonsköld över gården och hade den i nära sextio år. 1720 avträdde hon Ättetorp som sedan fick många olika ägare. Vid mitten av 1800-talet började den forna gästgivaregården Lilla Åby att förvandlas från en ren jordbruksbygd till en tätort – ett drabantsamhälle till Norrköping. Ett bomullsspinneri anlades i närheten och järnvägen drogs fram genom bygden. Åby blev ett nytt samhälle som 1918 vuxit så pass mycket i omfång och befolkningsantal att det blev nödvändigt att anlägga en kyrkogård. Platsen för denna blev just den gamla gården Ättetorps ägor. Arkitekten Knut Nordenskjöld ritade anläggningen. Marken hade köpts in efter den sista ägarinnan, Karin Ebersteins död för att utnyttjas för kyrkliga ändamål.
Även ett gravkapell byggdes och stod färdigt 1928. Kapellet ritades av arkitekten Björn Lönegren, men byggdes om något 1958 efter förslag av arkitekt Kurt von Schmalensee. En klockstapel byggdes på kyrkogården och stod klar 1938. Komminister Axel Jenner var initiativtagare till att bygga en klockstapel. Vid invigningen berättade han om projektet, hur arbetstid och material skänkts eller sålts till reducerat pris till församlingen. Hela klockstapeln kostade 15000 kr att bygga. De två kyrkklockorna finansierades av familjerna Ekelund och Swartz. Klockstapeln är utformad liknande den klockstapel som finns i Granhults församling i Småland, men med en modern och stilren utformning. Arkitekt Arre Essén stod för formgivningen.
Kyrkogården har i olika etapper byggts ut.
ÄTTETORPS KYRKOGÅRD Kulturhistorisk kyrkogårdsinventering Kvillinge församling Norrköpings kommun Linköpings stift Östergötlands län 2006.
ÄTTETORPSKYRKAN Kulturhistorisk inventering av kyrkobyggnader och kyrkomiljöer i Linköpings stift Delrapport mars 2012.
Nyckelord: Religionsutövning, Begravningsplats
Öppna på kartan Fler i kategorin