Motivering (skydd): KULTURHISTORISK BEDÖMNING
Kyrkan, gravkapellet och kyrkogården utgör tillsammans med kyrkstallar, församlingshem, fd skola, klockaregård och ålderdomshem en mycket innehållsrik kyrkomiljö som vittnar om kyrkplatsen som socknens administrativa centrum. Församlingshemmet är i stort sett intakt sedan uppförandet 1934 och de invändiga väggmålningarna av Yngve Lundström har stora konstnärliga värden och ger en intressant inblick i socknens historia då de avbildar kyrkplatsen på 1870-talet. Församlingshemmet som helhet har även ett personhistoriskt värde genom att det tillkom tack vare en donation av Hjalmar Wicander.
Kyrkogården
Gravkapellet utgör en mycket välbevarad representant för den arkitekturstil som går under beteckningen 20-talsklassicism. Det har, liksom församlingshemmet, även ett personhistoriskt värde genom att det tillkom genom en donation av Hjalmar Wicander. Gravkoret för släkten von Post på Frängsäter utgörs av en mycket välbevarad byggnad från 1700-talets mitt.
En fullständig kulturhistorisk bedömning av kyrkogården redovisas i separat rapport efter avslutad kyrkogårdsinventering.
Kyrkobyggnaden
Kyrkobyggnaden präglas av tre tidsskikt; medeltidens kyrkomurar, tornet från 1770-talet med sin rokokohuv, men framför allt av den omfattande ombyggnaden 1803-1807 då kyrkan fick sin mycket speciella utformning med korsarmar och kupolen med lanternin över korsmitten. Även interiören har bevarat mycket av den prägel den fick vid omgestaltningen 1803-1807. Arkitekt Olof Tempelmans fantasifulla variationer av de traditionella formerna med bl a korets ståtliga kolonnanordning utgör ett intressant exempel på arkitektens och tidens förkärlek för de antika formerna. Tornhuven med sina urtavlor har fått samma utformning som tornavslutningen på Vreta klosters kyrka. Vidare bör en rad speciella detaljer uppmärksammas, som t ex att delar av en rosafärgad puts finns bevarad på västra gavelmuren och bänkarnas ovanliga utformning som följer korsarmarnas rundning. Socknens adliga familjer har genom frikostiga gåvor, som t ex predikstolen från 1681, altaruppsatsen från 1716 och mässingsdopfunten från 1701, satt sin prägel på kyrkan. Kyrkans medeltida byggnadshistoria är inte helt klarlagd, men stora delar av det medeltida murverket finns bevarat i långhuset. Även sakristians nedre delar är sannolikt från medeltiden och utgör en viktig kunskapskälla om medeltida byggnadsteknik. Värt att notera är även att plåttaket till vissa delar kan utgöras av originalplåt från 1803-1807.
Sammanfattning
" Kyrkan präglas i hög grad av ombyggnaden 1803-1807 efter ritningar av arkitekt Olof Tempelman. Den visar på en av hans fantasifulla nyklassicistiska utformningar med korsarmarna och kupolen med lanterninen över korsmitten. Även interiören med korets kolonnportik och korsarmarnas halvrunda insidor är ett ovanligt inslag i länets kyrkor.
" Kyrkans historia är intimt förknippad med adelsläkterna på socknens större gårdar, som t ex Frängsäter och Tisenhult. De har genom frikostiga gåvor, som te x predikstolen från 1600-talet, altaruppsatsen och mässingsdopfunten från 1700-talet samt begravningsvapen satt sin prägel på kyrkan.
" Det medeltida murverket utgör en viktig kunskapskälla om medeltida byggnadsteknik.
" Konsul Hjalmar Wicanders donationer till hemsocknen som resulterat i bl a renovering av kyrkan, gravkapellet och församlingshemmet. De två senare byggnaderna är dessutom ovanligt välbevarade och har stora konst- och personhistoriska värden.
" Kyrkomiljön representerar det förindustriella Sveriges sockencentrum med bl a skola, kyrkstallar, församlingshem och klockaregård.
Inventeringsår (1999)
Se ovan: Historik - hämtad från Sockenkyrkorna. Kulturarv och Bebyggelsehistoria / Riksantikvarieämbetets Byggnadsregister
Inventeringsår (2005)
Skedevi är en medeltida socken och gränsar i norr mot Södermanland. Den första kända kyrkan på platsen utgjordes av en timmerkyrka från 1200-talets början. Den ersattes, sannolikt i slutet av 1400-talet, av en stenkyrka med rektangulärt långhus. På 1770-talet försågs kyrkan med ett torn och 1803-1807 revs koret. Det ersattes med ett nytt nyklassicistiskt korparti med korsarmar och en lanternin över korsmitten. Den säregna utformningen stod arkitekt Olof Tempelman för. Även interiören fick en speciell utformning genom att korsarmarna gjordes halvrunda och koret flankerades av dubbla par kolonner. De vita fasaderna är spritputsade med slätputsade omfattningar. Sadeltaket som är valmat över korsarmarna är belagt med svartmålad falsad skivplåt. Fönsteröppningarna är rundbågiga och symmetriskt placerade med kopplade fönsterbågar med antikglas i blyspröjs. Huvudingången är via tornet i väster men en ingång finns även centralt på södra sidan. Kyrkomiljön är ovanligt innehållsrik med ett flertal bevarade administrativa byggnader.
KYRKOGÅRDEN
Skedevi är en stor landsbygdskyrkogård och omgärdas av en mur, som delvis är av gråsten och delvis gjuten. Muren är spritputsad och avfärgad i en gul ton med vita slätputsade partier. Ingångar finns i väster och söder. Den västra grinden utgörs av en smidesgrind från 1807. Kyrkogården består av två delar. Den gamla delen är rektangulär och smalare i den västra än i den östra delen. Kyrkan är placerad mitt i den nordöstra fjärdedelen av kyrkogården. Denna del ligger relativt högt över sjön. Den gamla kyrkogården består av tolv kvarter av vilka elva är uppkallade efter blommor i bokstavsordning, dessutom finns ett mindre kvarter uppkallat efter herrgården Frängsäter för vars behov det avsatts. Den gamla kyrkogården präglas av stora öppna gräsytor mellan de grusgångar som avskiljer kvarteren. Inga häcksystem finns mellan gravraderna vilket förstärker den öppna karaktären. Trädkransen och två nordsydliga relativt glesa alléer inne på kyrkogården ger den ett lummigt intryck. Den nya kyrkogården är placerad i öster på sluttningen ned till sjön och består av öppna gräsmattor.
På kyrkogårdens nordvästra del uppfördes 1930 ett gravkapell efter ritningar, signerade av arkitekt Ottar Hökerberg 1924. Hökerberg har även utfört ritningar till bl a ljuskronan och antependium. Över altaret finns en väggdekoration, som är målad av dekoratören L Hjelm i Stockholm. Gravkapellet bekostades av konsul Hjalmar Wicander, som även bekostade ett nytt församlingshem 1934. Hökerberg var även ansvarig för kyrkogårdens utvidgning i öster 1936. På kyrkogården finns ett gravkor för släkten von Post på Frängsäter. Det utgörs av en liten vitputsad byggnad under plåttäckt tak samt med ingång i väster. Det är troligen uppfört i mitten av 1700-talet.
En fullständig beskrivning och historik av kyrkogården redovisas i separat rapport från utförd kyrkogårdsinventering.
Inventeringsår (2005)
Kyrkan med omgivande kyrkogård ligger i direkt anslutning till och öster om sjön Tisnaren. Socknen är den nordligaste i Östergötland och Linköpings stift och gränsar i norr till Västra Vingåker i Södermanland som ligger på sjöns norra sida. Socknen är stor till ytan och omfattar ett vidsträckt landskap kring de relativt stora insjöarna Tisnaren, Hunn och Regnaren. Den innehåller både bruksbygd och ett öppet jordbrukslandskap kring sjöarna. Inom socknen ligger Hävla brukssamhälle samt gamla Hävla bruk med en av landets bäst bevarade äldre hammarsmedjor. Också Rejmyre glasbruk tillhör socknen trots att bruket fick egen kyrka och begravningsplats på 1800-talets början. Kyrkogården består av två delar. Den gamla delen är nöjaktigt rektangulär och smalare i den västra än i den östra delen. Kyrkan är placerad mitt i den nordöstra fjärdedelen av kyrkogården. Denna del ligger relativt högt över sjön vilket ger en bred utsikt över denna.
Den nya kyrkogården är placerad på sluttningen mellan sjön och den gamla kyrkogården. Den är närmast triangulär till formen.
Beskrivning av kyrkogården
Den gamla kyrkogården består av tolv kvarter av vilka elva är uppkallade efter blommor i bokstavsordning, dessutom finns ett mindre kvarter uppkallat efter herrgården Frängsätter för vars behov det avsatts.
Kvarteren kallas Amaryllisen, Blåklinten, Cyklamen, Dalian, Eternellen, Flädern, Gullvivan, Irisen, Jasminen, Krokusen, och Lupinen. Den nya kyrkogården har sju kvarter uppkallade efter träd. Alen, Rönnen, Björken, Tujan, Kastanjen, Eken och Granen.
Allmän karaktär
Skedevi är en stor landsbygdskyrkogård. Den gamla kyrkogården präglas av stora öppna gräsytor mellan de grusgångar som avskiljer kvarteren. Inga häcksystem finns mellan gravraderna vilket förstärker den öppna karaktären. Trädkransen och två nordsydliga relativt glesa alléer inne på kyrkogården ger den ett lummigt intryck. Anläggningen ansluter till kyrkans gustavianska stil främst genom den putsade kyrkogårdsmuren med dess järngrindar och dels genom grusgångarnas och
gräsmattornas parkliknande arrangemang. Öster om kyrkan leder en trappa i slottsstil ned mot sjön och den nya kyrkogården.
Den östra delen av kyrkogården präglas starkt av sin anslutning till vattnet medan den västra som sluttar svagt mot väster präglas av kyrkobyggnaden på den östra delen som ligger högst.
Den nya kyrkogården består av öppna gräsmattor ned mot sjön och vassmarken och präglas helt av sin anslutning till denna.
Omgärdning
Den gamla kyrkogården omges av en putsad kyrkogårdsmur täckt av en svart skyddsplåt. Till följd av nivåskillnad övergår denna mur längs hela den östra muren och den östra halvan av norra muren till att bli en terrassmur av gråsten. Denna består av 0,4-1,0 m stor aningen tillputsad och inpassad gråsten. Höjden varierar till följd av den naturliga nivåskillnaden mellan 1 och 3 m.
Den gamla kyrkogården omgärdas också av en trädkrans av jämngamla (ca 100-120 år gamla) träd, huvudsakligen lind, kastanj och alm.
Den nya kyrkogården omgärdas i väster av terrrassmuren till den gamla, i norr och söder av en ca 2 m hög bokhäck. I öster finns vassmark och vattenspegel.
Ingångar
Sammanlagt finns sju större och mindre ingångar till och mellan de gamla och nya kyrkogårdarna i Skedevi.
Huvudingången finns i väster. Här gör
muren en bågformig insvängning och
innerst i denna sitter en dubbelgrind i
smidesjärn mellan enkla fyrsidiga
stolpar av granit. Grinden har enkla
spjälornament men kröns med
ornament i rundlar. En grind med
samma slags ornament finns också vid
södra ingången till den gamla kyrkogården.
I norr finns tre olika ingångar. Direkt
norr om gravkapellet finns en
dubbelgrind i lättmetall som leder ut
till det område där trädgårdsavfallet
tas om hand. Mitt på norra muren
finns en gjuten trappa i tolv
trappstenar med ett enkelt räcke av
rundjärn som bildar en övergång över
muren. Slutligen finns på norra sidan
av nya kyrkogården en enklare
öppning i häcken som leder ut till den
körväg som går parallellt med norra
muren.
I söder finns en ingång som leder vidare till kyrkans sydportal via en allé. Dubbelgrinden är av smidesjärn och har samma ornament som huvudgrinden. Även grindstolparna i granit är likadana som vid huvudgrinden.
Vegetation
Karaktäristiskt för den äldre kyrkogården är trädkransen som helt består av jämngamla träd, huvudsakligen lind, alm och lönn. På västra sidan växer 8 lindar, i norr 7 lindar, och 3 almar, i öster finns 2 lindar, 2 almar, 3 lönnar och 2 kastanjer, i söder finns 6 lindar, 2 kastanjer och 1 lönn.
Kyrkogården saknar helt de annars så vanliga häcksystemen och består av öppna gräsmattor. Istället finns alléer på två ställen. En mellan kvarteren Blåklinten och Cyklamen, där den bildas av 3 lindar i vardera kvarteret. En allé av lönnar leder från södra ingången fram mot sydportalen. Denna är under föryngring. På västra sidan i kvarteret Eternellen finns idag 3 äldre och 1 ung nyplanterad lönn. På östra sidan i kvarteret Gullvivan finns 2 äldre och 3 nyplanterade lönnar.
På södra utkanten av kvarteren Flädern och Frängsätter växer 3 lindar. Likaledes finns 1 större alm i södra delen av kvarteret Krokusen. Inne i kvarteret Lupinen växer 1 klippt ask och 1 hög tuja. 2 höga tujor står också vid porten till gravkapellet i kvarteret Irisen. Också nya kyrkogården präglas helt av öppna gräsmattor. Den avgränsas i söder och norr av ca 2 m höga bokhäckar. Mot vattnet växer 1 hög hängbjörk och 1 hög al på gränsen mot vassmarken. Minneslunden avgränsas av i norr 6 och i söder 8 tätt stående ca 3 m höga tujor.
Gångsystem
Samtliga gångar består av grus. Från de två ingångarna i väster och söder leder grusgångar fram till kyrkan som står på en öppen grusad plan. Grusgångarna delar sedan de enskilda kvarteren från varandra i fiskbensmönster. I söder finns en kringgående grusgång som lämnar kvarteren Amaryllisen och Hibiskusen utanför. En motsvarighet till denna saknas i norr. På nya kyrkogården delar grusgångarna kvarteren i fyra block. Kvarteren Kastanjen och Granen ligger längs med utkanten, Kvarteret Eken bildar ett eget block längst i norr medan de tre kvarteren Tujan, Björken och Rönnen ligger på motsvarande gräsmatta i söder. Ned mot sjön ligger minneslunden och kvarteret Alen för sig.
Gravvårdstyper
På kyrkogården finns ett nästan helt intakt norrkvarter (Lupinen) med ett mycket stort antal ålderdomliga och varierande gravvårdstyper, gjutjärnskors, stenramsgravar, bautastenar m m. Kyrkogården äger också ett stort antal bevarade 1800-talsvårdar. Dessa är huvudsakligen koncentrerade till kvarteret Lupinen men en gles spridning finns på större delen av kyrkogården.
Kvarteret Blåklinten innehåller en nästan helt intakt allmän linje från åren 1930-61. Denna föregicks av grannkvarteret Cyklamen där rester efter en allmän linje täckande åren 1908-31 finns.
På den övriga kyrkogården finns ett relativt stort antal grusgravar bevarade. Främst i kvarteren Lupinen och Eternellen, Dalian och Flädern.
I de norra kvarteren Irisen och Jasminen är gravvårdarna placerade i löpande tidsordning från 1940-talets slut och framåt.
Nya kyrkogården innehåller av naturliga skäl huvudsakligen låga breda moderna vårdar. Stora delar är ännu ej tagna i bruk.
Minneslund
Minneslunden är anlagd i kanten av sjön på nya kyrkogården. I en rund central plantering står en hög tuja i mitten. Denna omges av en lägre idegran och i yttersta delen en ännu lägre tuja. Lunden begränsas i norr och söder av tätt stående figurklippta ca 2,5 m höga tujor.
Byggnader
Två byggnader finns på kyrkogården. Det
von Postska eller Frängsätters begravningskor
vilket är vitkalkat med svart falsat
plåttak och har svart port. Samt gravkapellet
från 1934 är likaledes vitkalkat med svart
falsat plåttak. Porten är av grön metall. Till
kapellet hör en källare som idag brukas som
garage.
BESKRIVNING AV ENSKILDA KVARTER
Gamla kyrkogården
Kvarter A - Amaryllisen
Kvarteret omfattar gravplats nr Amaryllisen 1-137 och utgör den södra och västra utkanten av gamla kyrkogården mellan huvudingången i väster och ingången i söder samt mellan kyrkmuren och den kringgående grusgången.
Allmän karaktär
Kvarteret präglas av sitt läge intill muren.
Omgärdning
Kyrkogårdsmuren i väster och söder. Kringgående grusgång i norr och öster.
Ingångar
Huvudgrinden i väster och ingången i söder ligger i anslutning till kvarteret. Vegetation
Hela trädkransen i väster och halva i söder ligger inom kvarteret.
Gångsystem
Kringgående grusgången bildar gräns i norr och öster.
Gravvårdstyper
Gravvårdarna är daterade mellan 1878 och 1970. Vårdar från 1920- och 1930-tal dominerar. En av gravarna är försedd med ett relativt nytt smideskors. Sju
stenramsgravar finns bevarade men kvarteret är inget utpräglat köpegravskvarter som läget annars skulle kunna antyda. Bland yrkestitlarna förekommer förutom titlar från jordbruket som hemmansägare och nämndemän en smältsmed, en telefonist och en skogvaktare.
Kvarter B-Blåklinten
Kvarteret omfattar
gravplatserna
Blåklinten 1-374
och består av en
öppen i N-S
riktning placerad
gräsmatta med tätt
placerade små
gravvårdar.
Kvarteret är beläget
på den
västligaste delen
av den södra
kyrkogårdshalvan.
Allmän karaktär
Kvarteret ligger på en smal öppen gräsmatta och präglas starkt av de tätt stående små gravvårdarna, som ger en tydlig bild av det gamla sättet att begrava på allmän linje. Omgärdning
Grusgångar på alla sidor.
Ingångar
-Vegetation
I öster står 3 lindar som bildar en allé tillsammans med lika många träd i kvarteret Cyklamen.
Gångsystem
Den stora grusgången runt hela kyrkogården begränsar kvarteret.
Gravvårdstyper
Gravvårdar är daterade mellan 1930-1978.
Kvarteret rymmer en nästan helt bevarad allmän linje från åren 1930 – 1961. Sammanlagt finns 10 bevarade gravrader innehållande 130 bevarade linjevårdar. Ett foto från 1964 (Arne Gustavsson för kyrkobeskrivningen, original i länsmusets arkiv) visar att en del av vad som idag är tomrum då var fyllt av ett flertal vita träkors. I västra utkanten finns en rad med låga breda gravvårdar typiska för tiden mellan 1960 och 1970.
Kvarter C - CyklamenKvarteret omfattar gravplats
nr Cyklamen 1-262
och ligger på en öppen
gräsmatta innanför
kvarteret Blåklinten på
kyrkogårdens SV del.
Kvarteret har en smal N-S
utsträckning på samma sätt
som kvarteret Blåklinten.
Allmän karaktär
Kvarteret ligger på en öppen gräsmatta i svag sluttning upp mot kyrkan.
Omgärdning
Grusgångar på alla sidor.
Ingångar
-Vegetation
Öppen gräsmatta. Längst i väster finns 3 lindar som bildar en allé med
korresponderande träd i Kvarteret Blåklinten.
Gångsystem
Grusgångar runt kvarteret.
Gravvårdstyper
Gravvårdarna är daterade mellan 1908-1983.
Kvarteret var tidigare ett utpräglat linjekvarter. Idag är smärre delar av detta kvar. På fem gravrader finns 26 linjevårdar från åren 1908-1930 bevarade. Gravplatserna har gjorts större och gravvårdarna har efter hand ersatts med vårdar tidsypiska för 1960 och 1970-tal. 2 enkla träkors finns också bevarade.
Bland titlarna finns 3 hustrur, en sågverksägare, en korpral och en trädgårdsmästare.
Kvarter D – Dalian
Kvarteret omfattar
gravplatserna
Dalian 1-85 och är
placerat på en smal
öppen gräsmatta SV
om kyrkan.
Kvarteret är mycket
smalt och utsträckt i
N-S riktning. Det
består endast av två
gravrader.
Allmän karaktär
Kvarteret är ett gammalt köpegravskvarter som bevarat sin karaktär genom de relativt många höga bautastenar och stenramsgravar som finns kvar. Kvarteret är mycket smalt (endast två gravrader) och utbrett i N-S riktning.
Omgärdning
Enbart grusgångar.
Ingångar
-Vegetation
Öppen gräsmatta
Gångsystem
Grusgångar på alla sidor.
Gravvårdstyper
Gravvårdarna dateras mellan åren 1900-2000.
Kvarteret är ett gammalt köpegravskvarter. Gravvårdar från de tidigaste årtiondena på 1900-talet dominerar totalt. Bland de bevarade vårdarna finns sju stenramsgravar och ett tiotal bautastenar, inga av dessa dock extremt hög.
Bland de titlar som förekommer dominerar hemmansägare/lantbrukare (6), medan folkskollärare förekommer 4 gånger. Övriga titlar är grenadjären och nämndemannen.
Kvarter E – Eternellen
Kvarteret omfattar
gravplatserna
Eternellen 1-112 och
är placerat på en smal
trapesoid öppen
gräsmatta S om
kyrkan och väster om
grusgången mellan
sydportalen och södra
ingången.
Kvarteret är smalt och
utsträckt i N-S
riktning.
Allmän karaktär
Kvarteret är ett gammalt köpegravskvarter som bevarat sin karaktär genom de relativt många höga bautastenar och stenramsgravar som finns kvar. Kvarteret är smalt och utbrett i N-S riktning. Det är bredare i norr än i söder vilket ger en svagt trapetsoid form som medger tre gravrader i norr men bara två i söder.
Karaktär av öppen gräsmatta och allé i öster.
Omgärdning
Enbart grusgångar.
Ingångar
-Vegetation
Öppen gräsmatta. I öster växer 3 äldre lönnar och 2 nyplanterade lönnar i den under föryngring vardande allén in till sydportalen.
Gångsystem
Grusgångar på alla sidor.
Gravvårdstyper
Gravvårdar från tidigt 1800-tal fram till 2005 (under inventeringen pågående begravning).
Kvarteret är ett gammalt köpegravskvarter. Inom kvarteret finns sju 1800-talsvårdar bevarade, varav ett par mycket tidiga. Äldst är sannolikt en skadad kalkstensvård i form av ett relikskrin som står på plats 1, närmast kyrkan. Denna är tyvärr oläslig och saknas i gravregistren. Gravvårdar från de tidigaste årtiondena på 1900-talet dominerar annars totalt med flera höga svarta bautastenar. Bland de bevarade vårdarna finns också 10 stenramsgravar, varav de flesta är grusade, 2 grusgravar innanför berberishäck och ett träkors.
De titlar som förekommer är blandade. Dit hör 6 hemmansägare, 1 godsägare, 2 byggmästare, 1 sågverksägare, 1 handlande och 1 köpman samt 1 grenadjär/entreprenör.
Kvarter F – Flädern
Kvarteret omfattar
gravplatserna Flädern 1-46 och
är placerat på en liten fyrsidig
öppen gräsmatta SÖ om
kyrkan.
Kvarteret är litet och består av
fyra korta gravrader.
Allmän karaktär
Litet fyrsidigt kvarter på en öppen gräsmatta direkt söder om kyrkan. Kvarteret består nästan uteslutande av grusgravar och bautastenar från sent 1800-tal och tidigt 1900-tal. Omgärdning
Enbart grusgångar.
Ingångar
-Vegetation
Öppen gräsmatta. Längst i söder finns en lind.
Gångsystem
Grusgångar på alla sidor.
Gravvårdstyper
Gravvårdar är daterade mellan 1874-2005 (vänd äldre gravsten).
Kvarteret är ett gammalt köpegravskvarter. Tre gravvårdar från 1800-tal har bevarats, den äldsta över en torpare från 1874. Gravvårdar från de tidigaste årtiondena på 1900- talet dominerar totalt. Bland de bevarade vårdarna finns 10 stenramsgravar med grus och flera höga smala vårdar från tidigt 1900-tal.
Bland de titlar som förekommer finns 3 hemmansägare/lantbrukare, 3 kyrkvärdar och 1 nämndeman bland de lantliga titlarna. Dessa kompletteras av 1 tandläkare och 1 kassör.
Kvarter F2 – Frängsätter
Kvarteret omfattar
gravplatserna Frängsätter
1-11 och är formerat runt
det von Postska gravkapellet
på en liten
rektangulär gräsyta direkt
söder om kyrkan.
Kvarteret domineras helt
av gravkapellet och
består förutom detta
endast av 2 gravplatser
norr och 9 platser söder
om detsamma.
Allmän karaktär
Kvarteret är undantaget för familjen von Post och boende på Frängsätters herrgård. Det präglas helt av gravkapellet samt av ett par större gravvårdar i dess anslutning. Främst bautastenen över kaptenen Fredrik von Post, ägare till Rejmyre glasbruk , död 1880. Omgärdning
Enbart grusgångar.
Ingångar
-Vegetation
Öppen gräsmatta. I söder växer två lindar.
Gångsystem
Grusgångar på alla sidor.
Gravvårdstyper
Gravvårdar från 1855-1941.
Gravkoret är vitkalkat med svart tjärad port och svart falsat plåttak. 10 gravvårdar från 1855 -1941 är resta över släktingar och boende på Frängsätter. Typerna varierar starkt. 1 grav har stenram och grus med smidesjärnstaket, 1 är en bautasten, ytterligare 1 består av ett smideskors. Ett par kalkstensvårdar finns också.
Byggnader
Gravkoret.
Kvarter G – Gullvivan
Kvarteret omfattar gravplatserna
Gullvivan 1-272
och är placerat på en
närmast fyrsidig öppen
gräsmatta SV om kyrkan.
Kvarteret består av raka
rader gravar utan
rygghäckar.
Intill vattenposten med den
gröna hinken står en av de
två äldre gravvårdarna
vilka befinner sig utanför
gravradssystemet..
Allmän karaktär
Närmast fyrsidigt kvarter på en öppen gräsmatta söder om kyrkan och Kv Frängsätter och Flädern.
Omgärdning
Enbart grusgångar.
Ingångar
-Vegetation
Öppen gräsmatta.
Gångsystem
Grusgångar på alla sidor.
Gravvårdstyper
Gravvårdar från 1854-1998. Två äldre gravvårdar av kalksten finns kvar och står utanför de egentliga gravraderna. De är båda från mitten av 1800-talet. Ytterligare två äldre vårdar (1896 respekitve 1906) står inom gravraderna, ett vitt träkors och en av svart granit. I övrigt är alla gravvårdar låga och breda från 1950-1990-tal. Relativt få titlar förekommer. Här finns 3 hemmansägare/lantbrukare och 2 nämndemän utgör de lantliga titlarna. Kyrkans och skolans värld representeras av 1 småskollärare och en organist med den ålderdomliga stavningen orgelnist. Dessa kompletteras av 1 mjölnare, 1 skogvaktare och 1 målarmästare.
Kvarter H – Hibiscusen
Kvarteret omfattar
gravplatserna Hibiscusen 1-
65 och utgörs av gravarna
mellan den yttre grusgången
och kyrkogårdsmuren på den
södra och östra halvan av
kyrkogården.
Särskilt längst i NÖ står ett
stort antal äldre gravvårdar.
Allmän karaktär
Kvarteret präglas av utsikten mot sjön och trädkransen. Även vårdarna i söder är vända så att man ser sjön bakom dem. Många äldre och påkostade vårdar finns.
Omgärdning
Mur, trädkrans och grusgångar.
Ingångar
Den södra grinden ansluter till kvarteret i sydväst.
Vegetation
Trädkransen i öster och söder.
Gångsystem
Grusgångar norr och väster om kvarteret.
Gravvårdstyper
Gravvårdar är daterade från 1847-2000.
Kvarteret är ett utpräglat gammalt köpegravskvarter. 6 gravvårdar från 1800-tal har bevarats, den äldsta över en kyrkoherde och rest 1847. Särskilt den östra gravraden med utsikten mot sjön innehåller en varierad och ålderdomlig uppsättning gravvårdar. Inom kvarteret finns 7 stenram/grusgravar, 1 designat träkors och 1 designat järnkors. Bland de begravda finns 5 präster1 samt en vardera med titeln kammarrättsassessor, kantor/skollärare samt smidesmästare.
Kvarter I – Irisen
Kvarteret omfattar
gravplatserna Irisen 1-54
och utgör kyrkogårdens
nordvästra hörn. I
nordvästra delen av
kvarteret står det gravkapell
som skänktes av konsult
Hjalmar Wicander på 1930-
talet.
Mot dess östra vägg står
flera gravkors av järn,
ursprungligen resta över
bruksfolk från Hävla i
mitten av 1800-talet.
Allmän karaktär
Öppen gräsmatta sydöst om gravkapellet. Huvudsakligen helt moderna vårdar.
Omgärdning
Mur, trädkrans och grusgångar.
Ingångar
Den norra grinden ansluter nordöst om kvarteret och den västra huvudingången sydväst om detsamma.
Vegetation
Trädkransen i väster och öster. Framför gravkapellet står ett par höga smala tujor. Gångsystem
Grusgångar norr och väster om kvarteret.
Gravvårdstyper
Gravvårdar från 1947-2001. Begravningarna har skett i tidsordning från 1947-1970. De yngre dateringarna kommer från anhöriga. Samtliga vårdar är breda och låga med undantag för nr 12 som är ett träkors. Titlar saknas helt, med ett undantag, en hemmansägare.
Byggnader
Det Wicanderska gravkapellet.
Kvarter J – Jasminen
Kvarteret omfattar
gravplatserna Jasminen 1-106
och ligger nordväst om kyrkan
mellan kvarteren Irisen och
Krokusen.
Allmän karaktär
Kvarteret består av en öppen gräsmatta med raka nordsydliga gravrader utan
mellanliggade häckar.
Omgärdning
Mur, trädkrans och grusgångar.
Ingångar
Kvarteret ansluter till norra grinden i nordväst.
Vegetation
Trädkransen i norr.
Gångsystem
Grusgångar väster, öster och söder om kvarteret.
Gravvårdstyper
Gravvårdar är daterade mellan 1914-1996.
På platserna 1-106 står gravvårdarna arrangerade i tidsordning från 1971-1980. De yngre datumen kommer alla från anhöriga. Samtliga är låga och breda. Titlar saknas utom i ett undantagsfall, en lantbrukare.
7 äldre vårdar från tiden 1914-1921 står kvar inom kvarteret. Dessa står också i tidsordning. 3 av dem med titlar; kusken, hustrun och smeden. Smeden Oskar Lindqvist, död 1915, kom från Hävla bruk.
Kvarter K-Krokusen
Kvarteret omfattar gravplatserna
Krokusen 1-20 och utgörs av en
smal gräsmatta mellan kvarteren
Jasminen och Lupinen. Endast
fem av platserna är i upptagna,
alla i kvarterets södra utkant.
Allmän karaktär
Liten smal gräsmatta med endast ett fåtal gravvårdar.
Omgärdning
Mur, trädkrans och grusgångar.
Ingångar
Mellan kvarteren Krokusen och Lupinen löper en trappa över muren.
Vegetation
Trädkransen i norr. I södra delen växer 1 hög alm.
Gångsystem
Grusgångar norr och väster om kvarteret.
Gravvårdstyper
Endast 5 gravvårdar finns. Ingen av dem av särskild kulturhistoriskt intresse. De tillhör 1950- och 1960-tal.
Byggnader
Utanför muren finns ett förråd av cement byggt mot muren.
Kvarter L-Lupinen
Överst östra delen, sedd från
sydväst, nedanför västra delen
sedd från väster.
Kvarteret omfattar platserna
Lupinen 1-152 och är det enda
kvarter som är beläget norr om
kyrkan.
Allmän karaktär
Kvarteret är ett utpräglat gammalt
norrkvarter där socknens högre
stånd för att bryta den gamla
skamstämpeln som norrkvarteren
tidigare haft, ofta gick före och lät
sig begravas i. Här finns
gravvårdar som sannolikt är från
den allra första tiden, slutet av
1700-talet och början av 1800-
talet.
Kvarteret präglas av ett stort antal
äldre och mer påkostade vårdar
samt ett stort antal grusgravar.
Läget norr om kyrkan, mellan denna och den höga trädkransen, gör att huvuddelen av kvarteret ligger mörkt och oftast i skugga. I den östligaste delen har kvarteret dock en magnifik utsikt över Tisnaren.
Omgärdning
Mur, trädkrans och grusgångar.
Ingångar
-Vegetation
Trädkransen i öster och norr. Ett par höga smala tujor och en klippt ask står mitt i kvarteret.
Gångsystem
Grusgångar söder och väster om kvarteret.
Gravvårdstyper
Gravvårdar från 1799 och fram till 2000. Äldst är Kyrkoherden Nils Engströms där datumet idag är mycket svårläst, det framgår dock ur andra källor att prosten avled 1799 och hans maka 1809. Kvarteret innehåller inte mindre än 15 vårdar från 1800-talet. Variationen i gravvårdstyper är stor. 10 gravar med stenram och grus och 2 gravar med grus och häck finns. 2 gravar är försedda med järnkedjor. 1 av stenramsgravarna har infällda ryska ikoner i järn. 1 gravvård består av en hög smal gjutjärnsamfora. 1 äldre högt gjutjärnskors och 1 konstfärdigt smitt Vingåkerskors finns också.
I kvarteret ligger flera gamla kyrkoherdar, högre militärer och adelsmän, viktiga donatorsfamiljer samt brukspatroner och högre tjänstemän. Kyrkoherdar förekommer 3 gånger, till kyrkans folk kan också 2 kyrkvärdar räknas. Av högre militära titlar förekommer 1 överste2 och 1 major. 1 grav har titeln bruksinspektor (på Hävla bruk). Av högre tjänstemän förekommer vardera av titlarna hovrättslagman, civilingenjör, professor och kamrer vardera 1 gång. Från skolans värd kommer 1 lektor och 1 skollärare. Lantbruket representeras av 8 hemmansägare/lantbrukare och 1 nämndeman. Övriga titlar innefattar en glasritare (fr Rejmyre), en skogvaktare, en byggmästare, 2 hustrur och 1 mademoiselle.
Inom kvarteret vilar också flera medlemmar av familjen Wicander. Av dessa kan kyrkans och församlingens stora donator Hjalmar Wicander (begravd i grav Lupinen 83) särskilt nämnas. Hans fars ryska hustru Vera vilar i samma grav som sin mor Anna Nikolajova Novak i en grav försedd med infällda ryska ikoner.
2 Översten Ernst Ericsson var nära vän med Hjalmar Wicander och en viktig samarbetspartner med denne när det gällde förnyelsen av kyrkan och kyrkogården i Skedevi.
Nya kyrkogården
Kvarteren Kastanjen, Tujan, Björken, Rönnen, Pilen, Alen, Eken och
Granen.
Den nya kyrkogården
är belägen mellan
Tisnaren och den
gamla kyrkogården
och omfattar ett stort
antal kvarter. Av
dessa är dock bara
Kvarteret Kastanjen
(längs med den gamla
kyrkogårdens
östmur), en mindre
del av kvarteret Eken,
kvarteret Tujan
belagda med gravvårdar.
Två
gravvårdar står också
i kvarteret Björken.
Kyrkogårdsdelen
består av tre större
öppna gräsmattor
delade av grusgångar.
Allmän karaktär
Öppen gräsmatta mycket vackert belägen i svag sluttning ned mot sjön. Gles beläggning med moderna gravvårdar.
Omgärdning
I norr och söder avgränsas kyrkogårdsdelen av en ca 2 m hög bokhäck. Denna ersätts längst i sydöst av en rödmyllad sjöbod/uthus. I väster finns kyrkogårdsmuren till gamla kyrkogården och i öster vassmark fram till Tisnaren.
Trappan mellan nya och gamla kyrkogården.
Ingångar
I nordväst och sydväst finns enklare öppningar i häcken. Mot kyrkans kor löper en trappa, påminnande om ett säteris trappa ut mot sjön. Trappan är även den en donation från Hjalmar Wicander.
Vegetation
Förutom häckarna i omgärdningen finns två kortare tujahäckar som avgränsar
minneslunden i norr och söder. Ut mot sjön finns ett naturligt vassbälte och innanför detta växer en högrest hängbjörk och en al.
Gångsystem
En grusgång leder från ingången i norr till ingången i söder. Från trappan leder en bredare gång fram till minneslunden. Därutöver löper en smalare gång utmed nordsidan på kvarteret Eken fram mellan kvarteren Rönnen och Alen där den går ihop med den gång som löper längs södra utkanten av kyrkogårdsdelen.
Gravvårdstyper
Gravvårdar från 1945-2005.
Kyrkogårdsdelen rymmer av naturliga skäl endast modernare vårdar. En vård består av ett vitt träkors och en är en sarkofag. En gravvård består av en grindstolpe med inhugget adelsvapen, tagen från hemorten.
Åtta vårdar är försedda med titel. Av dessa dominerar läkare med tre stycken (doktorn, provincialläkaren i Rejmyra och tandläkaren). Övriga är kontraktsprosten, kantorn, advokaten och hemmansägaren (2 ggr).
Byggnader
-Övrigt
Minneslund i sjökanten.
Inventeringsår 2002
FÖRSAMLING 1995 - SKEDEVI
BEFOLKNINGSTAL - 1805: 1992, 1900: 4089, 1995: 2174
FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken.
LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan ligger 25 km norr om Finspång uppe på en större höjd på sjöplatån med vid utsikt över bygden och sjön Tisnaren. Här möter en välbevarad miljö där kyrkan omges av bebyggelse med kyrklig anknytning, bl a kyrkstallar, församlingshus och klockaregård. Här låg också skolan och ålderdomshemmet. Kyrkogården är välskött med bogårdsmur och tuktade träd. Kyrkan med omgivande sammanhang ger en tidstrogen bild av svensk landsbygd före första världskriget. Skedevi prästgård ligger en dryg km norr om kyrkan. Miljön runt kyrkan är av riksintresse.
RASERAD KYRKA / RUIN - I den nuvarande stenkyrkan har en syllstensrad och en bemålad stock till en timmerkyrka påträffats. Fynd av mynt talar för en datering av träkyrkan till 1200-talets början. Riven i samband med att ny kyrka uppfördes på samma plats.
DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - II: Den murade kyrkan har en ovanlig planform, bestående av ett rektangulärt långhus med korsarmar i öster (invändigt rundade, utvändigt tresidigt brutna), ett segmentformat korutsprång, en sakristia i hörnet mellan norra korsarmen och långhuset, samt ett torn i väster. Kärnan i den befintliga kyrkan utgörs av en salkyrka, sannolikt från senmedeltiden. Av notiser från 1600-talet framgår att kyrkan då var försedd med ett plant innertak av trä, understött av två rader träpelare. Sannolikt efter en ombyggnad under 1600-talet erhöll korpartiet en tresidig östmur (Broocman uppger att denna ombyggnad skedde 1688, men kyrkan avbildas i denna skepnad redan på 1670-talet). Den befintliga sakristian är troligen av medeltida datum. Framför långhusportalen i söder fanns enligt 1670-talets teckning också ett murat vapenhus, sedermera rivet. Tornet ritades av An-ders Sundström och uppfördes av Måns Månsson och Petter Andersson 1775-77. Det befintliga koret och korsar-mar-na tillkom vid en om- och tillbyggnad 1803-07 efter ritningar av arkitekt Olof Tempel-man.
EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Den vitputsade kyrkan har sadel-tak, över korsmitten en oktogonal, genombruten lanternin. Tornet kröns av en karnissvängd huv med åttkantig lanternin. Ingång i väster via tornets bottenvåning samt mitt på långhusets sydsida. Det medeltida kyrkorummet, som till sin bredd återstår intakt i väster, har genomgripande förändrats i takt med de byggnadshistoriska åtgärderna. Kyrkan behöll sitt gamla trätak fram till 1701, då det ersattes med ett nytt som målades av Måns Griis. Den nuvarande rumsbildningen tillkom i samband med det tidiga 1800-talets förändringar. Korsmitten är kupolvälvd, i övrigt har interiören tunnvalv. Absidkoret flankeras av ett par halv-kolonner, i övrigt livas det inre av väggpilastrar och markerade valvbågar. Korsmitten lyses upp av ett runt ljusintag i valvet. Kyrkan har restaurerats ett flertal gånger under 1900-talet, senast under ledning av arkitekt Kurt von Schmalensee 1958-59. Äldsta inventariet är predikstolen från 1681, medan altaruppsatsen härrör från 1716. Orgelfasaden är gjord av J. S. Strand 1812, medan verket har byggts om flera gånger, senast 1975. Bänkinredningen är från 1876.
ÖVRIGA UPPLYSNINGAR - Enstaka medeltida figurer ur ett altarskåp finns bevarade, liksom ett skadat krucifix. Dopfunten i mässing är från 1701. En oljemålning av G. A. Engman, nu i norra korsarmen, utgjorde altartavla 1844-1915. Begravningsvapen och ett flertal oljemålningar som kommit som gåvor finns i kyrkan.
Uppgifterna är sammanställda av Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2000; rev. 2003.
Inventeringsår 2016
Uppgifter om kyrkogårdens historik har i huvudsak hämtats från Östergötlands länsmuseums topografiska arkiv och bibliotek.
Det kan antas att kyrkogården på vanligt vis under tidig medeltid växt fram kring den medeltida kyrkan och ersatt de äldre gravfälten, i första hand vid Hagaberg och Husby men ganska snabbt också för resten av socknen. Eftersom socknen är stor och det är långt till närmaste kyrka bör kyrkogården redan från början ha varit stor. Men dess äldsta storlek är idag helt okänd.
Inga rester efter medeltida begravningsskick är kända från kyrkogården. Däremot påträffades flera gravar i samband med den ovan nämnda undersökningen av kyrkans golv 1993. En av dessa låg under en häll och kan vara medeltida medan de andra har en mer osäker datering. Bruket att begrava under kyrkornas golv upphörde dock i de flesta fall under 1700-talet.
Den äldsta uppgiften om kyrkogården är från 1619. Då tjäras taket över södra porten, sannolikt avses en stiglucka som inte finns bevarad.
1671 omtalas i protokoll att kyrkorådet skall tala med Louis de Geer om som var ägare till Hageby gård om gränsdragningen söderut mellan Hageby och kyrkogården. Troligen avser man att utvidga kyrkogården i denna riktning.
Från samma period äger kyrkan ett stort antal begravningsvapen uppsatta i samband med begravningar av adliga personer i socknen. Det äldsta är från 1676. Flera kända ätter som Uggla, af Ugglas och Ulfsparre är representerade.
1707 omnämns kyrkogårdsmuren då det påpekas att sockenmännen är skyldiga att underhålla densamma.
1797 års inventarium ”Ringmuren av sten: Ny uppsatt på tvenne sidor med järnportar, gröna målade galler”.
I samband med uppförandet av kyrkans nya torn på 1780-talet revs den klockstapel som tidigare stått på kyrkogården. Klockstapelns exakta placering är okänd.
Portarna och kyrkogårdsmuren borttogs 1823 eller 1824, troligen i samband med en utvidgning av kyrkogården söderut.
1829 års inventeringsinstrument beskriver kyrkogården som följer
”På kyrkogården finnes en murad Graf tillhörig von Postska Familjen. Tvenne Likstenar äro uppresta, den ena öfver Kyrkoherden Nils Engström och hans K maka, den andra öfver Kongl. Hofpredikanten Prosten och Kyrkoherden Sven Engström. Dessutom finnas på Kyrkogården liggande likstenar öfver åtskilliga Personer af allmogen, och utan all märkvärdighet”
Större delen av träden i den ursprungliga allén är planterade under tidigt 1800-tal av Jan Persson i Torpa.
1821 beslöts att kyrkogården skulle utvidgas på norra sidan med tio famnars bredd och en ny ringmur läggas.
1800-talets gravskick är i övrigt också väl representerat på kyrkogården. Av de på plats bevarade gravvårdarna är hela 37 från 1800-talet och av dessa är hela 11 stycken resta före 1850, den äldsta 1809. De allra flesta står i kvarteret Lupinen (18 st varav hälften äldre än 1850). Ett relativt sort antal står också i kvarteret Eternellen (8 st varav 1 äldre än 1950). De övriga i kvarteren Amaryllisen (1 st), Dalian (1 st), Flädern/Frängsätter (4 st), Gullvivan (2 st) och Hibiscusen (3 st varav en äldre än 1850).
Till 17- och 1800-talsvårdarna kommer de så kallade Hävlakorsen, en grupp om 13 smidda gravkors som står uppställda mot gravkapellets östra vägg. Dessa är från 1779- 1876 med tyngdpunkt kring 1850. De flesta är tresidiga och har korta texter. Formen anses syfta på treenigheten. Flera av korsen har titlar som visar direkt på bruket; factorismeden, spiksmeden, hammarsmidesmästaren och brukssmeden.
Kyrkogården utvidgades mot väster i början av 1900-talet. Ny kyrkogårdsmur byggdes 1907.
Beslutet att anlägga den nya kyrkogården togs redan 1926. En uppmätning av området gjordes av donatorn konsul Hjalmar Wicander som bekostade uppförandet av trappan mellan de båda delarna. Den mer detaljerade planeringen av ytan uppsköts till dess att området skulle behöva tas i bruk och den äldsta bevarade gravvården är från 1947. 1934 bekostade samme Wicander också ett nytt gravkapell som placerades i kvarteret Irisen. Kapellet är uppfört efter ritningar av arkitekten O Hökenberg i Stockholm. Samma år tillkom också församlingshemmet som bekostades på samma sätt.
1976 renoverades det von Postska gravkapellet.
1989 anlades en minneslund nere vid sjön på den nya kyrkogården.
Den idag gällande gravkartan sammanställdes 1991.
1996 lades en mindre del av grusgångarna igen (inne i kvarteret Lupinen).
SKEDEVI KYRKOGÅRD Kulturhistorisk kyrkogårdsinventering Skedevi församling Finspångs kommun Linköpings stift Östergötlands län 2005.
Ericsson E: Ur Skedevi kyrkohävder. Finspånga läns härad och Bergslags kontrakt i Östergötland. Anteckningar om kyrkan och äldre tiders sockenliv. U å.
Mörkfors, G: "Pyramiden från Skedevi kyrka", i Östergötland. Meddelanden från Östergötlands länsmuseum. 1989.
Feldt, A-C m fl: Kyrkoarkeologi i Östergötland 1986-1996. Östergötland fakta nr 2. Östergötlands länsmuseum.1996.
Nisbeth, Å: Skedevi och Rejmyre kyrkor. Linköpings stifts kyrkor. 3:e uppl. 2003.
.
Antikvarisk-topografiska arkivet (ATA), Riksantikvarieämbetet
Bebyggelseregistret - kulturhistorisk bebyggelseinformation, Riksantikvarieämbetet;
Nisbeth, Åke, Skedevi och Rejmyre kyrkor, Linköpings stift 2003.
Ridderstad, Anton, Historiskt, Geografiskt och Statistiskt lexikon öfver Östergötland, M-Ö,
Norrköping 1877.
Sveriges Bebyggelse, Östergötlands län, del IV, Uddevalla 1950
Unnerbäck, Axel R, Erici, Einar. Orgelinventarium. Sthlm 1988.
Östergötland, landskapets kyrkor. Red. Ingrid Sjöström och Marian Ullén.
Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria.
Riksantikvarieämbetet 2004.
Östergötlands läns kalender 1872.
Östergötlands länsmuseums arkiv
Muntliga uppgifter av 1:e antikvarie Magnus Josephson på Sörmlands museum.
.
Nyckelord: Religionsutövning, Begravningsplats
Öppna på kartan Fler i kategorin