Motivering (skydd): I stenstaden finns redan ett flertal byggnadsminnesförklarade bostadshus från 1890- talet. Thuressonska huset är dock unikt i den bemärkelsen att originalmåleriet är bevarat i trapphuset och entréerna. Det är dessutom ett av stadens mest dekorerade och färgsprakande. Genom en byggnadsminnesförklaring av Thuressonska huset är det möjligt att skydda måleriet som referens över äldre målningstekniker och därmed underlätta nutida och framtida trapphusrekonstruktioner i Stenstaden. En
byggnadsminnesförklaring säkrar även allmänhetens möjlighet att uppleva stämningen i ett trappbus i ett borgarhem från 1890-talet.
Det finns därför skäl att förklara Thuressonska huset för byggnadsminne, och att trapphuset förses med särskilda skyddsbestämmelser.
Inventeringsår (2014)
Kulörerna i trapphuset och entréerna är starka i gult, rött, blått och grönt. Väggar och tak pryds av växtornamentik med slingrande stjälkar och blad. Trapphuset har fyra trapplöp, två vilplan och två våningsplan. På entreplanets väggar sitter en hög panel och samtliga snickerier är bruna. Vilplanen har blyspröjsade fönster med färgat glas i blått, rött och grönt, och dubbla okopplade bågar. På golvet ligger diagonalställda marmorplattor i svart och vitt. Trappan är utformad med raka lopp i gjutjärnsstomme med vit marmor på planstegen och marmorerade sättsteg. Räcket är i gjutjärn med handledare i ek.
Inventeringsår 2015
Efter Sundsvallsbranden 1888 växte i snabb takt den nya Stenstaden upp. Kapital från sågverksindustrin samt försäkringspengar möjliggjorde uppförandet av påkostade och rikt utsmyckade stenhus i stadens centrum. De förmögna träpatronerna och grosshandlarna anlitade några av landets främsta arkitekter och lät bygga palatsliknande bostadshus, banker och hotell. Stenstaden utgör med sin välbevarade och enhetliga miljö en av Sveriges bästa representanter för borgerskapets stadsideal under 1800-talets slut och visar på den lyx och välgång som Norrlandskustens trävaruindustri genererade.
Thuressonska huset uppfördes år 1890 efter ritningar av arkitekten Knut Gyllencreutz. Byggherre var Thure Reinhold Thuresson (1843-1918), gift med Anna Carolina Catharina. Pettersson (1854-1913) och huset vid Nytorget uppfördes som parets privatbostad. Thure R. Thuresson var flottningsombudsman och en av Sundsvalls betydelsefulla personer under senare delen av 1800-talet. Han hade ett flertal styrelseuppdrag samt många förtroendeuppdrag inom stadens förvaltningar. Familjen Thuresson gjorde ett flertal donationer, den kanske mest kända är statyn av Gustav II Adolf på Stora torget i Sundsvall.
Byggnadsminnesförklaring av Thuressonska huset. kv Rådmannen 5_ 20140227.
Nyckelord: Bostäder, Bostadshus, "Thuresson,Thure Reinhold:Byggherre"
Öppna på kartan Fler i kategorin