Torplämning, Råmyra, ca 200x200 m (NÖ-SV), bestående av 5 husgrunder med spismursrest, minst 10 uthusgrunder, 2 källargrunder, 1 bostadshus (s.k. pörte), 1 källare och 2 brunnar.
Två boningshusgrunder, 10x6-8 m, är byggda i sluttning och över källarutrymme med ingång utifrån, och de har spismursrester med i ytan enstaka tegelstenar. Till båda är låga ingångsramper.
Övriga boningshusgrunder är 7-8x4-6 m, två intill 0,4 m h och en helt täckt av hopfallet virke men enligt uppgift rest av bostadshus. Två har spismursrest, en med i ytan enstaka tegelstenar, den andra, i områdets SV del, huvudsakligen täckt av tegelstenar.
Uthusgrunderna, varav tre med kvarvarande väggrester, är 2x1,5 till 8x7 m st och intill 2 m h, ett par ingrävda i sluttning, ett par med hörnstenar och några hoprasade.
En källargrund, belägen i områdets SV del, är 9x7 m (N-S) och 1,5 m h, innermått 5x4 m, med minst 1 m h raka kallmurade väggar, ovanpå vilka är övermossat murket virke och näver. Mot N är en 1,2 m br öppning till ett förrum, ca 4x2 m, med delvis murken, intill 0,6 m h timmervägg.
Den andra källargrunden, belägen 6 m SÖ om bostadshuset (RAÄ-nr 121), är 7 m diam och 2 m h, med kallmurade väggar och välvt tak, hoprasad vid ingången mot VSV.
Den intakta källaren ligger i områdets N del och brunnarna i Ö och V delen.
Bostadshuset, ett restaurerat pörte i områdets S del, är registrerat som RAÄ-nr 121.
Enligt uppgift uppfördes torpet Råmyran i mitten av 1850-talet och var bebott i närmare 100 år.
Äldsta kartbelägg är en lagaskifteskarta från 1866, där torpets utbredning omfattar områdets sydligaste del, kring pörtet och söderut. På den ekonomiska kartan från 1957 (16F7e) kan man se torpets dåvarande utbredning med flera kvarstående byggnader.
Terräng: Svagt S-sluttande moränmark. Igenväxande tomtmark.
Öppna på kartan Fler i kategorin