Motivering (skydd): Skogsfinnar från Savolax i östra Finland migrerade till Sverige under slutet av 1500-talet och 1600-talet för att bedriva svedjebruk. De kom att bosätta sig på stora ytor med skogsbeklädd moränmark som ännu inte fast befolkats av svenskar. I bland annat Värmland finns bosättningar kvar efter dessa skogsfinnar. Här levde kulturen kvar långt in på 1900-talet. Byggnaderna och miljöerna som finns kvar, där karaktärsbyggnader som rökstuga, bastu och ria utmärker sig, är helt unika och besitter höga kulturhistoriska värden. Genom bebyggelsen kan den mångfacetterade kulturen levandegöras.
I Finland finns inte många rökstugor bevarade och de byggnader som finns i Sverige, blir därför av extra stor betydelse. Finnskogen i Värmland, Hedmark och i viss mån Dalarna utgör ett homogent område där den skogsfinska byggnadstraditionen kan studeras i originalskick. Skogsfinnarna har också minoritetsstatus genom att norska och svenska staten ratificerat Europarådets ramkonvention för skydd av nationella minoriteter.
Inventeringsår (2009)
Byggnaden som är en 1 ½ våning hög timmerbyggnad med sadeltak, står på en grund av natursten. Fasaderna är täckta med stående lockpanel. Mot norr vid svenskstugan finns en vattbräda. Vid rökstugedelen har panelens nedre del kapats och ersatts med en liggande bräda. Panelen är något bredare mot norr än i övrigt. Fasaden är målad med en faluröd slamfärg med vita foder och vindskivor.
Byggnadens utskjutande knutar är klädda med vita knutlådor. Mellan och vid sidan om fönstren på södra, västra och östra fasaden har timmerväggarna stadgats med följare av bilade stockar som fästs med bultar.
Fönstren är tvåluftsfönster med spröjs och har sex rutor. Fönsterblecken är av plåt och fönsteromfattningarna profilerade och vitmålade. I den oinredda vinden finns fönster i gavelröstena av samma typ.
Entrédörren är en inåtgående pardörr med fönster på vardera sidan. Fönstren är enluftsfönster med spröjs och tre rutor.
Det med sinuskorrugerad plåt belagda taket har försetts med vita hängrännor och stuprör med runda böjar. Svenskstugans murstock är murad i tegel och ovan taknock försedd med huv av metall (platt). Rökstugans rökgång har en huv av stående brädor försedd med litet sadeltak av metall.
Den äldre delen av byggnaden, rökstugan uppfördes troligtvis redan 1740 men byggdes sedan 1848 till med en s k. svenskstuga. Bostadshusets planlösning kan nu närmast liknas vid en parstugas. Byggnadens mittdel är uppdelad i en farstu och ett kök.
Fasadkulör (2009): Röd - slamfärg
Antal våningar (2009): 01, Halvvåning
Bredd (2009): 7.0
Längd (2009): 19.0
Bredd: 7.0
Längd: 19.0
Bredd: 7.0
Längd: 19.0
Inventeringsår 2004
Boningshuset, som troligen delvis härstammar från 1700-talets mitt, är en panelad och rödfärgad parstuga som inrymmer farstu, kåve, svenskstuga, och en stor rökstuga med tredingstak, ugn och röklucka.
KÄLLA: Byggnadsminnen 1961-1978 - Förteckning över byggnadsminnen enligt lagen den 9 december 1960 (nr 690). Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, Stockholm, 1981. ISBN: 91-38-06360-3
Inventeringsår 2015
Rökstugan byggdes 1740 och tillbyggdes med svenskstuga 1848. 1923 sattes nya fönster in och byggnadens farjtak ersattes med ett plåttak. I samband med detta ökades också taknocken.
Inventeringsår 2015
Gården elektrifieras 1942. 1961 renoveras köket och byggnaden får ny brädfodring.
År 1740 Nybyggnad
Nyckelord: Bostäder, Eldhus, Rökstuga, "Bostäder","Bostadshus";"Bostäder","Mangårdsbyggnad"
Öppna på kartan Fler i kategorin