Motivering (skydd): Byggnadshistoriskt värde
Byggnadens timmerstomme är troligen från 1600-talet. Vid 1800-talets början byggdes de låga flyglarna till efter tidens smak. Den välbevarade panelen av handhyvlade, rot och toppvända brädor och profilerade lister är uppskattningsvis från tiden då flyglarna uppfördes. Husets grundplan är i huvudsak fortfarande densamma sedan byggnadstiden.
Till gården hör också några äldre uthus; magasin, stall och en bod i knuttimmer. Ur dessa kan äldre byggnadstekniker utläsas. De är också avgörande för förståelsen av huvudbyggnadens betydelse, historia och sammanhang.
Samhällshistoriskt värde
Den karolinska huvudbyggnaden förmedlar en bild av 1600-talets säteribildning. Mangårdsbyggnaden inrymde gästgiveri och krog under 1600- och 1700-talen, vilket rimmar väl med dess strategiska placering vid en viktig knutpunkt i landskapet.
Traditionsvärde
Stora Karby säteri har bildat ramen för Karby samhälle och skapat förutsättningar för ortens framväxt och utveckling. I ett lokalt perspektiv ger den äldre bebyggelsen en historisk förankring bakåt i tiden.
Identitetsvärde
Karby gårds äldre bebyggelse har ett socialt värde genom att den ger särprägel och identitet till samhället.
Arkitektoniskt värde
Den välbevarade karolinska huvudbyggnaden är byggnadshistoriskt och arkitektoniskt intressant med sitt plåtklädda säteritak, panelarkitekturen med utkragande och profilerade lister som skapar skuggeffekter. Fasadens indelning i vertikala fält av brädfodrade knutlådor vilka avslutas upptill mot takkanten med lister som påminner om klassiska kapitäl.
Miljöskapande värde
Karby utgör en knutpunkt i landskapet såväl historiskt som idag. Gården upplevs som miljöskapande i landskapet och ligger väl synlig där ålderdomliga och nya vägar möts. Stora Karby passeras av E18 i öster. Norrut går Vadavägen mot Vada kyrka, Stora Benhamra och Kårsta. Gamla Norrtäljevägen leder i sydvästlig riktning mot Angarn kyrka och i nordöstlig riktning till kyrkorna Össeby och Garn som låg på ömse sidor om den viktiga Långhundraleden.
Inventeringsår (2008)
Beskrivning
Karby säteri har en välbevarad karolinsk huvudbyggnad som är byggnadshistoriskt och arkitektoniskt intressant. Den uppfördes troligen under 1600-talets mitt och inrymde gästgiveri och krog. Krog fanns kvar till 1765 men gästgiveriet flyttade till Toftesta 1715. Husets grundplan är i huvudsak fortfarande densamma sedan byggnadstiden, men omkring 1800 tillbyggdes de låga flyglarna efter tidens smak. Trots en del senare tillägg bevarar byggnaden i dag en karolinsk karaktär med sin panelarkitektur och sitt plåtklädda säteritak.
Byggnaden är knuttimrad i 2 våningar över en svartmålad naturstensgrund som rymmer en tunnvälvd källare med antydan till kryssvälvning på ett par ställen. Planen i den ursprungliga mittdelen är sexdelad med en utskjutande sal. Fasaderna är klädda med locklistpanel målad med vit oljefärg. Knutbrädor och foder är målade i ljust gråblå färg. Brun dörr med blyinfattade smårutor i den över delen. Mot trädgårdssidan i väster finns en stolpburen veranda med dubbeltrappa och kilsågade takbrädor. Fönstren är kopplade med sex rutor. På fram och baksidan finns frontespiser med lunettfönster och rundbågade, dubbla fönster. Säteritaket har plåttäckning och två plåttäckta skorstenar på nocken samt en på vardera tillbyggnad.
Panelen består av handhyvlade, kilsågade brädor med karnisprofilerade locklister. Längs med fasaderna är takytan nästan sammanbyggd med väggen med hjälp av en rad utkragande och profilerade lister som bildar en takgesims av klassiskt snitt. Brädfodrade knutlådor delar in fasaden i vertikala fält och avslutas upptill mot takkanten med lister som påminner om ett klassiskt kapitäl. Även fönster- och dörrfoder är dekorerade med listverk.
Nyckelord: Bostäder, Mangårdsbyggnad, "Hotell, logi och restaurang","Hotell","Gästgiveri"
Öppna på kartan Fler i kategorin