Motivering (skydd): Byggnadshistoriskt värde Sällsynt, Autenticitet
Några byggnadshistoriskt intressanta och värdefulla exempel:
Lindholmens arkitekturhistoriskt och byggnadshistoriskt intressanta mangårdsbyggnad har ett högt kulturhistoriskt värde. Herrgården från 1884 är välbevarad med hög grad av autenticitet.
Den sällsynta stenladugården och magasinet har monumental karaktär och hög grad av autenticitet. I en hage intill magasinet står tre sammanbyggda ekonomibyggnader. De har en ovanlig struktur, bildar formen av ett E, delvis äldre bevarad panel och ett lunettfönster pryder den mittersta byggnadens norra gavelspets.
Flygelbyggnaderna från 1700-talet berättar om platsen innan nuvarande huvudbyggnad uppfördes och har till exempel bevarade fönsterjärn.
Det gamla fängelset har en intressant, och för platsen, avvikande byggnadskonstruktion och utformning. Järnstag håller ihop dess väggar och den övre delen av fasaden kragar ut och är svagt välvt under takfoten.
Stugan som ligger nordväst om Lindholmens mangårdsbyggnad och har timmerstomme med utknutar, reverterade fasader och ett tak med kraftigt takutsprång, kontursågade taktassar och den äldre taktäckningen av spån är bevarad under teglet.
Personhistoriskt värde
Lindholmens gård förknippas med Gustav Vasa arvet i Vallentuna. Gustav Vasa sägs vara född på den medeltida sätesgården som var föregångare till nuvarande gård. Bland historiska ägare till nuvarande gårds föregångare figurerar flera framstående släktnamn.
Den nuvarande mangårdsbyggnaden har ett personhistoriskt värde genom att det är ett verk av arkitekten Johan Fredrik Åbom. Han var en framstående och betydelsefull arkitekt under sena 1800-talet i Sverige. Beställare av huset var Robert Montgomery-Cederhielm. Han var adelsman, godsägare och politiker och har betytt mycket både ur ett lokalt perspektiv för Lindholmens samhälle, och i ett regionalt perspektiv för Vallentuna kommun.
Samhällshistoriskt värde
Robert Montgomery-Cederhielm, på Lindholmens gård, medverkade till Roslagsbanans sträckning, genom Orkesta över egen mark. På så vis skapades förutsättningar för Orkestabygdens utbyggnad och orten Lindholmens utveckling under sena 1800-talet och tidiga 1900-talet.
Epoken i Lindholmens historia då huvudbyggnaden uppförs har en intressant historia. Det är en mycket ovanlig herrgårdsbyggnad på landsbygden. Byggnaden liknar de stadspalats som uppförs i Stockholm vid samma tid. Den medvetet valda arkitekturstilen i nyrenässans är en mycket stark social markering i bygden.
Socialhistoriskt värde
Lindholmens historiska högre ståndsmiljö är avläsbar i de avtryck som lämnats i landskapet och i bebyggelsestrukturen. Arbetskraftsbehovet var stort och antalet arbetarbostäder och underlydande torp på ägorna var således många varav flera finns kvar idag. Arbetarbostäderna och torpen speglar den agrara strukturen som den såg ut innan dagsverksformens avskaffande. De utgör en viktig del för förståelsen av den historiska verksamheten på gården och är en lika viktig del av gårdens historia som dess mangårdsbyggnad.
Vid 1800-talets slut ägdes Lindholmen av Robert Montgomery-Cederhielm. Under hans tid bedrevs en storskalig och expansiv lantbruksverksamhet och gårdens välstånd markerades till exempel i påkostade ekonomibyggnader. På 1870-talet uppfördes den stora ladugården av sten som hämtades från intilliggande Vasakullen (ruinen efter den medeltida sätesgården).
Bland byggnaderna finns även en murad byggnad som har ett socialhistoriskt värde genom att den inrymt arrestlokal. Fönster är fortfarande försedda med galler.
Traditionsvärde, identitetsvärde
Lindholmens gård har ett traditionsvärde genom sin starka anknytning till den medeltida sätesgården Vasakullen som ligger i anslutning till nuvarande bebyggelse. Enligt lokal tradition Gustav Vasas födelseplats.
Den för platsen speciella herrgårdsbyggnaden ger identitet och egenart i ett lokalt och regionalt perspektiv. Lindholmen gårds historia en mycket viktig del i Vallentuna kommuns historia.
Arkitektoniskt värde
Arkitekten Johan Fredrik Åbom ritade den pampiga huvudbyggnaden på uppdrag av Robert Montgomery Cederhielm. Det är en för tiden mycket modern byggnad, nyrenässans i tidens anda. Den påminner om de stenvillor som byggdes i den s k Villastaden i Stockholm på 1870-talet. Byggnaden uppfördes 1884 och har kvar sin karaktär från sent 1800-tal.
Miljöskapande värde
Den bevarade bebyggelsestrukturen har i sin helhet ett starkt miljöskapande värde. Arbetarbostäder kantar bygatan, stora påkostade ekonomibyggnader ligger samlade i sydsöst och fd underlydande torplägenheter ligger utspridda i skogsbryn och på åkerholmar i det småbrutna odlingslandskapet öster om gården. En mycket lång allé av ädellövträd leder fram till gården och framför huvudbyggnader växer stora gamla lövträd.
Kontinuitetsvärde
Historiskt sett påvisar fornlämningsmiljön vid Lindholmen en kontinuitet i bebyggelseutvecklingen åtminstone sedan yngre järnålder. Gravfält, medeltida bytomterna Väsby och Ösby, fossil åkermark och ålderdomliga hägnadssystem samt Vasakullen, ruinen efter den medeltida sästesgården är några exempel.
Inventeringsår (2008)
I trädgården finns fruktträd och planteringar. Ett mindre uthus och ett lusthus finns på tomten.
Bostadshus i en och en halvplan. Ljust rosa spritputs, slätputsade fönsteromfattningar och en inglasad utbyggnad i öster. Spröjsade fönster målade i engelskt rött. En tegelskorsten. Sadeltak med enkupigt tegel.
Inventeringsår 2008
Mark avstyckades från Lindholmen 1:1 år 2002
Nyckelord: Bostäder, Statarbostad
Öppna på kartan Fler i kategorin