Gästgiveri, delundersökt, ca 25x15 (ÖNÖ-VSV), bestående av 3 husgrunder.
Centralt är:
Husgrund, ca 15x8 m (ÖNÖ-VSV) och 0,3 m h, begränsad av syllstensrad av 0,4-0,5 m st tillhuggna stenar, troligen efter Grisslehamns gästgiveris huvudbyggnad. Inom husgrunden påträffades två spismursrösen och rumsavdelande stenrader. Direkt ÖNÖ om iakttogs en 0,5 m br stenpackning av 0,3 m st stenar.
Direkt VSV om är:
Husgrund efter kök, bestående av ett 2x2 m stort spismursröse.
Direkt NNV om huvudbyggnad är:
Källargrund, rund, ca 4 m diam, yttre begränsning av 0,4-0,5 m st kallmurade stenar. Anläggningen grävdes inte i botten och dess djup har inte konstaterats.
Ca 20 m SSÖ om gästgiveriet finns ytterligare en husgrund, minst ca 7x6 m (NÖ-SV). Husgrunden har inte undersökts och dess funktion har inte klartlagts. Eventuellt kan det utgöra en stallbyggnad kopplat till gästgiveriet.
13 schakt grävdes och i samtliga påträffades kol och sot som bedöms utgöra spår av två brandlager. Inom husgrunderna tillvaratogs fynd av fönsterglas, glaskärl, keramik i form av rödgods, stengods, fajans och flintgods, järnföremål och andra metallföremål, flintlås- och/eller eldslagningsflinta, kritpipor, byggnadsdetaljer, klädesdetaljer, mynt, horn/ben och stylusar i skiffer.
Ur 1727 år syneprotokoll över besiktningen av gästgiveriet beskrivs 6 husgrunder, varav en huvudbyggnad, en separat stuga eller kök, två källare, ett stall och ett fähus. Arkeologisk forskningsundersökning år 2002-2003 (RAÄ dnr 3.4.2-2984-2012).
Tradition: Enligt tradition skall samtliga byggnader i Grisslehamn bränts ner vid ryssarnas härjningar år 1719 och det dröjer till 1725 innan de nya husen står färdiga.Postmästare Johan Alm är inte nöjd med byggnationerna och får år 1727 i stånd en besiktning av anläggningen. 1754 brann byggnaden ner på nytt.
Öppna på kartan Fler i kategorin