Motivering (skydd): Kulturhistorisk värdering
Bultlokalen har främst ett mycket högt social- och samhällshistoriskt värde som samlingslokal för Bultfabrikens arbetare och genom sin koppling till Bultens fabriker som har präglat Hallstahammars utveckling under tre sekel.
Bultlokalen i Hallstahammar är välbevarad från uppförandetiden, såväl exteriö1i som interiört, avseende bl.a. den fasta inredningen, planlösning och detaljer och har därför ett stort byggnadshistoriskt värde. Bultlokalen har även bibehållit sin funktion som samlingslokal. Bultlokalen som är ritad av Erik Josephson visar på en medveten arkitektonisk gestaltning. Byggnaden har försetts med omsorgsfullt bearbetade detaljer och är utfört hantverksmässigt i material av god kvalitet.
Byggnaden är en av få bevarade samlingslokaler för arbetare som uppfölis på uppdrag av bruksledningen. Byggnaden är en symbol för början av Bultens
storhetstid och för det patriarkala samhälle som byggdes upp kring företaget. Lokalen har även varit viktig i den fackliga och politiska arbetarrörelsen.
Detta sammantaget gör att Länsstyrelsen bedömer att anläggningen har ett
synnerligen högt kulturhistoriskt värde.
Inventeringsår (2017)
Bultlokalen består av en huvudbyggnad med en bakomliggande byggnadskropp
som inhyser samlingssalen, planen bildar ett T. De båda byggnadsvolymerna
innehåller två våningar samt källarvåning och vind. I den bakre samlingslokalen är takhöjden lika med tvåvåningshöjder. Byggnaden står på en grund av gjuten betong. Väggarna är timrade med stående fyrkantstimmer och har en gulmålad
stående locklistpanel. Fasaderna delas upp i mindre fält av vitmålade knutbrädor och lisener med fönster- och dörromfattningar. Samtliga portar är täckta med snedställda paneler som bildar ett rombformat mönster. Taket är klätt med
tvåkupigt tegel och kröns av en plåtklädd lanternin.
(...)
Bultlokalens fasader uppvisar den tidens rådande nyklassicistiska formspråk med rakavslutade fönster på jämna avstånd från varandra samt en mindre dekorerad fasad. Det genomgående pilastermotivet samt frontespisens tandfrisbård var motiv arkitekten gärna använde. Den klassicistiska fasaden skall troligen anspela på den roll man önskar att byggnaden skulle ha för det kulturella livet samt bildningen i samhället: ett kultur- och bildningstempel.
Taklanterninen har en speciell historia. På konst- och industriutställningen i Stockholm 1897 hade Bulten ställt ut en två meter hög bult med påskruvad mutter. På toppen av bulten fanns en hand som höll en fackla vars mitt var dekorerad med B.F.A.B, (Bultfabrikens aktiebolag) Från facklan strålade rälsspikar, träskruvar och en bult ut. Denna skulptur vann guldmedalj i utställningen. Själva facklan placerades vid uppförandet som spira på Bultlokalen.
Små förändringar har gjorts i planlösningen under senare delen av 1900-talet. På bottenplanet finns idag samlingssalen, konferensrum, toaletter, förråd,
serveringsgång, kök och skafferi. På den övre våningen finns läktaren ut mot samlingslokalen, samt en lägenhet med tre sovrum ett vardagsrum och kök som används av anställda.
Fasadkulör (2017): Gul
Inventeringsår 2017
Bakgrund
Bultfabriken i Hallstahammar grundades 1873 och har haft stor betydelse för ortens utveckling. I böijan var tillverkningen huvudsakligen skruvar, muttrar och nitar för hemmamarknaden, men Bultfabriken och dess dotterbolag växte till en internationellt känd koncern inom järnmanufakturen.
Redan 1895 hade bolaget låtit uppföra en samlingslokal åt de anställda, den rymde 100 personer och snart fanns det behov av en större lokal. 1914 invigdes
Bultlokalen ritad av arkitekten Erik J osephson. Bultlokalen innehöll en stor sal med sittplatser för 450 personer, en mindre samlingslokal, bibliotek, studierum, kök samt vaktmästarbostad. Vid tiden användes byggnaden för föreläsningar,
konserter, predikningar, teater, gymnastik, dans, skolkurser men även
familjefester och offentliga fester anordnade av fabriken.
Bultfabriken drevs inledningsvis som ett patriarkalt företag som kontrollerade sina anställda men som också kände ett socialt ansvar gentemot dem. Bultlokalen kom till i en brytning mellan de äldre rådande patriarkala arbetaransvaret och en mer demokratisk styrd verksamhet. Arkitekturen i sig visar på det patriarkala styret och iden och bolagssamhället där disponenten visar sin välvilja mot arbetarna genom uppförandet av en imponerande samlingslokal. Ofta dolde denna välvilja en rädsla för att arbetarna skulle ansluta sig fackligt och ställa krav på arbets- och boendeförhållandena, vilka under tidigt 1900-tal på Bultfabriken inte var särskilt humana. Den sista av Bultfabrikens uttalat patriarkala disponenter var S. Amilion som förbjöd fackliga sammankomster i lokalen. De första årtiondena av 1900-talet var en turbulent tid då fackföreningen arbetade hårt för arbetarrättsliga frågor och det förekom flera stora strejker vid Bultfabriken. Samma år som S Amillion gick i pension år 1916 bildades arbetarrörelsens "Bultfabrikens verkstadsklubb" och efter hans pensionering kunde de kostnadsfritt hålla sina möten i lokalen. Ända fram till 1970-talet var det möjligt för anställda att hyra lokalen vid högtidsdagar och många fester hölls i byggnaden. Från bö1jan av 1990-talet och fram till 1997 hyrdes lokalen ut till Hammarteatern. 1998 beslutade Bulten AB:s styrelse att lokalen skulle rustas upp och bli Bultens representationsbyggnad. En inre
restaurering av stora hallen genomfördes 1998 med traditionella material och med ambition att bevara de äldre kvaliteerna. Idag används byggnaden för Bultens interna möten och vid fest.
År 1914 Invigning
Byggnadsminnesförklaring av Bultlokalen, del av Hallsta 3:7, Hallstahammars kommun.. Diarienummer 432-4107-2012
2017-06-13 .
Nyckelord: Övriga kompletterande kategorier, Samlingslokal, "Josephson,Erik:Arkitekt"
Öppna på kartan Fler i kategorin