Motivering (skydd): Området har varit bebyggt under en längre tid med spår i både landskapet och äldre torpbebyggelse, en viktig karaktär för området. Villorna som sen kom att uppföras inom området, med deras utsmyckning och strandnära lägen, beskriver för 1800-talets stilriktning att uppföra sommarvillor för högreståndsfamiljer att flytta ut till under sommarhalvåret. Som dokument för dåtidens arkitekturströmningar, bl.a. den fornnordiska inspirationen, har villorna betydande kulturhistoriska och arkitektoniska värden, och är ett uttryck för riksintresset Gustavsberg.
Området består av ett äldre kulturlandskap med många kvarvarande äldre spår, med bland annat många stora äldre ekar, och ett före detta odlingslandskap, vilket hyser både höga natur- och kulturmiljövärden. Sommarvillorna uppfördes i detta äldre kulturlandskap och har satt sin prägel på området, med dekorerade husfasader vända mot sjösidan. Det sparade kulturlandskapet mellan sommarvillorna är en viktig del av områdets karaktär.
Inventeringsår 2019
Farstaviken utgjordes tillsammans med Ösbyträsk ett långt smalt sund under järnåldern som då förband Baggensfjärden med Torsbyfjärden vilket gav goda kommunikationsmöjligheter och bra bebyggelselägen. Längs med viken anlades Farsta gård och Ösby, båda med rötter i förhistorien. Under medeltiden etablerades ytterligare gårdar kring viken så som Östra Ekedal och Gottholma gård. Gottholma har sedan 1700-talet varit införlivad i Farsta säteris ägor. Både Farsta gård och Gottholma gårdar brändes ned vid rysshärjningarna 1719, men Gottholma kom aldrig att byggas upp igen.
Då Gustavsbergs porslinsfabrik grundlades 1825 på Farsta säteris ägor kom även Gottholmas före detta marker att ingå i brukssamhällets lantbruksområde. Porslinsfabriken hade från 1800-talets mitt ett eget ångbåtsrederi med flera passagerarbåtar som trafikerade bryggor mellan Stockholm och Gustavsberg. Flera gånger varje dag passerades sundet av Gustavsbergsbåtarna. Det var främst Stockholms borgerskap, med eller utan anknytning till porslinsfabriken, som sökte sig till Farstaviken som låg på bekvämt avstånd från huvudstaden. Gottholmas forna marker utmed Farstasundet blev då populära för sommarvillabebyggelse.
Några av Stockholms skärgårds mest magnifika sommarvillor ligger vid Farstasundet så som Villa Bråvalla och Villa Gransäter båda i fornnordisk stil. Villa Bråvalla uppfördes på 1860- talet åt Godenius dotter Selma och hennes make, professor Axel Key, som en av de första
villorna i Sverige i s.k. fornnordisk stil. Under 1870-talet uppförs villa Klippudden och Sjöstugan. Villa Klippudden uppfördes åt byråchef C F Smerling och ska särskilt under 1900-talets början ha varit en plats för ett rikt sällskapsliv.
I området finns även spår och byggnader från innan sommarvillabebyggelsen genom torpen Farsta bro och Klubbudden. Det ursprungliga torpet för Klubbudden är dock numera inbyggd i en ny byggnad men synlig interiört, genom till exempel timmerstomme och äldre spishäll. Exteriört kan man avläsa det gamla torpets volym genom takvinkeln. I Farsta bro finns den gamla korgen och en mindre förrådsbyggnad kvar, båda i välbevarat skick. Även en äldre stor ek finns kvar på platsen intill byggnaderna. Som namnet Farsta bro antyder fanns här förr en flottbro över viken. Området är starkt präglat av ett äldre brukat landskap, format av att markerna brukats kontinuerligt, vilket kan avläsas genom grova ekar och tallar samt högvuxna enar i skogsbryn.
Nyckelord: Bostäder
Öppna på kartan Fler i kategorin