Motivering (skydd): Olaus Petri kyrka utgör en del av ett flerbostadshus, vilket är ovanligt inom Svenska kyrkan. Fasaderna har en okonventionell form och färgsättning, både som bostadshus men framförallt som kyrka med sin lätt svängda fasad, oregelbundna fönstersättning och tvåfärgade puts. Den fristående klockstapeln och det vitmålade betongkorset markerar byggnadens kyrkliga funktion.
Kyrkorummet präglas av en konsekvent enkelhet i renodlade geometriska former. I kontrast till rummets dominerande räta vinklar står den äggformade dopfunten och altarets kraftiga, cylindriska ben, vilka båda drar uppmärksamheten till sig. Altarets fria placering vid rummets långsida är ett tidigt exempel på liturgiskt nytänkande. Fönstersättningen är mycket speciell och avskärmar rummet från omvärlden samtidigt som den skapar ett mycket ljust rum. Utsmyckningen i rummet är begränsad till två takmålningar. Den över koret fungerar som altarmålning och är det enda i inredningen som har klara färger, undantaget predikstolsklädet. Många av inventarierna är tillverkade av obehandlade naturmaterial så som trä, marmor, järn och fårskinn.
Att särskilt tänka på i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: " byggnadens böjda planform och speciella fönstersättning och färgsättning
" kyrkorummets säregna fönsterplacering
" kyrkorummets enkelhet och nästan totala avsaknad av utsmyckning
" Olle Nymans takmålning
" de obehandlade naturmaterialen så som björk, marmor, järn och fårskinn.
Inventeringsår (2004)
Olaus Petri kyrka utgör den nordvästra delen i en något svängd, långsmal hyreshuslänga. Den femvåniga byggnaden ligger orienterad i nordväst-sydostlig riktning. Marken sluttar ner åt sydväst. Två tredjedelar av byggnaden innehåller bostäder medan den nordvästra delen rymmer kyrkan, församlingslokaler, församlingens förskola, gymnastiksal m.m. Kyrkans stomme utgörs av betong.
Byggnadens fasad är spritputsad i två kulörer. De tre nedersta våningarna är vitmålade medan de övre har en mättad mörkröd färg. Även husets kortsidor är rödfärgade. De ospröjsade fönsterbågarna är av teak. Mot sydväst har fasaden indragna balkonger. På fasaden mot Armfeltsgatan sitter trapphusfönstren förskjutna i förhållande till lägenhetsfönstrens rader. Den del av fasaden som rymmer kyrkan och församlingslokalerna urskiljer sig genom en betydligt mer sluten mur mot Armfeltsgatan. På motstående fasad är kyrkans och församlingslokalernas fönster samlade i fönsterband, på andra nivåer än lägenheternas fönster. På kortsidan mot norr ligger huvudingången till kyrkan. Den nås genom en granittrappa med betongräcke vilken leder upp till en avsats där pardörrar av teak öppnas till kyrkan. En vägglykta i järn sitter över trappan. Huset täcks av ett plåttäckt pulpettak svagt lutande mot sydväst.
Högst upp, över kyrkorummet, ligger en församlingssal vars sydvästra långvägg täcks av ett fönsterband. Rummet sträcker sig genom husets bredd, förutom mittpartiet som är förbyggt p g a kyrkorummets högra takparti. Taket i församlingsrummet är svagt välvt mot långsidorna. Golvet är belagt med ekparkett i fiskbensmönster. Två mindre rum kan avskiljas genom skjutväggar av björk.
Gemensamt för övriga församlingslokaler är att många golv är av vit marmor, väggarna är putsade och vitmålade, dörrarna är släta i björk och fönstersnickerierna av teak.
Fasadkulör (2004): Röd, Vit
Inventeringsår 2016
Olaus Petri kyrka byggdes 1957–59 och invigdes 1959. Kyrkan ritades av arkitekt Peter Celsing (1920–74) med arkitekt Stig Forsberg som medarbetare.
År 1959 Invigning
Arkitekt: Peter Celsing
Illerstad, Lennart: Nya svenska kyrkor, D.1. Svealand. 1990
Nilsson, Christina: Kyrkguiden. 1995.
Jermsten, Elisabet. (2008). Olaus Petri kyrka. Olaus Petri kyrka, Kyrkokarakterisering år 2004 av Stockholms stadsmuseum på uppdrag av Stockholms stift. Publicerad 2008 av Stockholms stift.. ISBN: .
Nyckelord: Bostäder, Bostadshus, "Religionsutövning","Församlingshem";"Hälso-, sjuk- och socialvård","Daghem och förskola", "forsberg,stig:Arkitekt"; "Celsing,Peter:Arkitekt"
Öppna på kartan Fler i kategorin