Motivering (skydd): Grönt = Fastighet/fastigheter med bebyggelse som är särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt.
Fastigheten/fastigheterna ingår i en kulturhistoriskt värdefull miljö utpekad i Stockholms översiktsplan.
I kvarteren Bålgetingen och Humlan finns fem smalhus som grupperar sig kring öppna gårdar. Tillsammans bildar de en helhet med stort miljövärde. De välgestaltade byggnaderna har en tidstypisk utformning och är välbevarade. Husen uppfördes under andra hälften av 1930-talet efter ritningar av arkitekt Wolter Gahn. Byggherre var AB Familjebostäder och husen uppfördes som s.k. barnrikehus och innehöll i huvudsak bostäder om 2 r o k för mindre bemedlade familjer med minst tre barn. I ett av husen fanns ursprungligen en barnstuga vilket är typiskt för barnrikehuskvarteren som uppfördes vid den här tiden. Den sociala tanken bakom områdets tillkomst ger också ett samhällshistoriskt värde.
Inventeringsår (2006)
Smalhus i tre våningar uppfört på 1930-talet.
SOCKEL - Cementputs, grå.
ENTRÉ/DÖRRAR - Ursprungliga entrépartier mot norr. Glasad trädörr med sidostycke, sparkskydd. Dörrsmyg klädd med brunrött klinker. Skärmtak klätt med svart plåt. Trappsten i granit. Ensidigt gråmålat järnräcke. Källardörr i svart plåt, trappa i gjuten betong, gråmålat järnräcke.
FÖNSTER - En-, två och treluftsfönster, flerluftsfönster till trapphus. Samtliga fönster är ursprungliga med vita snickerier.
ÖVRIGT/BYGGNADSDEL - Fyra balkonger mot söder. Ursprungligt balkongräcke i vitmålat järn, balkongfront i vit aluminium, fäst på insidan av räcket. Utmed den östra gaveln reser sig en pannskorsten, putsad som fasaden.
Fasadkulör (2006): Beige
Antal våningar (2006): 03, Källare
Inventeringsår 1999
Barnrikehus byggdes med statliga lån för "mindre bemedlade barnrika familjer". Lånereglerna var ett resultat av ett delbetänkande från den bostadssociala utredningen som kom 1935. Lånen gavs till kommunerna mot att de i egen regi eller genom bostadsbolag uppförde bostadshus för barnrika familjer. Bostadsbolagen fick även bidrag för att kunna reducera hyrorna. Ett av villkoren för lånen var att lägenheterna skulle ha en minimistandard om två rum och kök samt varm- och kallvatten. Barnen skulle ha tillgång till lekplatser och i de större kvarteren skulle daghem finnas. 1947 ändrades de statliga låne- och bidragsreglerna och byggande av särskilda barnrikehus upphörde. Mellan åren 1936 och 1948 färdigställs 12 100 lägenheter i barnrikehus i landet.
I Stockholm uppförde de allmännyttiga bostadsbolagen AB Familjebostäder och AB Stockholmshem barnrikehus mellan åren 1935 och 1947. De första barnrikehusen stod färdiga i oktober 1936 i Kristineberg, i. kvarteret Humlan 5 i Hammarbyhöjden och i kvarteret Körsbärskärnan på Östermalm. Byggandet av barnrikehus var intensivt åren före andra världskriget och 1939 hade AB Familjebostäder byggt 324 bostäder och AB Stockholmshem 1641. Stockholmshems byggnadsverksamhet var fram till 1943 helt inriktad på renodlade barnrikehus.
Bostäder för barnrikafamiljer mfl, AB Stockholmshem, Stockholm 1939
Haste Hans, Barnrikehus- ett kapitel i svensk bostadspolitik, Familjebostäder, Stockholm 1986 Stockholmshem 1937-1987, Stockholm 1987
Fornminnesregistret, RAÄ.
Nyckelord: Bostäder, Flerbostadshus, "AB Familjebostäder:Byggherre"; "Gahn,Wolter:Arkitekt"; "Bergström,Karl:Byggmästare"
Öppna på kartan Fler i kategorin