Motivering (skydd): Grönt = Fastighet/fastigheter med bebyggelse som är särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt. Fastigheten/fastigheterna ingår i en kulturhistoriskt värdefull miljö. Denna är 2006 inte utpekad i Stockholms översiktsplan.
Dessa tidstypiska s.k. barnrikehus tillhör den första utbyggnadsetappen av flerbostadshus i Årsta och området bevarar fortfarande lamellhusplanen från 1930-talet. De välgestaltade husen utgör tillsammans en sammanhållen miljö av särskilt kulturhistoriskt värde trots att byggnaderna genomgått vissa smärre förändringar.
Inventeringsår (2005)
Smalhus i tre våningar från 1940-talet. Byggnaderna är välgestaltade och mycket välbevarade.
SOCKEL: Slätputs, grå.
ENTRÉ/DÖRRAR: Samtliga entréer vetter mot norr; Asfalterade gångar, granitsteg eller -trappa med svarta smidesräcken, utskjutande tegelomfattning, lackade portar av mörk karosseripanel, glasade upptill med rundade hörn runt rutorna. Oglasad smal sidoport. Sparkskydd av kopparplåt. Svarta ståldörrar i källar- och souterrängvåningarna.
FÖNSTER: Vita 1- och 2-luftsfönster av trä, majoriteten utbytta till utåtgående. Utskjutande omfattningar av tegel. Järngaller framför många källar- och souterrängfönster.
ÖVRIGT/BYGGNADSDEL: Utkragande takgesims av tegel. Hus nr 1 innehöll ursprungligen pannrummet och har en hög garageparport av vitmålad panel mot Bolmensvägen. Hus nr 2 och 3 innehöll ursprungligen butiker i souterrängvåningen mot Möckelvägen och har glasade dörrar med överljus och skyltfönster av brunt trä. Hus nr 2 har fått sina skyltfönster förminskade. Runt och över butiksöppningarna är gjutna betongbalkar synliga i fasaden.
Hus nr 5 är i tre våningar med källare. Hus nr 2, 3, 4 och 8 är i tre våningar med souterräng. Hus nr 1, 6, 7 och 9 är i tre våningar med souterräng och källare.
Fasadkulör (2005): Röd
Antal våningar (2005): 03, Källare, Souterrängvåning, Vind och vindsvåning
Inventeringsår 1999
Barnrikehus byggdes med statliga lån för "mindre bemedlade barnrika familjer". Lånereglerna var ett resultat av ett delbetänkande från den bostadssociala utredningen som kom 1935. Lånen gavs till kommunerna mot att de i egen regi eller genom bostadsbolag uppförde bostadshus för barnrika familjer. Bostadsbolagen fick även bidrag för att kunna reducera hyrorna. Ett av villkoren för lånen var att lägenheterna skulle ha en minimistandard om två rum och kök samt varm- och kallvatten. Barnen skulle ha tillgång till lekplatser och i de större kvarteren skulle daghem finnas. 1947 ändrades de statliga låne- och bidragsreglerna och byggande av särskilda barnrikehus upphörde. Mellan åren 1936 och 1948 färdigställs 12 100 lägenheter i barnrikehus i landet.
I Stockholm uppförde de allmännyttiga bostadsbolagen AB Familjebostäder och AB Stockholmshem barnrikehus mellan åren 1935 och 1947. De första barnrikehusen stod färdiga i oktober 1936 i Kristineberg, i. kvarteret Humlan 5 i Hammarbyhöjden och i kvarteret Körsbärskärnan på Östermalm. Byggandet av barnrikehus var intensivt åren före andra världskriget och 1939 hade AB Familjebostäder byggt 324 bostäder och AB Stockholmshem 1641. Stockholmshems byggnadsverksamhet var fram till 1943 helt inriktad på renodlade barnrikehus.
Bostäder för barnrikafamiljer mfl, AB Stockholmshem, Stockholm 1939
Haste Hans, Barnrikehus- ett kapitel i svensk bostadspolitik, Familjebostäder, Stockholm 1986 Stockholmshem 1937-1987, Stockholm 1987
Nyckelord: Bostäder, Flerbostadshus, "AB Stockholmshem:Byggherre"; "Nils G:son Friberg Ernst Haverman arkitekter SAR:Arkitekt"; "Forss,Eric:Byggmästare"; "Stockholms Stads Byggnadskontor:Byggherre"
Öppna på kartan Fler i kategorin