Motivering (skydd): Blå - Fastighet med bebyggelse vars kulturhistoriska värde motsvarar fordringarna för byggnadsminnen i kulturminneslagen. Statliga byggnadsminnen. Kyrkobyggnader tillhörande svenska kyrkan. Stockholms stadsmuseum 1983.
Kanslikasernens strama monumentalitet manifesterar den kungliga status som Kungl. Livgardet till häst hade. Sättet att gruppera byggnaden tillsammans med Östra och Västra stallet har jämförts med utformningen av krigshögskolan Karlberg. Anläggningen låg ursprungligen i likhet med Karlberg i ett fritt läge och kunde upplevas på avstånd från vattnet. Byggnadens fasad räknas till landets främsta exempel på empirtidens arkitekturideal. Arkitekten Fredrik Blom tillhör de mest tongivande företrädarna för empiren i Sverige och denna byggnad räknas till hans främsta verk. Bloms arkitektur och denna byggnad karakteriseras av enkelhet och rationalitet. Kanslikasernen kan ses som en föregångare i detta avseende och en tankemässig förelöpare till de grundläggande principer som fortfarande 200 år senare präglar vår tids arkitektur.
Kanslikasernens exteriör har arkitekturhistoriska värden kopplade till uttryck, tid och upphovsman. Utformningen och ursprungsfunktionen minner om en tid, då området fortfarande karakteriserades av öppna landskapsrum med vida utblickar mot vattnet. Norra fasaden samspelar och är samkomponerad med Historiska museets nybyggnad från 1930-talet. Det centrala rundade och utskjutande trapphuset tillkom vid detta tillfälle och har kulturhistoriska kvalitéer kopplade till tiden rent allmänt, men specifikt också 1930-talets sätt att hantera en ny funktion och samtidigt att integrera gammalt och nytt.
Byggnadens interiör präglas helt av den ombyggnad som gjordes när Historiska museet uppfördes. Riksantikvarieämbetets och Historiska museets verksamheter var integrerade och Kanslikasernens bevarade interiörer från denna tid bör ses i ett sammanhang med museibyggnadens interiöra gestaltning. Vestibul, trapphus och sessionssalar med fast inredning och konstnärlig utsmyckning är högkvalitativa uttryck för detta. Även kontorsinredningen i den västra samt i någon mån även den östra logementslängans andra våning är värdefulla uttryck för den anpassade funktionalism som präglade gestaltningen av byggnadens interiör. Mittpartiets entréparti med trapphall och hiss är utformad med stor omsorg om gestaltning, material och formgivning och speglar den tongivande ideologen och verksamhetsledaren Sigurd Curmans uttalade idéer om tillgänglighet för den besökande allmänheten, som skulle ha lätt att orientera sig. Andra bärande och genomförda tankar är att tjänsterum, tidigare bibliotek och arkiv skulle kunna nås direkt från tjänstelokalerna och där samarbete mellan de olika institutionerna i huset, liksom universitets- och forskarvärlden utanför huset, skulle underlättas. Den tidigare läsesalens tak finns kvar med bevarade, men idag belysningssatta, ljusinsläpp och får ses som ett uttryck för den tidigare funktionen och dess pedagogiska tanke. I våningen en trappa, markerad i mittrisalitens fasad som den förnämaste delen av byggnaden, inreddes på 1930-talet Vitterhetsakademins sessionssal. Salen inreddes i gustaviansk stil viket hänsyftade till akademiens återupplivande år 1786. Fast inredning speglar detta syfte där bland annat akademins kungliga beskydd uttrycks. En byst av Gustav III har sin givna plats i anslutning till en väggpanel med kungens namnchiffer. Även namnchiffret för dåvarande kungen Gustav V finns som en del i ingångsdörrens överstycke.
Inventeringsår (2021)
Byggnaden har en putsad kvaderrusticerad bottenvåning med en sockel bestående av huggna kvadratiska granitskivor i två skift. De övre två våningarna är slätputsade. Mittpartiet skjuter ut som en risalit och markeras i övrigt genom att mellanvåningens fönster markeras med överstycken.
Mittpartiet innehöll regementets administrativa lokaler samt vaktrum med arrester. Flyglarna på ömse sidor var vertikalt uppdelade i tre avdelningar med separata trapphus samt logement, rustkammare, expeditioner och bostäder – ett rum och kök – för underofficerare. Enligt Bloms beskrivning var innertaken vita, golven av trä med nedfällt tegel som gnistskydd framför eldstäderna. Innerdörrarna var brunmålade. Samtida akvareller indikerar att fasaderna var ljusare gula än idag med bruna snickerier. Mittdelens attika pryddes av Karl XIV Johans namnchiffer omgivet av två lejon. Denna dekor var skuren i trä efter förlaga av målaren Fredrik Westin. Dekoren är idag ersatt av en plastkopia men originalet står kvar på västra stallets vind. På Kanslikasernens östra fasad finns en minnesplatta i porfyr som anger att första grundstenen anlades av prins Oskar 1815. Den östra delen förefaller alltså ha byggts tio år efter den västra. Taket täcktes ursprungligen med tegel. År 1853 påbörjades ett utbyte av tegel mot plåt med start på mittdelen.
År 1897 flyttade livgardet till nya lokaler. Byggnaderna i kvarteret bedömdes då vara fallfärdiga. Den mellersta delen av byggnaden användes åren 1897-1901 av Kungliga Andra Svea Artilleriregemente. Åren 1902-1906 inrymdes Kungliga Vaxholms Grenadjärregemente i mittdelen. Åren 1903-1927 använde positionsartilleriet hela anläggningen och viss upprustning skedde troligen i samband med detta.
År 1929 övertog Byggnadsstyrelsen anläggningen med avsikt att riva och bygga nytt för Historiska museet. Under 1930-talet byggdes huset om efter ritningar av arkitekterna Bengt Romare och George Scherman till tjänstelokaler för Riksantikvarieämbetet och Statens historiska museer. Förutsättningarna för den arkitekttävlingen som utlystes var att Kanslikasernen och stallen skulle ”kvarstå med möjligast orubbad exteriör”. Interiören skulle göras brandsäker och ändamålsenlig för det nya syftet.
De gamla bjälklagen justerades i höjd och ersattes med brandsäkra betongbjälklag. Mittdelen försågs med en stor trapphall i samtliga plan som förbands med trappa och hiss i en halvcirkelformad utbyggnad åt norr. Tjänsterummen förlades till sidopartierna och förbands med den centrala byggnadsdelen via centrala korridorer. Tidigare hade mittpartiet saknat förbindelse med kaserndelarna. Åt söder på mittdelens mellanvåning förlades Vitterhetsakademins sessionssal i gustaviansk stil., där mittdelens fönstersnickerier utmärks genom att vara spröjsade med tärningar. Våning tre inreddes till arkiv med en central läsesal som fungerade som studiesal och mötesplats för handläggare, studenter och forskare.
Inventeringsår 1999
Grunden till de nya regementsbyggnaderna lades under 1805. Kanslihuskasernen färdigställdes i etapper. År 1807 var den västra kasernflygeln klar och livgardet flyttade in i denna del. År 1817 togs hela anläggningen i bruk.
Det centrala utskjutande mittpartiet innehöll regementets administrativa lokaler samt vaktrum och arrester. Flyglarna på varje sida uppdelade i tre avdelningar med separata trapphus samt logement, rustkammare, expeditioner och bostäder - ett rum och kök - för underofficerare. Motsvarande tredelning återfinns i stallflyglarna.
I Fredrik Bloms beskrivning vid överlämnandet av byggnaderna finns uppgifter om invändiga ytskikt - taken var vita, golven av trä med tegel vid eldstäderna och dörrarna var brunmålade.
Arkivaliska uppgifter om fasadernas färgsättning har inte påträffats men de har varit betydligt ljusare än de är idag.
Mittdelens attika pryds av Karl XIV Johans namnskiffer omgivet av lejon. Originalen var skurna i trä efter en förlaga av Fredrik Westin.
KÄLLA: Kv. Krubban AB 56 Vårdprogram, Statens fastighetsverk
Inventeringsår 2021
Byggnaden uppfördes enligt ritningar av arkitekten Fredrik Blom som kasern- och kanslibyggnad till Kungl. Livgardet till häst som den första militära kasernbyggnaden i Sverige. Tidigare hade ryttarna hyst in sig hos privata hyresvärdar. Grunden till byggnaden lades år 1805, varefter byggnaden färdigställdes i etapper. År 1807 var den västra delen klar och livgardet flyttade in. Hela anläggningen stod klar och började användas år 1817.
År 1807-1817 Arkitekturbunden utsmyckning - skulptur, exteriör
Karl XIV Johans namnchiffer omgivet av lejon på mittdelens attika.
Konstnär: Fredric Westin
År 1853 Underhåll - takomläggning
Tegeltaket byts ut mot ett järnplåttak.
År 1930-1939 Arkitekturbunden utsmyckning - skulptur, interiör
Dörröverstyckena i Vitterhetsakademiens f d sessionssal
Konstnär - Skulptör: Yngve Andersson
År 1930-1939 Underhåll - omputsning
I samband med den invändiga ombyggnaden putsades fasaderna med kalkputs.
År 1989 Underhåll - takomläggning
Takomläggning.
Nyckelord: Försvarsväsende, Förläggning, Kasern, "Blom,Fredrik:Arkitekt"; "Livgardet till Häst:Byggherre"
Öppna på kartan Fler i kategorin